c

Nu skrivs nya betongnormer på Hamnbanan

I ett unikt projekt i Göteborg gjuter Skanska Grön anläggningsbetong. "I ett slag kan vi kapa koldioxidutsläppen med nästan hälften" säger projektchefen Mikael Andersson.

Närbild på betongvibrator som används för att driva ut luft. I bakgrunden syns betongarbetare.
1 av 3 Efter nästan ett år av testning och dokumentation kunde Skanska gjuta Grön anläggningsbetong på Hamnbanan i Göteborg.
Betongarbetare i Hamnbanans kanal, sett uppifrån.
2 av 3 Betongen beräknas minska koldioxidutsläppen med minst 40 procent.
Betongbil och kranar parkerade vid arbetsplatsen.
3 av 3 Grön anläggningsbetong

Det märks att Mikael Andersson är glad. Och han har skäl att vara det. Han är projektchef för stora projekt hos Skanska i västsverige och jobbar med Hamnbanan i Göteborg, ett järnvägsprojekt som skapar rubriker genom att introducera en ny typ av betong.

Att växla från traditionell betong till Grön anläggningsbetong – där cementen ersätts med mer klimatvänligt bindemedel – är något Mikael Andersson drömt om länge.

– Skanskas betongexperter har visat att det går när vi bygger hus. Men på anläggningssidan ställs andra krav och det har tagit tid att hitta rätt projekt för att storskaligt testa Grön anläggningsbetong. Nu har vi en lyhörd kund på Trafikverket och kan visa att det går, säger han.

Tusen meter tunnel

Järnvägssträckan Hamnbanan i Göteborg knyter samman Göteborgs Hamn med det svenska järnvägsnätet. Banan är i dag enkelspårig och går ovan jord rakt över Hisingen. I projektet ska Skanska bygga 1,9 kilometer dubbelspår varav 1,1 kilometer i tre betongtunnlar och två bergtunnlar.

– Det är ett av de största projekten Skanska Väg- och anläggning jobbar med i Sverige just nu.

Att just Hamnbanan blir det första riktigt stora projektet där Skanska använder Grön anläggningsbetong beror på en kedja av händelser.

– I upphandlingen skrev Trafikverket in ett vite om entreprenören inte kunde minska utsläppen av koldioxidekvivalenter med minst 14 procent. Kapar man 10 procentenheter utöver det får man en bonus.
Alltså totalt 24 procents minskning.

– Vi bestämde oss för att vi skulle klara 25 procent. Och vi hade direkt klart för oss att det är betongen som står för de största koldioxidutsläppen i projektet, säger Mikael Andersson.

Speciella krav

Teamet började räkna. Genom att slimma betongkonstruktionen klarades kravnivån för att slippa vite, de 14 procenten. Med Skanskas interna krav för gröna etableringar skar man bort ytterligare några procentenheter.

– Med en särskild kravspecifikation kunde vi genom testning och dokumentation visa att Skanskas Gröna anläggningsbetong lever upp till samma krav som normbetongen.

Och Trafikverket var med på noterna.

Utförliga tester

Testerna som finansierats av Skanska tog nästan ett år.

– Våra betongexperter Skanska Betong och Skanska Teknik har gjort ett fantastiskt jobb under ledning av betongexpert Hans Hedlund på Skanska Teknik. Vi är i dag säkra på att betongen fungerar som den ska och att den genererar 40, kanske så mycket som 50 procent, mindre koldioxidutsläpp. Och eftersom betongen står för halva utsläppet i projektet når vi våra 25 procent, och är så att säga i hamn.

Även att hantera betongen har varit en positiv överraskning.

– Vi var oroliga för saker som hållfasthet, värmeutveckling och hur betongen är att bearbeta. De som skulle provgjuta var nervösa. Men i princip känner de ingen skillnad. Flera egenskaper är bättre än vanlig betong. Vi har märkt att den fungerar sämre att gjuta med under kalla omständigheter och då kan vi behöva värma omgivningen under arbetet.

Så vad händer med normerna nu? För Mikael Andersson har frågan ett självklart svar:

– Om den här produkten lyckas, och det är jag säker på att den kommer att göra, är det här ett referensprojekt som heter duga. De gamla normerna känns förlegade och vi visar att de kan ändras. Jag skulle uppleva det som konstigt om kunder som bryr sig om klimatet i framtiden inte ställer krav på klimatförbättrad betong även vid anläggningsprojekt.

Senast uppdaterad: 2021-09-14