c

Här återvinns schaktmassor med hjälp av el

I Skanskas bergtäkt utanför Gävle pågår just nu en transformation, från en linjär produktion till en cirkulär. Ett hybridverk på el sorterar tippade schaktmassor som sedan kan återföras till samhället.

I bergtäkten står ett gult hybridsorteringsverk redo att sortera schaktmassor.
1 av 3 Hybridsorteringsverket i Sälgsjön går både på diesel och el, men målet är att det ska drivas till hundra procent med el. Foto: Segerkvist Mätteknik
Sälgsjöns bergtäkt ovanifrån med det gula sorteringsverket mitt i.
2 av 3 Täkten tar emot alla schaktmassor som inte är klassade som farligt avfall. Foto: Segerkvist Mätteknik
I bergtäkten ligger schaktmassor i stora högar som väger 200 ton styck.
3 av 3 Schaktmassorna läggs i högar som väger 200 ton vardera. Efter att prover tagits för att se om massorna går att återvinna sorteras de i tre olika fraktioner. Foto: Segerkvist Mätteknik

I stället för att bara bryta berg tar Sälgsjöns bergtäkt sedan november även emot överskottsmassor. Massorna samlas i stora högar i det 3,5 hektar stora mottagningsområdet. Efter provtagning sorteras materialet med ett hybridverk som går att köra uteslutande på el. Målet är att återvinna så mycket ballast som möjligt, för att sedan sälja det vidare som fyllnadsmaterial eller anläggningsjord.

– Idén om ett mer cirkulärt arbetssätt har funnits länge, men nu är det också prioriterat i hela organisationen. Allt bottnar i Skanskas mål om klimatneutralitet till 2045. Om vi ska nå dit måste vi ändra vårt mindset och se avfallet som en resurs, och det gäller inte bara oss på Skanska utan hela samhället, säger Robert Gunnarsson som är produktionschef i bergtäkten.

Viss skepsis

Täkten tar emot alla typer av schaktmassor. Undantaget är massor som redan innan schaktning är klassade som farligt avfall. Hybridverket fungerar så att man tippar i överskottsmassorna i ena änden. De kommer sedan ut i tre olika fraktioner – finare material som jord och sand, mindre stenar och grus och till sist större stenar, kvistar och rötter. Det rena bergmaterialet tas om hand, krossas och återförs till marknaden. De potentiella kunderna är alla som håller på med någon form av anläggningsarbete som då kan köpa återvunnet krossmaterial till ett lägre pris.

– Det finns fortfarande en viss skepsis i branschen mot det som inte är jungfruligt material, men jag upplever att allt fler inser att vi måste återanvända de resurser vi har för miljöns skull.

Vinst för klimatet

Överskottsmassorna kommer från olika bygg- och anläggningsprojekt i Gävle med omnejd och det är ingen brist på inflöde av material. Det är högtryck i regionen där bland annat Microsoft bygger ett stort antal serverhallar.

– Vi siktar på att ta emot upp till 120 000 ton per år och få ut minst 50 procent, helst 75 procent, på marknaden igen. Det blir en vinst både ekonomiskt och för klimatet. En annan fördel är att vi minskar klimatavtrycket från transporterna när bilarna har med sig last både in och ut från täkten, säger Robert Gunnarsson.

I Sälgsjön finns i dag även ett asfaltverk och Skanska väntar just nu på ett bygglov för en betongfabrik som ska anläggas på området.

– På det sättet blir vi en mer komplett anläggning dit du kan köra in schaktmassor och köpa återvunnet material, men även betong, asfalt och grus. Vi sluter också cirkeln genom att vi på Skanska kan använda det återvunna materialet i vår egen produktion.

Så fungerar en bergtäkt

I en bergtäkt utvinns jord, sand, sten och grus, så kallad ballast, som behövs när man bygger bostäder, vägar eller broar. Täkterna kräver tillstånd från Länsstyrelsen och har begränsningar på hur mycket jungfruligt material man får ta, då brytningen har en påverkan på miljön och grundvattnet.

Senast uppdaterad: 2022-01-07