Varför är hållbarhet så krångligt
”Det räcker att en fjärdedel av människorna i en grupp vill se en förändring i en viss fråga för att hela gruppen ska dras med i deras åsiktsriktning.” Det berättade Frida Hylander från Klimatpsykologerna när hon inledde Skanskas frukostevent med ett samtal om varför så lite händer inom klimatområdet, trots att det är så bråttom. Hon förklarade att den långsiktiga påverkan och stora effekten uteblir när en enskild individ gör en förändring, men att förändringen kan få genomslag om den blir strukturell, och gav som exempel att ta bort parkeringsplatser och samtidigt bredda cykelbanor.
Det går också att påverka människors åsikt i en fråga genom att först styra om deras beteende. Ett nytt beteende kan leda till ändrade åsikter, istället för omvänt. Frida påminde om hur allmänhetens attityd gentemot att röka inomhus harmoniserades med de nya bestämmelserna.
– Vi måste vara tydliga med vilken förändring vi vill ha, sa hon. Och det blir enklare ju mer vi agerar tillsammans.
En stor skara besökare hade samlats i Hyllie Terrass för att lyssna på talarna. Varje stol i restaurangen The Garden var upptagen och under de 90 minuterna eventet pågick var publikens hela uppmärksamhet riktad mot scenen.
Gustav Stenbeck, som kallar sig miljöaktivist och riskkapitalist, tog vid på temat ”varför är hållbarhet så krångligt?”. Med hjälp av publiken formulerade han två svar på den frågan och bjöd sedan på en lösning som får alla att bli bättre på hållbarhet i stor skala. Som bas i en pyramid listade han en affärsmodell som faktiskt är möjlig att förena med hållbarhet. Därefter följde i tur och ordning struktur, kultur och innovation. Överst placerade han kommunikation:
– Därför att det bästa sättet att få företag intresserade av att agera inom hållbarhet är möjligheten för dem att ha något att berätta om.
Samverkan är vägen framåt
Efter de två föreläsningarna tog en panel bestående av Malmös stadsbyggnadsdirektör Marcus Horning, Jenny Holmquist, som är hållbarhetschef på MKB Fastighets AB likväl ordförande för LFM30 (lokal färdplan för en klimatneutral bygg- och anläggningssektor i Malmö 2030) och Skanska Sveriges vd Magnus Persson vid. Ämnet var hur vi ställer om till ett klimatsmart samhälle och samtalet modererades av Maja Manner, som är affärs- och hållbarhetschef på Afry och inledde med att fråga på vilket sätt panelen tog ansvar för den nödvändiga omställningen.
Magnus Persson lyfte hur Skanska försöker driva på utvecklingen genom att å ena sidan ställa krav på leverantörer och å andra sidan upplysa kunder om nya möjligheter. Jenny Holmquist menade att LFM30 bidrar genom att sprida kunskap i form av goda exempel, medan Marcus Horning nämnde en ny syn på bygglov och mer flexibel attityd – liksom att de försöker vara en förebild och driva frågan framåt. - I Hyllie har vi haft samverkan och vi vill att alla delar i staden ska ha samma tillgång till omställningen. Vi ska ha samma ambition i Nyhamnen som i Rosengård och det säkerställer vi nu.
Maja: Vad saknas för att accelerera omställningen?
Magnus: Jag ser att städerna går före! Vi kan låta dem göra det, med de tydliga EU-regler som finns. Men vad som saknas är modeller för uppskalning, som Gustav Stenbeck sa. Sådana är jag ute efter.
Finns allt som behövs, finns tekniken?
Magnus: Nej, vi har lösningar för att nå en bit. Vi behöver nationella mål för att få saker att hända. Det krävs regler och arbetssätt om vi ska nå fram.
Marcus: Det är en svårighet att vi är en tillväxtbransch, så att återbruka är helt centralt.
Jenny: Det är en utmaning att när staden växer, när vi bygger ett nytt hus, då innebär den processen ett utsläpp.
Marcus: Vi behöver ständigt utveckla vår bransch. Det som vi planerar nu och ska genomföra 2030, det måste löpande kunna utvecklas i takt med den utveckling som sker.
Vilka är då era bästa tips, vad fungerar faktiskt?
Jenny: Det finns bara ett möjligt svar: var med i LMF30. Växla upp tillsammans med andra!
Magnus: Offentlig upphandling måste ställas om nu. Ska vi få nya krav och inte styras av lägsta pris måste de offentliga gå före.
Vi har en fråga från publiken: I tuffare tider som nu, kommer vi bli sämre på hållbarhet då?
Magnus: Jag är orolig för det. Frågan sitter inte 100 procent inbyggd i kulturen än, så risken finns att vissa säger ”ja, men inte nu” till hållbara val. Jag hoppas att vi kan vända det. 2030 är bara sju år bort.
Marcus: Vi ska komma stärkta ur krisen och använda den till en omställning. Vi ska prioritera de förslag där högst ambitionsnivå visas.
Jenny: Kanske kommer en tid nu av mer renoveringar och underhåll. I det finns också metodutveckling och lärande att hämta. Även den verksamheten kan användas för att driva fram lösningar. Det blir vad vi gör det till!
Maja Manner avslutade eventet genom medskicket till lyssnarna att det är bråttom att ställa om, och att vi behöver samverka och vara modiga för att klara av det.