Skanska och Park- och naturförvaltningen i Göteborg har tillsammans hittat många innovativa lösningar.
Packhuskajen sträcker sig från Stora Bommen vid Casino Cosmopol till Jussi Björlings plats vid Göteborgsoperan. Första etappen pågick mellan december 2019 och september 2021. Då rustades 123 meter kajkant upp, från Casinobryggan fram till Kajskjul 8. I februari 2022 startade etapp två som beräknas vara klar i februari 2024. När kajen är klar kommer göteborgarna att få betydligt bättre tillgänglighet till älven med nya promenadstråk och en vacker miljö som har tydliga kopplingar till platsens rika kulturhistoria.
Gemensamt fokus på hållbarhet
En av de stora framgångsfaktorerna i Packhuskajen är Park- och naturförvaltningens genuina intresse för att skapa ett hållbart byggande. Alla tekniska lösningar har ifrågasatts i en positiv anda och projektet har ställt sig frågan om det finns ytterligare hållbara metoder eller lösningar. Från början var det planerat att klä kajmuren med granitsten, men för att spara både på miljön och budgeten valde de att klä muren med en matrisgjuten betongyta. Skanskas specialister tog dessutom fram en grön anläggningsbetong som tål marina miljöer. Vid borrningen av stålrörspelarna användes älvvatten i stället för dricksvatten. Dessutom tog de ett gemensamt beslut att byta ut det planerade träslaget Azobe mot svensk kärnek.
- Svensk kärnek är ett fantastiskt material och det kändes inte hållbart att importera ädelträ när vi har tillgång till så fint virke här i Sverige, berättar Jan Leinonen på Skanska.
Stora skillnader i grundkonstruktionen
Packhuskajen skiljer sig i både utseende och form längs sträckan. Kajen har satt sig olika längs med sträckan och det skiljer ungefär en halv meter från högsta till lägsta läget. Därför har en stor del av upprustningen inneburit att man kompletterat befintliga träpålar med nya pålar av stål. Under upprustningen kommer kajen att förses med vatten, avlopp och el för befintliga och besökande fartyg.
- Vi har ifrågasatt lösningar som vi inte ansett vara de optimala och sedan har vi tillsammans med Park och natur att hela tiden försökt ligga steget före, fortsätter Jan Leinonen.
Ett exempel är när jetinjekteringen utgick och ersattes med kvarsittande inre spont. Det innebär att projektet sparade ungefär 1700 ton koldioxidutsläpp samtidigt som ett stort riskmoment utgick.
Prestigelöst och lösningsorienterat
Hela projektorganisationen har haft ett öppet klimat med många diskussioner. Det har lett till att projektet har kunnat ta tillvara på medarbetarnas tankar och idéer. Både Skanska och Park- och naturförvaltningen kompletterar varandra samtidigt som de har en genuin vilja att lyckas tillsammans. Det har skapat en unik innovativ kultur med högt engagemang. Startskottet var en workshop där projektet utgick från klimatkalkylen och sedan var bollen i rullning.
- Skanska har varit innovativa, tillmötesgående och serviceinriktade. Det har skapat ett stort mervärde i Packhuskajen. Projektet som helhet har visat vad beställare och entreprenör kan åstadkomma när man arbetar tillsammans, berättar Johan Blomqvist på Park- och Naturförvaltningen i Göteborg.
Hållbarhetsfrågorna har setts som en gemensam möjlighet och ett delat ansvar. De har varit utgångspunkten för att skapa en trygg kultur där människor bidrar med nytänkande lösningar under både projektering och produktion.
- Packhuskajen är historisk och det är fantastiskt roligt att få vara en del av att ta den vidare in i framtiden, avslutar Jan Leinonen.
Här kan du läs mer om projektet Packhuskajen.