c

Sockerbetor ger hållbart byggande

Ett par kilometer från forskningsanläggningen European Spallation Source ligger Sveriges enda betsockerbruk. När Skanska behövde sand till bygget fanns lösningen bokstavligen in på knuten.

Mer än 9 000 kubik sand från tvätt av sockerbetor har använts under bygget av forskningsanläggningen ESS i Lund.
1 av 5 Mer än 9 000 kubik sand från tvätt av sockerbetor har använts som skyddsfyllning under bygget av forskningsanläggningen ESS i Lund.
Betsanden används som kringfyllning mellan fjärrvärmerören för att de ska ligga stabilt i marken.
2 av 5 Betsanden används som kringfyllning mellan fjärrvärmerören för att de ska ligga stabilt i marken.
Forskningsanläggningen ESS i Lund har en totalyta på 70 hektar. Huvudbyggnaden är 650 meter lång.
3 av 5 Forskningsanläggningen ESS i Lund har en totalyta på 70 hektar. Huvudbyggnaden är 650 meter lång.
En av restprodukterna är den sand som blir kvar när sockerbetorna tvättas.
4 av 5 En av restprodukterna är den sand som blir kvar när sockerbetorna tvättas.
ESS-Sockerbetor-innan-skord
5 av 5 Skanska har använt betsand tidigare, men aldrig i så stor skala.

ESS utanför Lund blir en av världens modernaste forskningsanläggningar. Skanska ansvarar för att bygga skalet och infrastrukturen; hus, vägar, ledningar och planteringar. Ingen liten uppgift då områdets totala yta uppgår till närmare 70 hektar. Det ingår också i Skanskas uppdrag att nå ESS ambitiösa hållbarhetsmål.

– Vi har bland annat noll avfall till deponi, vilket jag skulle säga är unikt för ett byggprojekt av den här storleken. Vårt stora profilområde är biologisk mångfald där vi på grönytorna skapat olika habitat med vatten, träd, buskar och ängsmark för att locka insekter och vilda djur, berättar Skanskas hållbarhets- och arbetsmiljöchef på ESS-bygget, Jenny Adholm.

Inga vassa kanter

En utmaning genom hela bygget har varit materialvalen. Skanska köper till exempel in stora kvantiteter krossprodukter. När det var dags att anlägga de kilometerlånga fjärrvärmerör som tar vara på spillvärmen från forskningscentret, var kravet att skyddsfyllningen inte fick ha vassa kanter.

– Alla krossprodukter är skarpkantade oavsett hur fint du krossar dem. Vi behövde i stället använda rundkornigt naturgrus, men det är en ändlig resurs. Det tas antingen från havsbotten, eller sandtäkter från istiden, och är inte alls att föredra ur ett hållbarhetsperspektiv, berättar Skanskas produktionschef på bygget, Peter Andersson.

Söt restprodukt

Lösningen fanns bara ett par kilometer från byggarbetsplatsen. Där ligger det sista kvarvarande betsockerbruket i Sverige. Örtofta Sockerbruk har anor från 1800-talet och producerar nära 300 000 ton socker varje år. En av restprodukterna är den sand som blir kvar när sockerbetorna tvättas.

– Betorna åker in i en slags tvättmaskin. Sanden som rinner av samlas upp i en avlång bassäng och läggs sedan i stora högar där den långsamt får torka. Vi har använt betsand inom Skanska tidigare, men aldrig i så stor skala, berättar Peter Andersson.

Totalt har 9 200 kubik betsand använts på ESS-bygget och fördelarna är många.

– Vi minskar vår klimatpåverkan genom att återanvända en biprodukt. Koldioxidutsläppen från transporter reduceras eftersom bruket ligger så nära. Dessutom kostar betsanden mindre än hälften så mycket som traditionellt naturgrus.

Ska förbättra vardagen

Byggprojektet är nu i slutfasen. Redan 2023 planeras ESS att öppna för forskare från hela världen. Anläggningen kan liknas vid ett gigantiskt mikroskop där man använder neutroner i stället för ljus.

– Målet med hela projektet är att främja forskning som förbättrar vardagen för människor. Det kan handla om nya mediciner eller klimatsmarta material, och det tror jag blir den största hållbarhetsvinsten, säger Jenny Adholm.

Senast uppdaterad: 2020-12-01