Asfalt har funnits i hundratals, kanske till och med tusentals år. I Sverige asfalterades den första gatan 1873 i Gamla Stan i Stockholm. Knappt 150 år senare lägger vi ut åtta miljoner ton asfalt årligen, och det är ingen slump.
– Det är ett unikt material med väldigt speciella egenskaper. När vägarna expanderar på vintern följer asfalten med, eftersom den är elastisk som ett gummiband. Den är också vattentät och håller länge, över 50 år på en mindre trafikerad väg.
Energikrävande produktion
Skanskas teknikspecialist Henrik Sjöholm har jobbat med den svarta massan hela sitt yrkesliv och berättar gärna om dess fördelar. Som att asfalt är ett av världens mest återvunna material, och ett av de billigaste. Asfalt består till 85 procent av sten och till 15 procent av bindemedlet bitumen. Nackdelen med asfalt är att det kräver mycket energi att tillverka.
– Materialet i sig är hundra procent återvinningsbart, men för att blanda sten och bitumen behöver du komma upp i minst 150 grader. Det gör att produktionen genererar stora koldioxidutsläpp.
Bildar en kolsänka
Henrik och kollegorna på Skanska Industrial Solutions har på senare år jobbat intensivt med utvecklingen av grön asfalt. Den tillverkas med fossilfria bränslen, innehåller en hög andel returasfalt och i vissa fall även förnybara bindemedel. Längst fram i hållbarhetsledet står Skanskas senaste produkt BioZero som har ett nettonoll-utsläpp.
– Genom att använda fossilfria material, till exempel raffinerad tallolja som bindemedel, binder vi koldioxid i materialet. När asfalten läggs ut på vägen bildar den en slags kolsänka. På så sätt blir totaleffekten på klimatet noll över tid, förklarar Henrik.
Flera utmaningar kvar
BioZero har stor potential på marknaden, men det betyder inte att utvecklingen i Skanskas asfaltlabb har avstannat. Enligt Henrik finns det många utmaningar kvar att lösa om företaget ska nå målet om klimatneutralitet till 2045.
– Även om vi använder dubbelt så mycket returasfalt som i dag, och byter ut bränslen och bindemedel i all asfalt som produceras, är vi inte i närheten av att lösa några klimatproblem.
Vi måste minska vår energiförbrukning, återvinna värmen i våra asfaltverk och även tillverka kall asfalt till vissa kvaliteter.
Under nollan
Kall asfalt? Jo, det går faktiskt att producera asfalt utan värme. Då gör man en emulsion i stället, men tekniken har historiskt varit för dyr, åtminstone ur ett lönsamhetsperspektiv.
– Med klimatet som drivkraft blir tekniken intressant igen. Den behöver utvecklas och det måste förstås finnas en efterfrågan, men det är en lösning för framtiden.
Det långsiktiga målet för en vägingenjör som ser den gröna utmaningen som en möjlighet att göra skillnad på riktigt, är att ta fram asfalt som binder mer koldioxid än den släpper ut.
– Jag hoppas att vi ganska snart kan lägga ut asfalt som tar oss under nollan. Mitt mål är minus 50 procent. Om vi släpper ut 30 kilo koldioxid ska asfalten kunna lagra dubbelt så mycket, säger Henrik och fortsätter:
– Men det räcker inte med att utveckla gröna produkter. Vi måste få med oss kunder, samarbetspartners och politiker om det faktiskt ska göra någon skillnad för klimatet.