Vårt uppdrag
Kontorscentret Lilla Bommen stod helt klart 1990. Skanska genomförde projektet i egen regi och ansvarade för projektledning, finansiering, projektering, byggande, uthyrning och förvaltning av fastigheten. Den erfarne arkitekten Ralph Erskine anlitades för att skapa en spektakulär och funktionell byggnad. Han assisterades av White Arkitekter, Göteborg.
Ett högt hus var en förutsättning liksom en flexibel planlösning, god funktion och drifts- och underhållssnåla lösningar. Ralph Erskines arkitekturförslag med komplicerad geometri innebar merkostnader, vilket han löste med att öka våningsytan med dryg 20 procent.
Utformningen av byggnaden drog ut på tiden. Byggnadsnämnden var kritisk och hade många frågor och synpunkter innan de godkände form och färgsättning. Dessutom blev byggnadens höjd en känslig fråga. Detta för att byggnaden skulle harmoniera med andra välkända profilbyggnader i staden som exempelvis Gasklockan, Sjöbefälsskolan och Hotell Gothia. En lösning hittades till slut som alla parter var nöjda med. Byggnadens östra sida tilläts vara högre och därmed fick huset sin asymmetriska och mycket karaktäristiska avslutning.
Byggprocessen
De som var med och byggde Lilla Bommen kan vittna om att det var ett annorlunda projekt i många avseenden. Projekteringen bedrevs parallellt med byggandet; tiden mellan ritande och produktion var ofta knapp. Ibland kom produktionen ikapp ritandet, vilket gjorde det svårt att planera arbetskraftsresurser och materialanskaffning.
Ralph Erskines fantastiska och nyskapande arkitektur ledde ibland till huvudbry i själva byggfasen. Husets komplicerade form krävde ett gott samarbete mellan arkitekt och byggingenjörer. Nytänkande lösningar och smarta kompromisser gav ett fantastiskt slutresultat.
Svenskt rekord i pålning
Marken under byggnaden består av lersediment till ett djup av cirka 100 meter och en marksättning pågår ständigt i området med cirka tio till tjugo centimeter per hundra år. Dessutom medför 22-våningshusets vikt en belastning på grundläggningen som är många gånger större än vad vi tidigare hade erfarenhet av. Inga byggnormer eller tidigare erfarenheter fanns att luta sig mot.
Byggnaden ska hålla över tiden, trots marksättningen. Därför ägnades mycket tid åt att beräkna vilken markstabilisering och grundkonstruktion som behövdes.
Byggnaden grundlades med 85 meter långa pålar. Lilla Bommen pålades för en helt annan lastintensitet än vi tidigare hade erfarenhet av i Sverige. Tillåten pållast är 1100 kN, vilket är svenskt rekord för kohesionspålar i lera.
Bottenplattan i källaren är cirka två meter tjock för att klara belastningarna. Totalt användes en mängd betong som skulle fylla fyra olympiska simbassänger och armering motsvarande 26 elefanthanar.
Gardinfasad
Förutom grundläggningen tog fasaden mycket tid och resurser i anspråk. Den består av en så kallad curtainwallpanel, vilket kan liknas vid en gardin som hänger utanför bjälklagskanten.
Fasadmaterialet består av emaljerad plåt. Den yttre skivans stora täthet medförde att ångspärrar och ventilationsspår behövde installeras. Ljuddämpning och färgbeständighet utreddes också. Tester utfördes i en speciell klimatkammare på byggområdet.
Det blåser hårt på toppen
Vädret påverkade byggprocessen. Kraftiga vindar stoppade tidvis arbetet i toppen av höghuset. En annan svårighet var att hitta tillräckligt med arbetskraft under den högkonjunktur som byggbranschen befann sig i under projekttiden.
Lilla Bommen bjöd på svåra nötter att knäcka men teamet Gösta Backmark, Kurt Nilsson, Stig Andersson och Berndt Leth sammanfattar sin upplevelse på följande sätt:
– Glädjen och stimulansen att arbeta med detta spännande projekt har varit värt allt arbete! Känslan att se resultatet av alla ansträngningar överskuggar problemen och svårigheterna.
Projektet i siffror
• 86 meter hög byggnad. Göteborgs högsta byggnad vid invigningen.
• 7 års projekttid.
• 22 våningsplan.
• Cirka 1 000 arbetsplatser.
• Tillåten pållast är 1 100 kN. Svenskt rekord för kohesionspålar i lera vid den tidpunkt då Lilla Bommen byggdes.
• Bottenplattan innehåller 185 ton armering, vilket motsvarar över 26 elefanthanar. Den är 0,8 – 1,8 meter tjock.
• Till källarkonstruktionen användes 7 000 kubikmeter betong, vilket skulle fylla fyra olympiska simbassänger.
• Stommen är uppbyggd av varmvalsade och kallbocka stålprofiler på tillsammans cirka 1 600 ton.
• Bjälklagen ovan mark består av 265 mm tjocka håldäcksplattor av höghållfast betong med förspänd armering, sammanlagt cirka 30 000 kvadratmeter eller drygt fyra fotbollsplaner.
