c

Bygger för framtiden utan slöseri

European Spallation Source, ESS, ska inte bara bli en världsledande flervetenskaplig forskningsanläggning, utan också en av de mest hållbara. Vi på Skanska ser till att det byggs med fokus på miljön. Välplanerade materialinköp och medvetna medarbetare är receptet för att kunna återvinna byggavfallet istället för att skicka det till deponi.

  • Vi är rejält stolta över att vi sedan det första spadtaget togs för fyra år sedan inte kört något byggavfall alls till deponi, säger Jenny Adholm som är Skanskas hållbarhets- och arbetsmiljöchef för ESS-projektet.
  • Röda, väl märkta, containers finns spridda över hela arbetsplatsen. Det råder ingen tvekan om hur byggavfallet ska separeras och var olika produkter ska hamna. Allt samlas upp på en särskild plats, varav en del komprimeras, innan det körs iväg för fortsatt bearbetning.
  • Ett bygge som detta genererar en hel del avfall. Överblivet material, plast, trä, förpackningar med mera tas om hand av samarbetspartnern Ohlssons, som bland annat fick uppdraget tack vare förmågan att återvinna kombinerade material som fasadelement.
  • Den närmare 540 meter långa acceleratortunneln har grönt tak. I denna tunnel får protonerna upp farten till nästan ljusets hastighet innan de kolliderar med ett målhjul där de neutroner som behövs för forskningen genereras. Foto: Laila Amawi

Konkurrensen om var ESS skulle hamna var tuff. Omsorg om miljön är en av anledningarna till valet av Sverige. Överskottsenergin från denna forskningsanläggning, som just nu byggs utanför Lund, kommer att ledas ut i fjärrvärmenätet.

Ett annat exempel är dammar och öppen dagvattenhantering för att stärka den biologiska mångfalden runt den stora anläggningen. Den närmare 540 meter långa acceleratortunneln har såklart grönt tak. I denna tunnel får protonerna upp farten till nästan ljusets hastighet innan de kolliderar med ett målhjul där de neutroner som behövs för forskningen genereras.

Inte ett enda kilo byggavfall har lagts på deponi

- Vi är rejält stolta över att vi sedan det första spadtaget togs för fyra år sedan inte kört något byggavfall alls till deponi, säger Jenny Adholm som är Skanskas hållbarhets- och arbetsmiljöchef för ESS-projektet.

Ett av de strategiska målen för Skanskas gröna bygginitiativ är att noll procent av byggavfallet ska gå till deponi, det vill säga slutförvaring. Istället ska allt restmaterial återgå till kretsloppet, vilket innebär att exempelvis överblivna rör- och kabelstumpar sorteras för att ingående råvaror ska kunna användas igen.

Ett bygge som detta resulterar självklart i en hel del avfall. Överblivet material, plast, trä, förpackningar med mera tas om hand av samarbetspartnern Ohlssons. Företaget fick uppdraget bland annat tack vare förmågan att återvinna kombinerade material som fasadelement. Det som inte kan få nytt liv förbränns med energiutvinning.

Jenny Adholm berättar att man på ESS faktiskt överträffar Skanskas återvinningsmål.
- På eget initiativ och i samråd med beställaren har vi höjt en redan hög ambitionsnivå.

Med tanke på anläggningens omfattning, 22 byggnader och en tunnel, är det en sann bedrift.

- Projektets storlek och längd är samtidigt en stor fördel eftersom vi har tid och resurser att utveckla nya sätt att jobba på.

Obligatorisk avfallsutbildning

Just nu sysselsätts cirka 400 personer från ett tjugotal länder inom Skanskas byggorganisation. Varje medarbetare i produktionen genomgår en obligatorisk avfallsutbildning i nära anslutning till arbetsplatsintroduktionen. Instruktionstillfällen anordnas fem gånger i veckan och hittills har cirka 2 500 personer utbildats.

- Alla ska vara helt på det klara med hur vi sorterar och behandlar avfall. Det gäller även exempelvis anställda hos underentreprenörer som bara ska jobba här under en begränsad tid.

Fram till idag har det gått åt mer 30 000 ton betong. Och det i ett läge där bygget har kommit ungefär halvvägs. Att få upp precis allt ur varje betongbilslass är en känd utmaning – som här har lösts på ett smart sätt.
- Den sista slatten tippas i en form där vi gjuter ”legoklossar” som väger runt två ton och är perfekta för att exempelvis bygga skiljemurar, säger Jenny Adholm som berättar att de betongblock som inte behövs på arbetsplatsen säljs och på så sätt blir en intäkt, förklarar Jenny.

Exemplen på klok ”vardagsåtervinning” och respekt för miljön är många. På området separeras gående från arbets- och transportfordon med bland annat pålkap som blivit över efter de omfattande pålningsarbetena.

Röda, väl märkta, containers finns spridda över hela arbetsplatsen. Det råder ingen tvekan om hur byggavfallet ska separeras och var olika produkter ska hamna. Allt samlas upp på en särskild plats, varav en del komprimeras, innan det körs iväg för fortsatt bearbetning.

Jenny Adholm berättar att de uppsamlingskärl som står inomhus av praktiska skäl är omärkta och att den som lägger första grejen i ett omärkt kärl bestämmer vad det ska innehålla.

God planering och regelbundet granska material

Arbetet med att minimera avfallet och hantera avfallsfrågan inleds redan på planeringsstadiet. Att köpa klokt minskar både spill och kostnader. I det förebyggande arbetet ingår att noga planera större inköp och att regelbundet granska alla inbyggda materials miljöprestanda.

- Genom att ligga steget före vet vi vilken typ av avfall som kommer att uppstå samtidigt som vi slipper risken för att få in svåråtervinnbara produkter, säger Jenny.

År 2023 ska ESS tas i bruk. Utöver de runt 500 anställda väntas upp emot 3 000 forskare från hela världen söka sig hit varje år för att genomföra experiment som syftar till en bättre morgondag.

Mycket arbete återstår innan dess för Skanska. På ESS-området finns byggnader i alla produktionsfaser: från färdiga och överlämnade till sådana som fortfarande håller på att designas. Ett är säkert – och det är att det både målinriktade och framgångsrika arbetet med att undvika att behöva frakta material till deponi fortsätter.

Senast uppdaterad: 2018-10-01