Ljusekulla - Liv, odling och framtid

Målet är att Ljusekulla ska bli en klimatpositiv stadsdel. Vi är nöjda först när 10% mer koldioxid tas upp i stadsdelen än vad som genereras i byggskedet och under 50 års användning. Det betyder att klimatnyttan minus klimatutsläppen i stadsdelen ska överskridas med minst 10 %.

För säkerställa att stadsdelen verkligen blir klimatpositiv behövs en metod för att räkna på områdets klimatbalans. Vi använder en vågskål till hjälp, med stadsdelens klimatutsläpp på ena sidan och klimatnytta på den andra. Resultatet från klimatberäkningen för Ljusekulla syns i vågskålen intill.

Ny stadsutveckling ger alltid upphov till växthusgaser, men att sänka våra utsläpp kommer först på att-göra-listan. Därför bygger vi Ljusekulla i trä och klimatförbättrad betong. Stålet som används är skrotbaserat och flera av husen byggs med stor andel återbrukat material. Vägarna anläggs med bioasfalt och gångstråken byggs av krossat stenmjöl. Maskiner och fordon drivs med el eller fossilfritt HVO-bränsle och minimering av mängden avfall och transporter gör att utsläppen blir mycket lägre än normalt.

Hur klimatsnålt vi än bygger når vi i dagsläget inte ner till noll utsläpp. Därför behöver vi också planera stadsdelen så att klimatnyttan maximeras. Vi behöver få plats med så mycket kolsänkor som möjligt, både inbyggda kolsänkor och naturliga kolsänkor.  Innovativa lösningar inom återvinning, återbruk och cirkulära flöden bidrar också till en positiv klimatbalans i Ljusekulla.

För att minska utsläpp från energianvändningen har en innovativ energilösning vi kallar KliNC utvecklats, som går att läsa mer om nedan. Med denna energilösning produceras mer solel än vad som behövs. Lagring gör det möjligt att vid behov bidra med solel till andra som då kan undvika import av fossilbaserad el.

I vår metod för att bli klimatpositiva finns möjligheten att investera i kolsänkor inom staden, men däremot inte att köpa klimatkompensation utanför kommunens gräns. Och i Ljusekulla klarar vi faktiskt av att lösa klimatbalansen inom stadsdelen!

Skog, naturmark och åkerjordar är viktiga naturliga kolsänkor. I Ljusekulla bevaras de kolsänkor som redan finns och möjligheter för nya kolsänkor skapas. Befintliga träd bevaras, och all jord återanvänds inom stadsdelen. Delar av jordbruksmarken återfuktas till våtmarksområden vilket ökar jordens kolupptag ytterligare.

I Ljusekulla är den största kolsänkan träden. Genom att plantera skogar, trädbevuxna naturmarker och grönskande områden skapas naturliga kolsänkor. Träden är en kolsänka och bidrar med viktiga ekosystemtjänster för både människor och djur. Vi planerar att plantera 9 000 träd från olika inhemska arter.

Inbyggda material bidrar också till kolsänkor. Genom att bygga in trä bevarar vi det kol som finns lagrat i träet, samt förhindrar att det sprids som koldioxid till atmosfären. En annan effektiv kolsänka är biokol som kommer att tillverkas i stadsdelen. Den används även för värmeproduktion och fungerar som ett fint jordförbättringsmedel.

KliNC står för Klimat Närvärme Cirkularitet, och är det begrepp som används för de tekniska systemen som bidrar till stadsdelens el, värme, kyla, vatten och tar hand om avloppsvattnet.

KliNC består av en rad olika tekniska lösningar som tillsammans bidrar till att bygga framtidens klimatneutrala städer. I Ljusekulla har vi skapat ett exempel på hur KliNC kan anpassas för att skapa bästa möjliga lösning ur klimatmässig och ekonomisk synvinkel.

KliNC utformas i Ljusekulla som en självständig lösning med hög självförsörjandegrad men systemet kan också integreras med ett befintligt fjärrvärmenät. I båda fallen ger KliNC mycket låg klimatbelastning.

Under sommaren finns ett överskott av solcellel från Ljusekullas alla soloptimerade tak. Denna solel används för att spjälka vatten till vätgas och syrgas. I processen bildas spillvärme som kan användas till tappvarmvatten i bostäderna. Byggnaderna använder även en kombination av värmepumpar och PVT-paneler (hybrid med solceller och solvärme) för ytterligare varmvattenproduktion. Vätgasen sparas under marken och används under vintern för att med hjälp av bränslecellsteknik generera el, värme och varmvatten. Det är då vindkraftverkens betydelse är som störst.

Området kommer att ha 10 vindturbiner med trästomme som placeras inom de gröna rekreationsområdena. Batterier kommer att användas för kortsiktig lagring och elutjämning så att vindkraftens el används optimalt inom stadsdelen. Vår och höst infaller en period när hybridlösningen sol/värmepumpar klarar värmebehovet ihop med den biokolspanna som förutom biokol även ger värme.

Åkermarken har ett högt värde för matproduktion och jorden i området hör till de bördigaste jordarna i Sverige. Samtidigt krävs fler bostäder när städernas befolkning växer. I Ljusekulla är målet att fortsätta producera lika mycket mat mätt i kalorier, på den yta som tidigare bestod av åker och som nu exploateras med en ny stadsdel. För att matproduktionen ska kunna fortgå i området krävs att den sker i nya former och i samklang med det framväxande bostadsområdet.

De klassiska odlingsmetoderna måste frångås och en rad olika odlingssätt kombineras. Det ger en variation av grödor, vilket innebär att en andel av boendes näringsbehov kan tillgodoses med mat från området. Jord som bevaras inom området eller som omplaceras inom området förädlas genom cirkulära system. Genom att bevara den bördiga matjorden, fortsätter denna att fungera som matjord och som kolsänka.

I området finns ytor för odling, utförd och av utbildad personal och de boende i Ljusekulla, vilket ger möjlighet att nyttja de varierande odlingsytorna på ett effektivt sätt. Matodling ska genomsyra rekreationsområden, där en stor del av busk- och trädbeståndet kan bidra med frukt, bär, nötter och frön. Bostädernas gårdar planteras med stor andel örter, buskar och träd som kan bidra med ätbara växtdelar. Inom området skapas förutsättningar för utbildning och arbetstillfällen kopplade till odling och till en mängd andra ekosystemtjänster.

Från tidig ålder lär sig stadsdelens boende om odling och natur. Kopplingar planeras mellan förskola och skola och kringliggande landskap med odlingar och biotoper av varierande slag. Att skapa förståelse för de naturliga systemen i unga år, ger ökad medvetenhet genom hela livet om förståelse för vikten av ett hållbart förhållningssätt till den jord vi lever på.

Här följer ett urval av hur gröna ytor planeras i Ljusekulla:

• Områdets gröna identitet och närvaron av kulturarv är viktiga i den nya stadsdelen. Hela Ljusekulla genomsyras av hållbarhetsförtecken med den gröna miljön och dess ätbara växter. Skönheten i området ökar välbefinnandet och leder till engagemang och stolthet.
• I Ljusekulla finns ett stort utbud av rekreativa aktiviteter. Runt stadsdelens skiftande miljöer leder ett rekreationsstråk och i anslutning till detta ett utegym. Stråken leder vidare till grönstråk i anslutande områden utanför stadsdelen.
• Tillgängligheten till gröna miljöer ger förutsättningar för stresshantering och återhämtning i vardagen.
• Centralt i Ljusekulla finns en samlingsplats med utrymme för lek. En liten badsjö omgärdas av gröna platser för picknick.
• Genom rekreation, lek och odling skapas lämpliga arenor för möten mellan människor från olika kulturer och åldrar. I odlingscentret finns utrymme för marknad, café och utbildningslokaler.
• Odling, förvaltning av natur- och vattenreningsanläggning skapar behov av arbetskraft.
• I Ljusekullas gröna miljöer uppstår möjlighet för arbetsträning och daglig verksamhet. Delar av stadsdelen kan fungera som rehabiliteringsträdgård. Grödor som odlas inom området kan säljas på en lokal marknadsplats, vilket samtidigt blir en social mötesplats.

Ekosystemtjänster är ett samlingsnamn på alla produkter och tjänster som ekosystemen ger människan och är livsviktiga för mänsklighetens existens. Ljusekulla bidrar till att öka mängden ekosystemtjänster, vilket gör det lättare att leva ett hållbart liv inom stadsdelen.

Några exempel på hur ekosystemtjänster i Ljusekulla främjas:

• Goda förutsättningar skapas för de stödjande ekosystemtjänsterna fotosyntes, jordbildning, näringscykler, vattencykel och biologisk mångfald, vilka ger förutsättning för de övriga ekosystemtjänsterna.
• Området utgör en grund för de reglerande ekosystemtjänsterna, rening av luft och vatten, reglering av klimatet och naturens möjlighet att hantera extremväder.
• Stadsdelens varierande former av grönska, med blomning året om och varierande biotoper, innebär en stor biodiversitet. Det är en förutsättning för pollinering av växterna inom området, vilket i sin tur är en grundsten för en god skörd.
• Att vända trenden med ökade koldioxidhalter i atmosfären är avgörande för framtida liv. Förutom att minska utsläppen är det viktigt att bevara och öka kolinlagringen genom kolsänkor. I området ska den jord som finns i området i största möjliga mån bevaras.
• Stadsdelen genomsyras av ytor som ger utrymme åt de försörjande ekosystemtjänsterna, matproduktion, rening av vatten och produktion av syre genom en stor mängd växter, liksom produktion av material som energiskog. Förskönande inslag, får boende att trivas och njuta av sin närmiljö.
• De kulturella ekosystemtjänster som stadsdelen erbjuder är viktiga för invånarnas hälsa och välmående. Kontakten med det omgivande skånska kulturlandskapet sätter stadsdelen i sitt geografiska och historiska sammanhang.
  
  Rekreationsstråk, utegym, utrymme för odling, lek och bad skapar arenor för möten mellan människor från olika kulturer och i och åldrar. Närheten och tillgängligheten till gröna miljöer ger grundförutsättningar för stresshantering och återhämtning i vardagen.

Variationen av grödor och odlingar som ger skörd året om innebär att boende i Ljusekulla får delar av sitt näringsbehov tillgodosatt av lokalt odlad mat. Centralt i Ljusekulla planeras det för att nyttja befintliga växthus på ett yteffektivt och innovativt sätt. LED-belysning gör det möjligt att förlänga säsongen och skörda även under vintern. Med hydroponisk vertikal växthusodling kan odlingssäsongen förlängas och sorter som inte klarar sig på friland kan odlas.

Genom akvaponisk odling, används näring från fisk som odlas i bassänger inne på området, vilket i kombination med fiskodling ger mat i form av såväl grönsaker som fisk och innebär mycket näring i förhållande till ianspråktagen yta. Träd i kombination med
jordbruk gynnar markens mikroliv och ger robusta odlingssystem. Genom att odla lokalt kan livsmedelstransporterna minskas och självförsörjningsgraden ökas i Ljusekulla.

Agroforestry (träd + ettåriga grödor)

Agroforestry är ett samlingsbegrepp för jordbruk som kombinerar träd medodling av grödor eller bete. I odlingar där träd kombineras med ettåriga grödor skapas ekologisk balans och odlingen gynna markens mikroliv, insekter och fåglar samt ger robusta odlingssystem.

Agroforestry bidrar också till att insekter hittar mat och viloplatser i markodlingen och bland de blommande buskarna och träden. Rader med träd i staden bidrar också till att minska risken för övergödning i vattendrag. Vid kraftiga regn rinner gödsel och näringsämnen ner i diken och vidare ut i sjöar och badvikar i större utsträckning om det inte finns träd. Träden är också gynnsamma då de lagrar koldioxid i sina rötter, stammar och grenar. Trädens stora och djupa rotsystem hjälper också att hålla jorden på plats när det regnar och blåser. Vinden är ett problem på främst stora slätter med vidsträckta åkrar.

Hydroponisk vertikalodling

Hydroponisk odling innebär odling i vatten och är en teknik som slog igenom i Sverige under 70-talet. Idag finns det bättre belysningsteknologi vilket gör metoden mer hållbar då grödorna är beroende av konstljus.

Med hydroponisk odling går det bland annat att odla sallad och kryddor men även, chili, tomater, blommor och jordgubbar. I en hydroponisk vertikal odling passar det att odla kryddor, sallad och skott/mikrogreens. Vertikal odling är ett sätt att odla inomhus, i våningsplan i ett hyllsystem med ledbelysning. Detta gör att vi kan producera grödor inomhus, året om på mindre yta.

Akvaponisk odling och fiskodling

Akvaponisk odling är en metod för odling av växter i vatten samt fiskodling i ett slutet, miljövänligt odlingssystem där näringen från ett kilo fisk ger näring till cirka 10 kilo grönsaker. Akvaponi är en gammal metod och ett av de resurssnålaste produktionssätt som finns för mat. I Sverige finns det i dagsläget finns få akvaponier men det finns en stor utvecklingspotential.

I en akvaponisk odling är det möjligt att odla en variation av fiskar och växter med låg miljöpåverkan. Det är också möjligt att kontrollera energianvändningen och omhänderta den övergödningen som annan typ av fiskodling oftast bidrar med.

I en akvaponisk odling cirkulerar vattnet mellan fisk och växtodligen, det enda vattnet som förbrukas är det vattnet som växterna tar upp och det som avdunstar från tankarna.

Ljusekulla planeras med hänsyn till människors hälsa och välbefinnande. Oavsett bakgrund, ålder och ekonomi ska man kunna leva här, växa som person, och ha tillgång till en god livskvalitet. Två byar på ömse sida av Lussebäcken samlar bebyggelsen. Här är det nära till allt man behöver i sin vardag – bostäder, förskola och skola, jobbmöjligheter, affärer, plats för möten och en meningsfull fritid. Odlingen har en framstående plats i området, och alla som önskar kommer att kunna odla i sin vardag, kanske i ett växthus på taket eller en egen odlingslott.

Trygghet hela vägen

Ljusekulla bygger på forskning om vad som får människor att trivas och känna sig trygga. Det som är viktigt för människor har vi byggt in i stadsdelens struktur, till exempel en egen identitet, möjlighet till sociala möten men också möjlighet att vara privat, blandade boendeformer som gör att man möts naturligt i vardagen, tillgång till gemensamma funktioner och målpunkter samt säkra gatumiljöer.

Vardagsrörelse, mobilitet och rekreation

I Ljusekulla ska människor enkelt kunna ta del av aktiviteter som ger rörelse och rekreation, som är viktiga för välbefinnande och hälsa. Det som spelar störst roll är att Ljusekulla planeras så att gång och cykel är de mest lättillgängliga och smidigaste sätten att ta sig runt i området. Kompletterat med kollektivtrafik kan man sedan ta sig hållbart till övriga Helsingborg. Bilarna parkeras i något av de två mobilitetshusen, och behöver ta sig runt stadsdelen för att kunna åka från den ena byn till den andra, eftersom vägen mellan byarna bara är öppen för cykel, bussar, taxi och räddningstjänst. Samtidigt finns många stråk som förbinder stadsdelen anpassade för cyklister och gående – slingriga grusvägar i det gröna när man vill ha upplevelse av natur, och snabbare asfalterade stråk när man behöver ta sig fram snabbt till skolan eller affären.

Runt omkring i Ljusekullas skiftande miljöer leder ett stråk som passar fint för promenader och löpträning, och i anslutning till det väntar ett utegym. Stråken leder även vidare till gröna promenadslingor och idrottsanläggningar utanför stadsdelen. Närheten till gröna miljöer ger goda förutsättningar för att återhämta sig i vardagen. Mitt i Ljusekulla kan människor i alla åldrar samlas för lek, spel och sport av olika slag. Här väntar även en liten badsjö omgärdad av trivsamma platser för picknick i det gröna.

Kultur- och odlingscentrum – områdets hjärta

Hjärtat i området blir kultur- och odlingscentrumet. Här kommer föreningar eller sociala företag kunna ha sin verksamhet både dag och kväll. Kanske kommer barnen från skolan på förmiddagen och lär sig mer om odling och så bjuder kulturskolan in till teateruppsättning på kvällen. Eller så kommer man på möbelrenoveringsworkshop på lördagen och handlar sedan grönsaker från den lokala produktionen till kvällens middag. Hela Ljusekullas mötesplats och vardagsrum helt enkelt!

I Ljusekulla ska människor ha möjlighet att bo länge. Här kan man leva hållbart och hälsosamt från barnsben och vidare genom livets alla skeden, oavsett om man vill hyra eller köpa sitt boende, flytta in i ett radhus med egen trädgård, dela hushåll med flera eller ha ett hem som är flexibelt för livet med barn varannan vecka.

Målet är att skapa en blandning av bostäder i en ganska liten skala, därför har vi tagit fram ett typkvarter i Ljusekulla. I kvarteret finns både radhus och lite högre flerbostadshus som ramar in en gemensam gård. Konceptet kommer att bidra till en god gemenskap grannar emellan som ger en frihet att umgås i den utsträckningen man önskar. Storleken på kvarteret och gemenskapen här ska ge människorna en känsla av tillhörighet till varandra som ökar upplevelsen av trygghet och tillit till varandra.

Som boende producerar man sin egen el. Taken på husen i kvarteren är utformade för att vara optimala för solceller. Det innebär att de är sluttande och vridna mot de lägen som ger mest sol under dagen.

Henrik Fajerson

Johan Larsson

Johan Nilsson