c

Morgondagens hus är mörkgröna och klimatneutrala

Redan för 10 år sedan utvecklade Skanska en strategi för ett grönare byggande. Verktyget Gröna kartan togs fram och idag finns ett tiotal färdigställda ”mörkgröna” byggnader och fler än 30 är på gång.

Väla gård, Skanskas kontor i Helsingborg
1 av 4 Skanskas egna kontor Väla Gård i Helsingborg stod klart 2012.
Juvelen, ett mörkgrönt kontorshus är självförsörjande vad gäller kyla, taket är täckt av solceller och sedum.
2 av 4 Juvelen, ett mörkgrönt kontorshus är självförsörjande vad gäller kyla, taket är täckt av solceller och sedum.
Backåkra är Stockholms första mörkgröna flerbostadshus.
3 av 4 Backåkra är Stockholms första mörkgröna flerbostadshus.
Miljösmarta radhus i Solseglet som är sista etappen av Limhamns sjöstad utanför Malmö. Här har man tagit den gröna visionen ytterligare några steg för att värna miljö och klimat som utrusta taket med solceller så att husägarna kan tanka elbilen gratis vid överproduktion.
4 av 4 Alla hus i Solseglet är utrustade med laddstolpe för elbilar. När solcellerna har en överproduktion av el kan du ladda bilen gratis.

Gröna kartan är ett pedagogiskt och kommunikativt verktyg som visar var ett byggprojekt befinner sig rörande energi, klimat, material och vatten. Kartan går från beige till mörkgrönt, där den ljusa färgen visar att projektet följer lagar och normer, att grönt har en högre miljöprestanda och att mörkgrönt – den högsta nivån – har nära noll miljöpåverkan. Åse Togerö, utvecklingschef Hållbar affärsutveckling, har varit engagerad i Gröna kartan sedan lanseringen 2010.

- De första två åren var hektiska! Intresset var enormt och vi åkte runt hela Sverige och utbildade medarbetare på Skanska, berättar hon.

Hög målsättning inom mörkgrönt byggande

Gröna kartan var efterlängtad. Skanskas målsättning om att vara ledande på grönt byggande ställde nya krav på verksamheten. Externa klassningssystem var framgångsrika för att skapa gröna affärer men inte tillräckliga för att visa på framtidens riktigt gröna byggprojekt.

- Vår målsättning inom mörkgrönt byggande är oerhört hög och för att nå dit krävs engagemang, långsiktighet och att ledningen följer och driver på utvecklingen. Gröna kartan innehåller gröna krav inom de miljöområden där vi som byggbolag har störst påverkan. Kraven trappas upp stegvis på ett pedagogiskt sätt. Det behövs inte veckolånga kurser för att förstå vad det innebär att bli mörkgrön enligt Skanskas Gröna kartan, säger Åse Togerö.

Begreppet mörkgrönt är lätt att ta till sig och bara ordet får den som lyssnar att förstå att det handlar om mer än ”bara” grönt.

- Ingen ska dock tro att det är lätt för ett projekt att bli mörkgrönt. Kraven är stentuffa och noggrant kontrollerade. Det görs inga avsteg eller avkall från kriterierna, säger hon.

Väla Gård en vändpunkt

I Gröna kartans initiala skede låg allt fokus på Skanskas interna processer. Men 2012 hände det något. Skankas egna kontor Väla Gård i Helsingborg stod klart. Det var den första svenska mörkgröna byggnaden enligt Gröna kartan och det väckte ett stort externt intresse. Kunder, politiker, allmänheten och inte minst media var nyfikna på Sveriges första plusenergikontor.

- Väla Gård blev startskottet för mörkgrönt byggande. Inte nog med att kontoret är ett nollenergihus, energin från solcellerna räcker, förutom till uppvärmningen, även till datorer och belysning i den dagliga verksamheten. Då, när Väla Gård stod klart, var det helt unikt. Ingen annan kontorsfastighet hade en liknande miljöprestanda.­

Väla Gård blev ett bevis på att det var möjligt att bygga ett nollenergihus. Dessutom på ett estetiskt och tilltalande sätt. Designen, av Tengblom arkitekter, var viktig från första pennstrecket. Väla Gård är en kulturminnesmärkt gråstenslada som tillsammans med ett par nybyggda fastigheter förvandlades till Skanskas kontor. De nya husen har tak och fasad i svart träpanel med integrerade solceller.

- Vi fick enorm uppmärksamhet med tidningsartiklar och studiebesök – många internationella. Det finns en nyfikenhet på företag som har höga ambitioner att göra något extra för miljön, säger Åse Togerö

Väla Gård blev en vändpunkt för Gröna kartan. Det interna verktyget blev nästan som en egen märkning med högre ställda krav än befintliga certifieringar. För att bli ett mörkgrönt projekt är det många kriterier som ska uppfyllas. Materialen måste vara hållbara, det får inte finnas några farliga ämnen i kemikalierna och inget avfall får gå till deponi. Det finns även krav som minskar klimatpåverkan från byggmaterial, fordon, arbetsmaskiner och byggnadernas vattenanvändning. Energikravet är dock den största utmaningen idag. Målet är att husen ska generera lika mycket energi* som de använder. Den kanske största vinsten med ett mörkgrönt hus är att klimatbelastningen för driften blir mycket lägre.

Juvelen i Uppsala

En framgångsfaktor är att Gröna kartan är lätt att kommunicera och förstå för Skanskas kunder som ofta delar deras uppfattning om vilka miljömål som är viktiga att uppnå. Juvelen i Uppsala är ett bra exempel. Mitt i city, har Skanska byggt ett mörkgrönt kontorshus med en design som sticker ut.

- Huset reser sig som en ädelsten intill järnvägen. Att byggnaden både har en häftig arkitektur och är mörkgrön gjorde den eftertraktad. Det finns en efterfrågan på miljösmarta kontorsfastigheter som dessutom är läckra att se på. Företag söker miljöer som går i linje med deras värderingar och som stärker deras varumärke.

Juvelen är självförsörjande vad gäller kyla, taket är täckt av solceller och sedum och den glittrande spektakulära fasaden är välisolerad och skyddar mot solens övervärme. Juvelen är attraktivt designat av Utopia arkitekter samtidigt som det är energisnålt och innehåller sunda material. I projektet har arkitekter, teknikkonsulter, hållbarhetsexperter, affärsutvecklare, husbyggare och underentreprenörer arbetat tillsammans.

- Vi lär oss och drar nytta av varandras kunskaper. Det leder till lösningar som är både smarta och kostnadsbesparande och framförallt har de en hög miljöprestanda. Att Juvelens personal skulle sortera och återvinna precis allt sitt avfall har varit en utmaning men med resultatet i hand så har de sparat pengar på att slippa höga avfallskostnader, berättar Åse Togerö.

Kvarteret Backåkra

Idag byggs allt fler mörkgröna hus. I Norra Djurgårdsstaden har Skanska byggt kvarteret Backåkra åt Stockholmshem. Det är Stockholms första mörkgröna flerbostadshus. Stor vikt har lagts vid att minimera köldbryggor vilket bidragit till att husen fått plusenergistandard, det vill säga att de genererar mer energi än vad de gör av med. Isolering och fönster är högeffektiva, husen har solceller, bergvärme och värmeåtervinning av avloppsvatten.

- Backåkra är ett innovativt projekt. Husen är till och med förberedda för vindturbiner på taken. Arkitekturen av Kåger & Mellin andas också framtid och har en vågad design. Det är roligt att Stockholmshem gav Skanska förtroendet att bygga Backåkra och att kundens och våra miljöambitioner stämmer så väl överens.

Solseglet i Limhamns Sjöstad

Solseglet i Limhamns Sjöstad är ett annat exempel på bostäder som lyckats nå Skanskas tuffaste miljömärkning. Det är fyra radhus som är mörkgröna. Solcellerna på taket generar så mycket solel att det balanserar husens primärenergibehov. Här precis som i de andra mörkgröna projekten har allt material undersökts på detaljnivå. Endast hållbara och giftfria material får användas. Inget material skickas till deponi vilket innebär att allt används, återvinns eller återanvänds på andra platser.

- De som bor i husen kan följa precis hur mycket el de gör av med och hur mycket el solcellerna tillverkar. Dessutom kan de ladda elbilen vid sin egen laddstolpe, berättar hon.

Vad är nästa steg mot ett grönare byggande?

Åse Togerö menar att det viktigaste är att väva samman Skanskas mål om klimatneutralitet 2045 och en halvering av klimatbelastningen till 2030 med Gröna kartan. Första steget mot det långsiktiga målet är att klimatoptimera hela kedjan från byggtransporter till drift. I kompensation för de utsläpp som Skanska ändå står för finns möjlighet att istället förse samhället med förnybar energi.

- Genom att sälja el från våra solceller kan vi bidra till att få bort fossilt tillverkad el från marknaden och samtidigt erbjuda våra kunder klimatneutrala byggprojekt, säger Åse Togerö.

Cirkulär ekonomi och hållbar arkitektur och design

Hon vill också betona vikten av en cirkulär ekonomi. Den har stor betydelse idag men kommer att vara ännu viktigare i morgon. Avfall är en resurs och när rivningsmassorna återanvänds i ett projekt är klimatpåverkan låg från början. I Gröna kartans målsättningar ingår även att vattenförbrukningen måste minimeras.

- Vi har lyckats nå en 50% besparing men det finns mycket kvar att utveckla. Vi söker nu efter nya tekniker för att skilja på vatten som vi dricker och vatten som vi kan rensa och recirkulera, till exempel för att tvätta oss i och för toalettspolning, berättar hon.

Åse Togerös sista framtidsspaning gäller hållbar arkitektur och design för både byggnader och stadsdelar. Miljöåtgärderna måste gå hand i hand med andra hållbarhetsinitiativ, som gröna och sociala utemiljöer vilka bidrar till naturliga och trygga mötesplatser för alla åldrar.

- Vi måste bygga miljöer så att människor kan leva både klimatsmart och socialt i morgondagens samhälle.

Skanska har en viktig resa mot klimatneutralitet framför sig. Gröna kartan bidrar till och är drivande i den utvecklingen.

- Det är spännande att få vara en del i Skanskas hållbarhetsresa. Intresset är stort och det växer för varje dag. Framöver kommer vi att få se allt fler mörkgröna och klimatneutrala kvarter i Skanskas regi, avslutar Åse Togerö.

*Fotnot: Energi i Gröna kartan uttrycks som primärenergi, där el bedöms som en mer värdefull slags energi än värme och kyla.

Senast uppdaterad: 2019-12-27