Om studien
Skanska har medverkat i Kairos Futures undersökning av hur svenskar ser på livet, arbetet och boendet. 10 000 svenskar i åldrarna 16-74 år besvarade enkäten under februari 2021.
Resultatet presenterades den 17 juni 2021 i ett webbinarium arrangerat av Skanska. På plats, i nya landmärket Sthlm 01 i Hammarby sjöstad, Stockholm, fanns en expertpanel från Skanska som diskuterade undersökningens resultat och insikter – och möjligheter för framtiden.
– Det är intressant att se att vi har blivit nöjdare med livet i stort, både med arbete, arbetsgivare och boende och plats, säger Ulf Boman, framtidsstrateg på Kairos Future, och hänvisar till siffror som säger att 4 av 5 är minst lika nöjda med sitt arbete och sin arbetsgivare idag som innan pandemin. 3 av 4 är nöjda med både sitt boende och sin plats.
– Pandemin har därmed inte satt så djupa spår gällande våra värderingar som vi kanske trott.
Men visst ser vi nya strömningar och förändringar. Vi börjar i våra hem. Många vill bo större. Varför? Camilla Fredman Svensson, marknadschef Skanska Nya Hem, konstaterar att vi aldrig har tillbringat så mycket tid i våra hem som nu.
– Våra hem ska vara undervisningslokal, restaurang, arbetsplats, plats för avkoppling, allt i ett.
En effekt är att vi lämnar landets tre största städer för kranskommunerna och de mellanstora städerna, universitetsstäderna, för en större bostad att kunna sitta hemma och jobba i tillsammans med fler familjemedlemmar.
– Man väljer landets lugn. Kransbygden växer kraftigt och utvidgas. Och de flesta vill bo i villa, säger Ulf Boman och ger oss uttrycket ”villan äger”.
Han pekar också på att han tycker att det är intressant är att 45-60-åringarna – ”den ironiska generationen”, eller ”Henrik Schyffert-generationen” – längtar till landet. Men det finns en grupp som vill bo i staden.
– Stadens puls har ökat i betydelse för 20-40-åringar jämfört med undersökningar före pandemin.
Camilla Fredman Svensson bekräftar att det händer mycket på bostadsmarknaden.
– Intresset för att byta bostad är jättestort. Man vill kunna ”få plats med allt” och intresset för flexibilitet i boendet är tydligt. När man stänger igen datorn på kvällen ska man slippa se jobbet, med hjälp av en planlösning som stödjer det, skjutdörrar eller med tillvalet en extra vägg.
Det är intressant att notera att undersökningen också visar att hemmet är den bästa distansarbetsplatsen. Förutom flexibilitet nämner Camilla Fredman Svensson något annat som efterfrågas – också det på grund av att vi arbetar hemifrån.
– Vi ser en efterfrågan på bra ljus och bra ventilation.
Camilla Fredman Svensson lyfter Skanskas Svanenmärkta bostäder.
– Vi tror att flexibilitet och hållbarhet är ledorden framåt. Där våra Svanenmärkta bostäder möta detta.
Jobbet då? Ulf Boman refererar till det som Microsoft har uttryckt, att ”två års digitalisering tog i stället två månader”.
–En utveckling som man skulle kunna tro kan ställa till med problem. Men, folk är nöjda. Mer än 2/3 är nöjda med teknik, arbetssätt och ledarskap för att arbeta på distans. Nästan hälften vill när pandemin är över jobba mer på distans eller anställa medarbetare som ska jobba på distans. Möjligheten till distansarbete avgör också hur nöjd man är med arbete och arbetsgivare, det vill säga ges man förutsättningen är man nöjd (74%). Hur många som kommer art arbeta på distans efter pandemin har ökat med 93%.
Hur ofta kommer man då att jobba på distans?
– Inte varje dag. Ett par, tre dagar på kontoret, ett par på landet, eller varifrån man nu jobbar. (31% säger 3 dagar per vecka.)
Siffrorna i undersökningen visar som sagt att vi trivs med jobbet. Men precis som i privatlivet saknar vi att träffa andra människor. Att fysiskt träffa sina arbetskamrater är viktigt, det menar 37%, liksom att delta i fysiska möten, utbildningar, konferenser, att vara på plats (38%).
– Att vara på plats tillsammans med andra människor – det är det vi saknar mest. Tidigare tillbringade vi åtta timmar om dagen med våra kolleger. Det är klart att de människorna spelar en stor roll i våra liv, säger Ulf Boman och understryker:
– När vi går tillbaka till våra kontor kommer det framför allt att handla om möten för kreativitet och umgänge.
Vilka råd för framtiden kan Kairos Future skicka med till företag om kontoret efter pandemin?
– Att lokalerna främjas både det digitala och det fysiska, säger Ulf Boman, och nämner ett nyord: att arbeta fugitalt.
Han fortsätter:
– Och: Vikten av att skapa attraktivitet så att folk vill komma till jobbet. Medarbetarna kommer att fråga sig: ”Jag kan ju jobba hemma, varför ska jag då ta mig till kontoret?”. Men vi vet att människor behöver kontoret. Att man söker tillhörighet är något man ser i många studier, framför allt bland unga. Här spelar kontoret en otroligt viktig roll.
Sofia Ekerlund, marknads- och uthyrningschef vid Skanska Öresund och ansvarig för området hälsa/WELL, tycker att det är glädjande, nu när kontoret har varit omdiskuterat en tid, att notera att det här också är något som efterfrågas hos de företag som söker nytt kontor idag.
– Man har förstått vad kontoret kan bidra med. Företagen ser värdet av kontoret som en identitetsskapande plats, som en del av företaget och varumärket och ett viktigt verktyg för att behålla och rekrytera personal.
Henrik Ahnström, innovationschef Skanska Kommersiell Utveckling Norden, kan också se den digitala teknikens möjligheter på våra kontor.
– Den digitala tekniken har gett en beteendeförändring som brutit barriärer. Förändringen kommer att ställa högre krav på de fysiska platser vi bygger. Och då måste både de digitala och de fysiska lösningarna – de ”fugitala”, som Ulf Boman kallar dem, fungera.
Vilka digitala tjänster i och för våra kontorsfastigheter kommer vi att se?
– Vi kommer att kunna interagera med våra hyresgäster, liksom interagera med och styra fastigheterna. Vi kommer också att se smarta lösningar, som sådana för beläggning på kontoret.
Vi slutar där vi började, kring hur nöjda vi är, eller inte. En knapp tredjedel mår bättre än tidigare. En dryg tredjedel mår sämre. Den stora andelen, 36%, mår ungefär likadant. 32% mår psykiskt sämre nu än innan pandemin.
– Att vi har behövt bete oss på ett annat sätt, som att inte kunna umgås med nära och kära och röra oss som vi vill, har såklart påverkat vårt välmående, säger Ulf Boman.
Även Skanskas Sofia Ekerlund kommenterar siffrorna som hon menar får stöd i andra undersökningar.
– Den största anledningen till att psykisk ohälsa har ökat är att vi har blivit av med flera av våra sociala plattformar, där kontoret är en. Och ensamhet är en bidragande sak till psykisk ohälsa.
Vilka tankar kan en expert inom med medarbetarkommunikation och ledarskap skicka med till företag idag? Hur skapar man en högpresterande, engagerad och välmående organisation? Johan Book från Hej engagemang! Säger så här:
– Våra psykologiska behov är något centralt. Vi vill bli bekräftade inte bara för prestation utan som person. Under pandemin har vi jobbat i sugrör. Vi löser saker, men det är de där tillsammansakerna som fått stryka på foten.
Johan Book skickar också med en reflektion över statistik som visar att vi sedan dess att distansarbete blev vår vardag, jobbar fler timmar än tidigare. Siffror från Folkhälsomyndigheten visar också att vi äter mindre frukt och grönt, köper mer godis och rör på oss mindre. Så, hur bra mår vi egentligen?
– Bara för att jag tycker att jag mår bra, och gillar att jobba på distans, behöver det inte betyda att det är bra för mig – eller mitt team.