I januari slöt vi ett ramavtal med Riksidrottsförbundet med målet att ge idrotten mer plats i vardagen – och bekämpa de problem som medföljer en inaktiv livsstil.
Idén föddes 2014 när Stockholms stad ansökte om att få arrangera vinter-OS. Vad som då var ett förslag att höja Flottsbrobacken 100 meter med hjälp av schaktmassor från Förbifart Stockholm skulle de närmaste fyra åren utvecklas till något betydligt större.
– När jag åker runt och pratar med föreningar, förbund och kommuner runt om i landet får jag en tydlig bild av det enorma behovet som finns av att förbättra anläggningar eller bygga nya. Kommunerna har inte resurser och föreningarna är många gånger ideella. Resultatet blir att idrotten trängs åt sidan, säger Emma Viklund, affärsutvecklare på Skanska och den som driver frågan.
Överskottsmassor får nytt liv
Riksidrottsförbundet har djupa kunskaper om idrott och hälsa, förankrade i forskning och tillämpade på den politiska agendan. Skanska har förståelse för samhällsbyggnad – och projekt runt om i landet som genererar överskottsmassor.
– Istället för att köra iväg massorna till deponi kan vi höja en skjutvall, förbättra ett skidspår eller anlägga en mountainbikebana. Vi slipper köra långa sträckor till någon av de få deponiplatserna i landet där de bara skulle bli liggande och ger istället massorna ett extra varv i kretsloppet. Samtidigt skapar vi möjligheter för idrottande, för unga och äldre, vilket leder till att folk mår bättre och lever längre, säger Emma.
Idrottserbjudandet presenterades i Almedalen i somras. I nuläget har vi avtal med fyra föreningar. Dialoger förs över hela landet och fler samarbeten är på väg in.
– Det här är en fråga folk förstår och tycker är viktig. Det slår an något hos de kommuner och föreningar jag träffar. Folkhälsan berör alla på så många plan. Det här är social hållbarhet på riktigt, säger Emma.
Fler idéer växer fram
Med våra massor kan vi rusta upp och bygga nya anläggningar. Men vi kan också flytta befintliga.
– När jag pratat med kommunerna har de många gånger insett att en anläggning som byggdes för många år sedan egentligen ligger fel. Genom att hjälpa dem med flytten kan vi nyttja marken som sorteringsstation under flera år, ta hand om massor och sälja dem vidare, och därefter lämna kommunen med en ny anläggning.
Ytterligare ett spår är projektutveckling.
– I plan- och bygglagen finns krav på att vi bygger lekplatser för barn upp till 7 år – men därefter finns inga styrmedel. Ändå vet vi att svenska barn rör sig minst i Norden. Vi har flera projekt där vi bygger hela stadsdelar. Här vill vi få in idrottsspåret, för unga såväl som för äldre. Kan vi få 65-plusarna att röra sig mer kan vi spara 80 miljarder i vårdkostnader, säger Emma och refererar till Riksidrottsförbundets forskning.
Så – med hjälp av schaktmassor kan vi stötta svenska kommuner och föreningar samtidigt som vi gör en bra affär. Och när vi utvecklar stadsdelar har vi möjlighet att få fördelar i upphandlingen genom vår kunskap om idrottsbehovet.
Vad finns för argument mot satsningen?
– Inga. Skanska är ett företag med höga hållbarhetsambitioner. Det här går rätt in i allt vi står för. Minskade transporter och återvunna massor. Stöttning av breddidrotten som inte bara leder till hälsosammare invånare men också är en viktig del av mångfald och integration. Vi har kompetensen, vi har materialet. Nu arbetar vi stenhårt på att realisera planerna.
Vad som från början var höjning av en backe har vuxit till en landsomfattande satsning med förankring i folkhälsan.
Vad är det om inte att bygga ett bättre samhälle?