c

Trygghet för allmänheten vid Campus Albano

Det börjar skymma när vi samlas vid Campus Albano i Stockholm för att söka upp de mest mörka, ödsliga och otrygga platserna. Platserna som man inte vill vara på.

Trygghetsbesiktning är ett verktyg för social hållbarhet i byggskedet, berättar Eva-Lena Nilsson till vänster på bilden. Med på besiktningen var även Fredrik Gustavsson, Akademiska hus, Mats Andersson Svenska Bostäder, Jan Ågren, Akademiska hus och Yvonne Bergensund, Skanska Hållbar Affärsutveckling. Byggarbetsplats Albano, Stockholm
1 av 3 Trygghetsbesiktning är ett verktyg för social hållbarhet i byggskedet, berättar Eva-Lena Nilsson till vänster på bilden. Med på besiktningen var även Fredrik Gustavsson, Akademiska hus, Mats Andersson Svenska Bostäder, Jan Ågren, Akademiska hus och Yvonne Bergensund, Skanska Hållbar Affärsutveckling
- Det är främst på kvällar och nätter, när arbetsplatserna ligger öde, som människor kan känna sig otrygga här. När vi är igång och jobbar så skapar vi faktiskt trygghet bara genom vår närvaro, berättar Eva-Lena. Byggarbetsplats Albano, Stockholm
2 av 3 - Det är främst på kvällar och nätter, när arbetsplatserna ligger öde, som människor kan känna sig otrygga här. När vi är igång och jobbar så skapar vi faktiskt trygghet bara genom vår närvaro, berättar Eva-Lena.
Skanskas modell för trygghetsbesiktning på byggarbetsplatsen grundar sig på Stiftelsen Tryggare Sverige modell för att skapa säkra och trygga fysiska miljöer. Byggarbetsplats Albano, Stockholm.
3 av 3 Skanskas modell för trygghetsbesiktning på byggarbetsplatsen grundar sig på Stiftelsen Tryggare Sverige modell för att skapa säkra och trygga fysiska miljöer.

Det är dags för Skanskas egna initiativ: trygghetsbesiktning. Detta arrangeras av Eva-Lena Nilsson, som arbetar med social hållbarhet inom Skanska.

– Trygghetsbesiktning är ett verktyg för social hållbarhet i byggskedet, berättar Eva-Lena. Det ger oss möjlighet att förstå hur vi och våra etableringar påverkar omgivningen. Hur upplevs platsen av människor som passerar? Hur skapar vi en bra miljö under byggtiden? Vad kan vi förbättra?

För att kunna svara på frågorna bör vi själva uppleva platsen på samma sätt som allmänheten. Att inte se platsen inifrån, utan utifrån.

Därför har Eva-Lena samlat ett tiotal personer från Skanska Hus Stockholm kommersiellt , Skanska Hållbar Affärsutveckling, Akademiska Hus och Svenska Bostäder/Ebab för att göra en trygghetsbesiktning.

Skanska har tillsammans med Stiftelsen Tryggare Sverige utvecklat verktyget, som bygger på stiftelsens trygghetsmodell för att arbeta förebyggande mot brott och öka tryggheten genom miljöns fysiska utformning.

Närvaro ger trygghet

Det finns en anledning till varför vi samlas i skymningen.

– Det är främst på kvällar och nätter, när arbetsplatserna ligger öde, som människor kan känna sig otrygga här. När vi är igång och jobbar så skapar vi faktiskt trygghet bara genom vår närvaro, berättar Eva-Lena.

– Trygghet och säkerhet är inte samma sak, fortsätter hon. Säkerhet handlar om de faktiska riskerna. Trygghet är en subjektiv känsla.

När upplever man en plats som otrygg?

– Vi påverkas av tidigare erfarenheter och inlärda föreställningar som rykten och tolkningar, och inte minst platsens fysiska utformning – och det är just den som vi tittar på idag.

Kritiska ögon

Campus Albano är ett stort område i norra Stockholm som ska binda ihop universitetet, KTH och staden. Här byggs universitetslokaler, studentbostäder och platser för kommersiell service. Som en ny klimatsmart stadsdel. Men idag är det en gigantisk byggarbetsplats.

Vi stannar vid Roslagsvägen. Det är rusningstrafik i fyra filer, och tung trafik till etableringarna passerar via en korsande väg. Vi gör vårt bästa för att betrakta platsen med nya kritiska ögon – och vad ser vi?

– Trafiken förstås, och cyklisterna som kommer i alldeles för hög fart, säger Jonas Oldaeus, produktionschef, Skanska Hus.

– Busshållplatsen på andra sidan vägen, säger Fredrik Gustafsson, projektledare, Akademiska Hus. Jag ser när studenterna kommer på morgonen, och det är passagerare från två ledbussar som passerar här vid varje grönljus.

– Med tanke på att det är så många som rör sig i byggarbetsplatsens närhet är det viktigt att belysningen är god och att det är tydligt och säkert var allmänheten får röra sig. Tryggheten ökar då samtidigt som vi kan minimera risken för konfliktsituationer, inflikar Eva-Lena.

– Man kanske skulle asfaltera, säger Yvonne Bergensund, miljösamordnare på Skanska Hållbar Affärsutveckling, och alla vänder blicken mot den sönderkörda vägbanan in mot etableringarna.

Förvaltning är en viktig aspekt i trygghetsupplevelsen, då en omhändertagen miljö signalerar att någon bryr sig om platsen. Så utbryter en diskussion om vem som egentligen ansvarar för förvaltningen utanför etableringen.

– Det är poängen med att vi är flera aktörer som gör det här tillsammans, konstaterar Eva-Lena. Det blir enklare att snabbt hitta lösningar.

Samordna lösningar

Vi fortsätter längs cykelbanan och upptäcker att den svänger farligt skarpt kring ett markarbete, och på andra sidan finns en byggväg som leder rakt in på arbetsområdet.– Här kan vem som helst gå in på byggarbetsplatsen, konstaterar Yvonne.

– Det är Trafikverket som behöver ha infarten öppen, svarar Fredrik.

– Då får vi samordna en lösning, säger Yvonne.

Vi fortsätter vandringen och stannar på andra sidan området. Det känns verkligen som en baksida: En öde fyrvägskorsning utan trafik, utan belysning, en gångtunnel under Roslagsbanan.

Hur tror ni att allmänheten upplever platsen?

– Mörk, säger Jan Ågren, Projektledare Akademiska Hus.

– Rörig, säger Jonas.

– Jag tänker på trafiksäkerheten för de förbipasserande, säger Mats Andersson, produktionsledare, Svenska Bostäder/Ebab. Här kan det lätt hända något.

Information och tydlighet, till exempel skyltade och tydligt markerade gångstråk, är positivt för trygghetsupplevelsen och kan även bidra till ökad trafiksäkerhet.

Övergångsstället är delvis bortnött och skyltning saknas. Den enda ljuskällan är från etableringen.

– Vi kanske skulle bekosta en strålkastare, säger Jonas.

– Vi behöver en ”Att göra”-lista, konstaterar Fredrik.

Och detta är ett syfte med trygghetsbesiktningen.

– Jag kommer sammanställa kvällens iakttagelser i en rapport tillsammans med konkreta åtgärder så vi redan nu skapar en tryggare miljö för de 15 000 studenter och forskare som kommer att bo och arbeta här, säger Eva-Lena.

Vad händer sen?

Genomförd trygghetsbesiktning är ett första steg för att arbeta med ökad trygghet runt byggarbetsplatsen. Berörda aktörer kommer att arbeta tillsammans för att implementera åtgärder. Byggarbetsplatsen kommer att förändras över tid och påverka sin omgivning länge. Därför vill man ta fram en plan för hur trygghetsfrågan ska hanteras löpande under byggtiden, där trygghetsbesiktningar är en del i det arbetet.

Fakta

Skanskas modell för trygghetsbesiktning på byggarbetsplatsen grundar sig på Stiftelsen Tryggare Sverige modell för att skapa säkra och trygga fysiska miljöer. Med detta nya arbetssätt kan Skanskas byggarbetsplatsers påverkan på omgivningen vidareutvecklas ur trygghetsperspektivet. Modellen har även testats i Flemingsbergsdalen med kunden Huddinge kommun och Valla torg där Stockholmshem är kund.

Senast uppdaterad: 2018-11-29