Otryggheten i samhället ökar i spåren av medias rapportering kring gängkriminalitet och sprängningar. Enligt brottsförebyggande rådets senaste undersökning oroar sig hela 53 procent av Sveriges befolkning över brottsligheten. Det kan på sikt göra att människor undviker vissa platser eller inte vågar gå ut alls. En förödande utveckling om du frågar Skanskas specialist på social hållbarhet, Anja Skans.
– Det värsta som kan hända är att människor slutar att röra sig ute i samhället. Trygghet handlar jättemycket om flöden av människor. Att det ska finnas aktiviteter i ett område alla tider på dygnet. Det kan vara hundrastgårdar och lekplatser, restauranger och butiker, eller ett nattöppet gym. Där har vi på Skanska ett stort ansvar när vi utvecklar och bygger nya stadsdelar.
Gör trygghetsanalyser
Om säkerhet syftar på konkreta åtgärder som larm, lås och övervakning brukar trygghet definieras som den känsla du får på en specifik plats. Är ytorna du möter öppna och välkomnande, eller får du rysningar av den ödsliga gården och mörka gångtunneln?
– Belysning, grönska, placeringen av parkeringar och soprum det är många detaljer som är avgörande för vår upplevelse av trygghet, säger Anja Skans och fortsätter:
– När vi gör våra trygghetsanalyser tittar vi mycket på det här med siktlinjer, att man ska bli sedd när man rör sig i området och själv kunna se andra. Det är en enkel sak som kan minska risken att utsättas för brott, säger Anja Skans.
En aktiv utemiljö skapar trygghet
Ett exempel på hur Skanska jobbar med trygghet är Kvibergstaden utanför Göteborg. 2010 låg det gamla militärområdet öde, och det pratades om kriminella aktiviteter i de utrymda kasernerna och området runt omkring.
– Inför byggstarten hade vi en workshop ihop med arkitekt, polis, kommun och andra byggaktörer, med målet att skapa en så trygg boendemiljö som möjligt.
Idrott och hälsa stod i fokus för utvecklingen av hela Kvibergsområdet, och i dialog med bostadsköparna togs förslag på aktiviteter fram. I dag finns här lekplats, sittgrupper, grillplats och en hundrastgård som lockar de boende att vistas utomhus. Runt hela området löper en joggingslinga.
– Möjligheten till motion är alltid positiv, men det främsta målet här var att skapa liv och rörelse i bostadsområdet. Mötesplatserna gör också att grannarna lär känna varandra vilket ökar tryggheten.
Att leva ett gott liv utan begränsingar
Skanska har tagit fram en modell för att jobba systematiskt med trygghet och social hållbarhet kallad ”Design för samhällsnytta”. För att sprida kunskaperna vidare har man också varit med i framtagandet av BoTryggt2030, stiftelsen Tryggare Sveriges handbok för planering av säkra och trygga livsmiljöer.
– Den fungerar lite som ett uppslagsverk för hela branschen, med checklistor och tips på hur du kan tänka när du bygger och planerar.
Varför är det så viktigt att bygga med trygghet?
– För att otryggheten begränsar människors liv. I grunden handlar det om att skapa ett samhälle där vi kan leva gott med god hälsa, utan ojämlika skillnader, och då måste vi jobba med trygghetsaspekten, avslutar Anja Skans.
Fakta: 3 sätt att bygga med trygghet
- Trygghetsanalyser och samverkan
Inför utvecklingen av ett nytt bostadsområde görs trygghetsanalyser av både ritningarna och platsen. Arbete görs ofta i samarbete med kommunen. Målet är att skapa liv och rörelse i hela området. Polisen kallar det ”Ögon på gatan”, att andra ser dig och kan ingripa om något händer. - Tillfälliga aktivitetsplatser
Tar det långt tid innan ett bygge kommer i gång? Då kan en tillfällig aktivitetsplats vara lösningen. På det gamla mässområdet i Sollentuna satte Skanska upp basketkorgar och en innebandyrink på en yta som annars var mörk, ödslig och otrygg. Betyget från barnen i området: ”Fett najs!” - Trygghetsbesiktningar
Det görs också trygghetsbesiktningar under själva byggtiden. Boende, butiksägare, polisen, vaktbolag och sociala myndigheter bjuds in för att identifiera de platser som kan uppfattas som otrygga intill byggarbetsplatsen.
Fakta: Så skapade Skanska trygghet i Kviberg
- Workshop med andra aktörer i området.
- Boendeinflytande för planering av gemensamma aktivitetsplatser.
- Mötesplatser i gröna miljöer som sittgrupper, hundrastgård och kvartersnära promenadstråk.
- Smala körfält som får bilar att köra långsammare.
- Häckar som skiljer gångvägar från biltrafik.
- Fönster i miljöhus och cykelförråd för insyn och utblick.
- Belysning ovanför förrådsdörrar.
- Jämnt belysta platser även utanför gångstråk ger synlighet i terrängen.
- Växtlighet som ger överblick: träd i stället för stora buskar