c

Så skapas flytet i Slussen

Dagligen passerar en halv miljon människor genom Slussens trafikkarusell. Det som gör logistiken möjlig i ett byggprojekt vid en av stadens viktigaste knutpunkter är en kombination av ny teknik och erfarenhet.

Mitt i smeten. Kristina Eliasson är logistikansvarig för Skanskas projekt i Slussen, Stockholm.

Genom Slussens trafikkarusell precis bredvid Skanskas byggarbetsplats rör sig en strid ström av bilar och bussar som samsas om utrymmet med turister från Gamla Stan, och resenärer på väg till finlandsfärjorna.

Området är en av landets mest vältrafikerade knutpunkter och det innebär utmaningar för bygget, berättar Kristina Eliasson, logistikansvarig för Skanskas projekt i Slussen, medan hon pekar mot Götgatan där cyklister sicksackar sig fram genom folkvimlet.

– Dels är själva mängden trafik en utmaning, det är så otroligt mycket folk. Dels innebär Slussens läge att det blir extra komplicerat. På ena sidan har vi Gamla stans kulturfastigheter och på den andra Södermalms alla boende. Här möts också Saltsjön och Mälaren, så det är en smal midja där allt ska passera.

Utöver det finns höjdbegränsningar i området, vilket ställer till problem när maskiner och materiel ska flyttas. För att underlätta har Skanska fått tillåtelse att köra lastbilar genom Slussens bussterminal till Mälarsidan, förutsatt att det sker klockan sex på morgonen innan busstrafiken startat.

Detaljerad logistikplanering

Kristina berättar att logistiken kräver minutiös planering. Och för att man ska kunna hålla ordning på vad som är på väg in till området används en teknisk lösning som utvecklades för bygget av Nya Karolinska: leveranskalendern.

– Det påminner lite förenklat om hur man gör när man bokar ett konferensrum, fast istället för att boka ett rum så handlar det om hjullastare. I leveranskalendern lägger man in till vilken del av projektet man ska, vilken typ av utrustning man behöver och vid vilken tid. Om någon vill stå på samma plats så flaggar systemet.

Miljövänliga transporter

Skanska står för grönt byggande och stor hänsyn tas till miljön i logistikarbetet: pålar och spånt transporteras till Södertälje hamn med järnväg och sedan till byggområdet via pråmar. Det finns också ett lager i Bro varifrån materielen transporteras med lastbilar som tankas med HVO (Hydrogenated vegetable oil). Bränslet består av en blandning av vegetabilisk olja och animaliska fetter, vilka processats för att bli fossilfria drivmedel för dieselmotorer. Med HVO kan utsläppen av koldioxid reduceras med upp till 88 procent, jämfört med fossil diesel.

Den ”gröna” teleportern går på både el och diesel skonar miljö och bullrar mindre. Skanskas projekt Slussen, Stocholm.

Unik ”grön” maskin

Det finns fler exempel på miljöarbetet vid Slussen, berättar Kristina. Tack vare samarbetet med Drottningholm Entreprenad så används en så kallad teleporter på bygget.

– Den drivs med både diesel och el och är unik för Sverige. Man laddar den på natten och sedan kan den köras på el under dagen. Om det krävs tyngre lyft så slår dieseln på automatiskt. Fördelen med maskinen är att den inte bidrar till byggbullret eller släpper ut några avgaser där våra kollegor står och arbetar.

Att få flyt i logistiken handlar till syvende och sist om att minska antalet transporter. Skanska har tillsammans med beställaren fått en omklassning av den viktigaste transportvägen Stadsgårdsleden från BK2 till BK1. Det andra som minskar transporterna är att använda massorna på projektet. Och för att lyckas med det har Skanska tillsammans med företaget Coredination utvecklat ett nytt system.

Schaktmassor kontrolleras och återanvänds

– Systemet har skapat ett rutnät över byggplatsen, som vi jobbar utifrån för att säkerställa att alla massor provtas och klassificeras innan schaktning. Våra maskinister kan via en app registrera information om var de schaktar, på vilket djup och hur mycket som tas upp. Det innebär att vi kan återanvända material och det minimerar våra transporter.

Vad är viktigast för att få ett logistikarbete av den här storleken att fungera?

– Att omge sig med rätt människor. Vi är många som tillsammans får det att fungera, jag var på Nya Karolinska innan och jag kom hit eftersom jag hade erfarenhet av det logistikprojektet. Vi har även hämtat kompetens från Norra länken. Vi har några som jobbat med Hallandsås och andra som byggt kajer. Det är häftigt med Skanska, att det finns så mycket kunskap här. 

Senast uppdaterad: 2017-07-21