- Skrämmande nymodighet
Skanska har byggt mängder av pampiga broar genom åren, men det är kanske mindre känt att vi 1887 byggde Sveriges första betongbro? Det var samma år som Skånska Cementgjuteriet startades och det fanns en allmän skepsis kring det nya materialet. För att lugna innevånarna i skånska Jordberga gömde man därför betongen under ett lager av huggen granit. Stenarna på utsidan gav konstruktionen ett stabilt intryck. Bron trafikeras än i dag. - Grundläggande styrka
Skånska Cementgjuteriet blev snabbt känt för att klara svåra grundläggningar av så kallade monumentalbyggnader. 1898 invigdes nya Kungliga Operan i Stockholm där grunden innehöll hela 9 000 kubikmeter betong. Vi fick också lägga betonggrunderna till Rosenbad som stod klar 1902 och Centralposthuset som invigdes 1903. Andra utmanande anläggningsuppdrag för tiden var stora hamnar. Torrdockan i Malmö var 1909 Skandinaviens största med en längd av 163 meter. - Kraftiga konstruktioner
Industrins behov av elektricitet påskyndade utbyggnaden av de stora kraftverken i Sverige. Ett betonggjutarlag bestod vid den här tiden av blandare, stampare, formbyggare, smeder och transportarbetare. Stora byggen krävde således mängder av skickliga arbetare, något som Skånska Cementgjuteriet kunde erbjuda. Redan år 1900 stod Kvarnsvedens kraftstation färdig. Ett annat tidigt kraftverksbygge var Bullerforsen som hade en byggkostnad på hela 1,5 miljoner kronor år 1910. - Med imponerande mått
1925 startade byggandet av en dubbelspårig järnvägsbro över Årstaviken i Stockholm. Ett toppmodernt projekt för tiden där byggandet rationaliserats med transportrännor, kranar och handvevade verktyg. Grundläggningen av bropelarna skedde under vatten med hjälp av kassuner, en slags arbetslådor, som sänktes ned och hölls täta med tryckluft och övertryck. Årstabron var vid tiden Sveriges längsta bro med sina 753 meter och invigdes av kung Gustav V i november 1929. Bron klassades som byggnadsminne 1986. - Full fart framåt
1952 var Lundavägen Sveriges mest trafikerade väg med 6 000 bilar per dygn. Skånska Cementgjuteriet var en av flera entreprenörer som fick dela på uppdraget – att bygga Sveriges första motorväg mellan Malmö och Lund.
Vägen skulle bli enorm. Dubbla körbanor med en bredd av sju meter vardera, åtskilda av en tre meter bred mittremsa. Många skåningar hade svårt att förstå behovet av en så stor väg mitt i jordbrukslandskapet. Den 11 kilometer långa motorvägen byggdes i betong och krävde en arbetsstyrka på 400 man. Den 8 september 1953 invigdes den nya autostradan och Prins Bertil var den första att provköra sträckan. I dag heter vägen E22 och är Skånes mest trafikerade väg. - Hem för alla
På 1950-talet lanserade Skånska Cementgjuteriet en metod som skulle revolutionera husbyggandet. Allbetongmetoden handlade om prefabricerade betongelement som tillverkades i fabrik och sedan sattes ihop till bostäder. Det fanns många fördelar med konceptet. Tillverkningen kunde ske under kontrollerade former och behovet av arbetskraft minskade, vilket både sänkte kostnaderna och effektiviserade arbetet.
Under miljonprogrammet 1965 till 1974 skulle bostadsbristen i Sverige byggas bort. Där blev betong och cement, i kombination med industrialiserade byggmetoder, avgörande för att planerna skulle lyckas. Under den här perioden byggde vi 10 000 nya bostäder varje år!
Källor: ”Våra första 125 år och vägen framåt”, Skanskas 100 års-jubileumsfilm, Wikipedia