Innovation, forskning och Sustainovation

Innovation - vi kallar det Sustainovation

Vårt löfte är att bygga ett bättre samhälle och att driva samhällsutvecklingen framåt. Vi behöver bli bättre på det vi redan gör och se till att vi gör rätt saker för framtiden.

Tillsammans med andra aktörer och med gemensam tankekraft vill vi på Skanska möta de globala utmaningarna vi står inför. Det kommer kräva nytänkande, risktagande och prestigelös samverkan. Som en del i detta arbete har vi startat Sustainovation. Det är precis som det låter, orden sustain - upprätthålla och innovare - att förnya, blir Sustainovation. Helt enkelt utveckling och innovation för hållbarhet. Det är för oss ett arbetssätt och en extern plattform som både knyter an till FN:s globala hållbarhetsmål och förbättrar samt förnyar vår affär. Vi strävar efter att ligga i framkant och driver många utvecklings-, innovations- och forskningsprojekt.

Skanska har ett mål om att bli klimatneutrala till 2045. Det går att halvera utsläppen av kolioxid med befintlig teknik, arbetssätt och affärsmodeller. Men för att uppnå målsättningen och bli klimatneutrala är vi helt beroende av att hitta nya vägar framåt.

Vi hoppas att Sustainovation kan ge förutsättningar för utvecklings- och innovationssprojekt som förnyar och förbättrar Skanskas affär. På så sätt kan vi tillsammans fortsätta bygga ett bättre samhälle.

sustainovation.se

Sustainocast

Sustainovation är vårt sätt att skapa innovation och utveckling för att möta dagens utmaningar med hållbara lösningar. Vårt senaste avsnitt är en dialog mellan den tidigare idrottsstjärnan Carolina Klüft och den prisbelönta arkitekten Thomas Sandell. Det blir ett samtal om hur arkitektur och idrott kan bidra till mer hållbara och innovativa samhällen.

Sustainocast #1 Att våga förändra med Gunnar Hagman, vd Skanska Sverige och Anna Serner, vd Filminstitutet

Sustainocast #2 Carolina Klüft och Thomas Sandell

För framtiden

På Skanska har vi alltid valt nya vägar för att möta framtidens utmaningar. För att fortsätta driva samhällsutvecklingen framåt måste vi tillvarata teknikutvecklingens möjligheter och vara i framkant inom många områden. Nedan följer ett antal olika exempel på hur Skanska tillsammans med andra investerar i en hållbar framtid och jobbar för att utveckla ett samhälle vid med stolthet lämnar efter oss – ett samhälle som ska bära oss in i framtiden.

Biokol

För att vi ska kunna nå målet om klimatneutralitet krävs åtgärder som fångar och förvarar koldioxid. Det kan vi göra genom att cirkulera material som blivit över från våra byggprojekt och producera en ny produkt av resterna. Vi sluter kretsloppet med det avfall vi själva producerar, nämligen biokol.

Biokol har en fantastisk sekundär effekt på klimatet då det håller vatten och näringsämnen kvar i åkrar, renar förorenad jord och vatten och kan fungera som till exempel översvämningsskydd i urbana miljöer och planteringar. Under 2021 kommer vi att se effekterna av detta hållbarhetsinitiativ i ett av Skanskas pilotprojekt. Håll utkik.

Läs mer i artikeln "Vinn-vinn för Skanska och klimatet med biokol"

Digitaliserad vardag

På Skanska vill vi bli branschledande inom digitalisering. Vårt mål är att skapa en digital miljö som gynnar våra medarbetare och kunder. Genom att digitalisera vissa arbetsmoment kan vi minska krävande arbetsuppgifter för våra medarbetare och frigöra tid som de istället kan lägga på annat. Vi strävar också efter att alla våra medarbetare får tillgång till rätt information vid rätt tidpunkt, oavsett var de befinner sig. Här hittar du några exempel på hur vi förenklar vår vardag genom digitalisering.

Drönare förenklar besiktningsarbetet

Med hjälp av drönare blir besiktningsarbetet både säkrare och mer kostnadseffektivt. Att fotografera eller filma från ovan sparar dessutom tid. Genom att använda drönarna undviks risker på höga höjder, exempelvis vid besiktningar. Drönaren styrs från marken genom en joystick som kan kopplas till en vanlig telefon.

Digital tvilling

En digital tvilling är en digital modell av ett fysiskt objekt som gör att olika lösningar kan simuleras och testas virtuellt i ett tidigt skede. Därmed blir felen färre och projekten mer effektiva. På Skanska använder vi den digitala tvillingen för att samla in och analysera data, men också för planering av underhåll.

Smarta containers

Genom att placera containers utanför projektets huvudgrindar går det smidigt att få leverans när som helst på dagen och utan att leverantören behöver komma in på arbetsområdet.

BIM-kiosken

En BIM-kiosk är en stationär informationsstation där man kan läsa gemensam projektspecifik information så som ritningar, tidplaner och 3d-modeller. Till BIM-kiosken kan alla på arbetsplatsen gå, oavsett om de är Skanskaanställda, underentreprenörer eller beställare. Detta är ett sätt att arbeta med digital information istället för traditionellt utskrivna pappershandlingar.

Opersonliga Ipads

På många av våra arbetsplatser har vi opersonliga Ipads som är anslutna till vårt Skanska nätverk. Alla medarbetare på arbetsplatsen kan använda sig av dessa och därmed har alla alltid tillgång till samma information.

Resa i digitaliseringens tecken

Vi har kommit en bit på vägen i den förändringsresa vi genomför tillsammans med medarbetare, underentreprenörer, kunder, konsulter och andra samarbetspartners. Att digitalisera våra verktyg, arbetssätt och processer handlar ytterst om hur vi ska leva upp till Skanskas värderingar som säkerhet, inkludering och hållbarhet. Därför kommer aldrig digitalisering i sig att vara ett mål för oss. Digitalisering är ett medel på vägen till ett bättre samhälle.

Digitalisering pågår

AI i bostäder

Skanska är en av de första i branschen att använda artificiell intelligens inom samhällsbyggnad. I samarbete med det norska techföretaget Spacemaker testas olika digitala lösningar och leverantörer för morgondagens samhällsbygge.

Spacemaker erbjuder ett AI-stöd som underlättar för bostadsutvecklare att hitta lösningar som maximerar en fastighetsytas potential. Med programvaran går det enkelt att skapa, analysera och optimera tusentals olika förslag.

En mängd olika kritiska parametrar och kriterier kan testas samtidigt redan i projektets allra första faser. Genom att välja det bästa förslaget utifrån en analys av sådant som bullernivå, skuggning, yta mellan fastigheter och varje lägenhets dags- och solljus samt siktlängd, adderas värde för både bostadstutvecklare och för de boende.

Bilden är ett exempel på dispostion av byggnaderna där färgnyanserna visar hur fastighentes olika ytor utsätts för ljud. Gröna ytor har låga nivåer och gula höga.

Samarbete med högskolor och universitet

För att Skanskas långsiktiga behov av kompetens och tekniska lösningar ska tillgodoses så samarbetar vi med några av världens mest framstående högskolor, universitet och organisationer. Vi har alltid löpande samarbeten med KTH, Chalmers, Lunds tekniska universitet och Luleå tekniska universitet.

I Sverige deltar vi aktivt i flera forskningsprogram och projekt. Vi är bland annat med i Vinnovas program Smart built environment som är ett av sjutton statliga innovationsprogram. Skanska medverkar också i EU-projekt som CRAVEzero och GrowSmarter.

Dessutom har Skanska ett stort antal interna och externa löpande utvecklingsprojekt på gång. Våra femtiotalet medarbetare med forskarutbildning, våra professorsmeriterade medarbetare och vårt samarbete med doktorander gör att vi har en kontinuerlig närvaro och samverkan med landets universitet och tekniska högskolor.

Några pågående forskningsprojekt

Inom Skanska pågår ständigt spännande forskningprojekt. Här hittar du ett axplock av dem.

Nära-nollenergi är målet

Från 2021 ska alla nya byggnader i Europa vara mer energieffektiva – så kallade nära-nollenergibyggnader. När det gäller att beräkna flerbostadshusens energianvändning vid nyproduktion har det saknats uppdaterade schabloner över mycket varmvatten och hushållsel som används och hur fördelningen över året ser ut. Skanskas projekt har visat att det räcker att använda månadsvis justerade indata och summerad hushållsel per byggnad för verklighetsnära prognoser.

Läs Skanskas studie på sbuf.se

Allt fler intresserade av materialrecirkulering

För att minska byggsektorns klimatpåverkan behöver vi bli bättre på recirkulering av byggmaterial och produkter. Intresset är stort men tyvärr återanvänds inte material i någon större utsträckning. Allt detta framkom i Skanskas förstudie som undersökt hur långt branschen har kommit i arbetet med kvalitetssäkring av recirkulerat material. Studien visar att det fanns ett stort intresse för hållbarhetsfrågor och 19 av 20 svarade att ökad materialrecirkulering finns med i deras hållbarhetsarbete. Enligt deltagarna måste kvaliteten kunna säkerställas innan branschen ska våga använda sig av recirkulerade byggmaterial i stor skala.

Läs hela förstudien om kvalitetssäkring av recirkulerande material på sbuf.se

Ny teknik ger bättre asfaltsmassa

Idag transporteras ofta asfaltmassa från asfaltverken ut till arbetsplatserna med rundbottnade isolerande flak. Nu har en ny teknik utvecklats där asfaltmassan istället trycks ut mot asfaltläggarens skrid för att få en kontinuerlig blandning av asfaltmassan genom hela utlastningsförfarandet. Tekniken innebär att den termiska separationen får en homogen fördelning ner i läggarens skrid samtidigt som ingen asfalt blir kvar på flaket vid lossning.

Läs mer om den nya tekniken för lossning av asfalt på sbuf.se

Satsning på solceller

Genom projektet Solsupport 2019 vill vi skapa förutsättningar för fler mörkgröna projekt, en del av Skanskas arbete med Gröna kartan. Detta gör vi genom att hålla en hög kompetens avseende solenergi och ha ett effektivt utnyttjande av solenergi. En del i projektet är Skanskas Solportal där det finns kunskap och fakta kring solceller.

Prefabricerade takelement effektiviserar

En högre prefabriceringsgrad och en ökad byggtakt, det är några av fördelarna med prefabricerade takelement. En prefabricerad lösning leder även till mindre arbete på plats vilket främjar arbetsmiljön och säkerheten. I projektet undersöks vilka möjligheter och risker som branschen ser med takelement.

Läs mer om projektet takelement på sbuf.se