c

ESS, Lund

  • Flygbild över ESS byggarbetsplats i juli 2017.
  • Flygbild ESS byggarbetsplats i juni 2017. Foto: Perry Nordeng/ESS.
  • Flygbild ESS byggarbetsplats i Lund augusti 2017
  • Installation of grävpålar i området för ESS målstation
  • Casting 400 mm bottom slab
  • Gjutning av den första delen av bottenplattan för ESS målstation. Denna är 400 mm och kommer följas av en 1600 mm tjock bottenplatta
  • Cold Box, inne i klystrongalleriet på ESS i Lund. Det är här Heliumgasen kyls ner till mycket låg temperatur, innan den leds in i acceleratorn, där den slutgiltiga nedkylningen till 2K (-271O C) sker i kryomoduler.
  • Kryobyggnaden på ESS i Lund innehåller kompressorer för att kyla heliumgas som står i stora tankar utanför. Heliumgasen kyls ner till 2K och övergår då till flytande form, vilket gör acceleratortunneln supraledande
  • Fasaden på den 489 meter långa Galleribyggnaden som löper längs hela Acceleratortunneln och förser den med accelerationskraft
  • Inne i Front End Building på ESS
  • Klystrongalleriets Loading Hall, som har en traverskran för lyft av tung utrustning
  • Test Stand inne i klystrongalleriet på ESS. Här ska klystroner och utrustning testas och kalibreras innan anläggning går i drift
  • Översiktsbild av Monoliten på ESS i Lund som består av rejäla betongkonstruktioner. Vissa av väggarna är gjutna i tungbetong innehållande järnmalm
  • Beam Line Gallery och Experimenthall 3. I långa glasrör ska netruoner ledas ut till de experimentstationer som ligger längst ut
  • Pålning för Beam Line Gallery, rader av neutronrör som leder ut till experimenthallarna
  • Återfyllning av ESS Acceleratortunnel, som kommer ligga under en 5-7 meter hög armerad slänt
  • Armering till 1600 mm tjock bottenplatta för ESS målstation
  • Stålskelett för ESS klystrongalleri
  • Bunkern på målstationsbyggnaden på ESS i Lund med betongkonstruktionen där Monoliten ska inhysas. Det är här spallationen kommer att ske
  • Grönt tak på ESS acceleratortunnel. Den ligger under marken och täcks av ett fem meter tjockt jordlager där vi sår gräs

Världens modernaste forskningsanläggning

I februari 2014 tecknade Skanska och ESS, European Spallation Source, ett samverkansavtal för att bygga skalet och infrastrukturen för forskningsanläggningen ESS i Lund. Arbetet genomförs som ett samverkansprojekt vilket innebär att Skanska och ESS arbetar tillsammans genom ett öppet och integrerat arbetssätt.

Detta är en tvärvetenskaplig forskningsanläggning baserad på världens mest kraftfulla neutronkälla. Här kommer forskare från hela världen kunna studera framtidens material i detalj. Skanska har tecknat ett samverkansavtal med ESS, European Spallation Source, om att uppföra byggnaderna samt infrastruktur till forskningsanläggningen.

En sameuropeisk forskningsanläggning

ESS är en sameuropeisk forskningsanläggning där sjutton medlemsländer bidrar med kompetens och finansiering. Det är en så kallad spallationsanläggning, vilket innebär att protoner skjuts iväg i nästan ljusets hastighet genom en acceleratortunnel och när de sedan kolliderar med målet– ett heliumkylt hjul – så frigörs neutroner som leds ut till experimentstationer i långa glasrör.

Instrumenten vid anläggningen kan liknas vid jättestora mikroskop som gör det möjligt att studera material på molekylär och atomär nivå. Anläggningen kommer kunna användas inom en rad olika vetenskaper så som medicin, biologi, kemi, fysik och teknik.

I Skanskas uppdrag ingår att tillsammans med ESS planera och bygga skalet och infrastrukturen till forskningsanläggningen. Samverkansavtalet tecknades i februari 2014. Byggprojektet planeras i flera etapper där ett nytt avtal sluts i början av varje etapp.

När ESS tas i drift kommer cirka 500 personer arbeta där varav en stor del är forskare. Anläggningen kommer bli en mötesplats för forskare från hela världen och man räknar med att få besök av 2000-3000 forskare varje år. Forskningen kommer bidra till många spännande resultat gällande materialforskning, förnybar energi, biomedicin och läkemedel.

Färdigställd 2023

Projektet planeras och byggs i flera etapper där separata avtal sluts vid inledningen av varje etapp. Anläggningen beräknas vara färdigställd 2023.

I Skanskas uppdrag ingår att tillsammans med ESS planera och bygga en cirka 500 meter lång acceleratortunnel, en målstation, tre instrumenthallar samt servicebyggnader. Utöver detta ansvarar Skanska även för vägar, ledningar, markarbeten och planteringar.

ESS är en sameuropeisk forskningsanläggning där sjutton medlemsländer bidrar med kompetens och finansiering. Anläggningen kan liknas vid ett jättestort mikroskop som gör det möjligt att studera material på molekylär och atomär nivå. Anläggningen kommer kunna användas inom en rad olika vetenskaper exempelvis medicin, biologi, kemi, fysik och teknik.

Byggprocessen

För att ha en effektiv byggprocess och samtidigt möjliggöra att ESS byggs med absolut senaste teknik är det nödvändigt att Skanska och ESS arbetar i nära samverkan där planeringen sker i etapper. Skanska deltar med sin kompetens i planerings- och projekteringsarbetet; ESS deltar med sin erfarenhet i byggorganisationen.

De fysiska byggarbetena på den 74 hektar stora tomten påbörjades den 16 juni 2014 efter att ESS den 12 juni erhållit nödvändiga miljötillstånd från mark- och miljödomstolen. I oktober 2014 kunde projektledningen flytta ut i och med att etableringen var färdigställd.

Byggarbeten beräknas pågå fram till 2019. Redan under 2017 börjar Skanska lämna över delar av anläggningen via så kallad ”early access” – detta för att möjliggöra för ESS att kunna påbörja tester och installation av instrument. På byggprojektet kommer som flest nära 800 personer arbeta samtidigt.

Mötesplats för forskare

När ESS tas i drift 2023 kommer cirka 500 forskare arbeta på anläggningen. Här kommer kontaktytor skapas och regionens näringsliv kunna utvecklas.

Anläggningen kommer bli en mötesplats för forskare från hela världen och man räknar med att få besök av 2000-3000 forskare varje år. Forskningen kommer bidra till många spännande forskningsresultat gällande materialforskning, förnybar energi, biomedicin och läkemedel.

Hållbar och energismart forskningsanläggning

ESS kommer inte bara bli en av världens modernaste forskningsanläggningar, den kommer även bli en av de mest hållbara och energismarta.

Målet är att anläggningen ska använda så lite energi som möjligt, att all energi ska komma från förnybara energikällor och att så mycket spillvärme som möjligt ska återvinnas. För varje område finns konkreta mål som utgör villkor för hur anläggningen ska designas och byggas.

Energiförbrukningen – en stor utmaning

Den största utmaningen är energiförbrukningen. För att få koll på den framtida energiförbrukningen görs därför en energiinventering två gånger per år.
De senaste resultaten visar en total energiförbrukning på 265 GWh. Trots de stora siffrorna kan det jämföras med att den ursprungliga planen för ESS skulle krävt 610 GWh om året.

Överskottsvärmen återanvänds

En viktig del i hållbarhetsarbetet är användningen av överskottsvärmen. Delar av värmen kommer att utnyttjas i fjärrvärmenätet, vilket beräknas ersätta andra uppvärmningsformer och därmed kunna bidra till att minska utsläpp av koldioxid i Lund.

För att optimera värmeåtervinningen ska anläggningens kylsystem arbeta vid tre temperaturnivåer – 30 ° C, 55 ° C och 80 ° C där den högsta temperaturen kan överföras direkt in i ett fjärrvärmenät. För de lägre temperaturerna har ESS en unik möjlighet att sätta en ny standard för hur man återvinner energi. Förhoppningen är att man ska kunna utnyttja energin för kommersiell livsmedelsproduktion.

Den viktigaste och mest långsiktiga miljö- och hållbarhetseffekten av ESS är dock de framtida tillämpningarna av de forskningsresultat som anläggningen möjliggör.

ESS faser

- Byggnation 2014-2024
- Första neutronerna produceras 2019
- Inledande drift 2023-2025
- Full drift 2025

Antal projekt

loading