Vi har av tidningen endast blivit ombedda att kommentera två av dessa artiklar. Därför besvarar vi nedan några av de utestående frågorna.
Vad innebär OPS-kontraktet för Nya Karolinska Solna?
Projektet Nya Karolinska Solna genomförs med ett OPS-avtal. I avtalet tar Skanska ansvar för såväl, design och utformning, byggnation som drift och underhåll under 30 års tid. Ägandet för sjukhuset ligger hela tiden kvar hos SLL.
Skanska tar på sig en stor del av projektets risker och garanterar för att sjukhuset skall levereras på tid och med den standard som avtalats.
I NKS projektet har man utgått ifrån att projektet skall ha lägsta möjliga livscykelkostnad. Hållbarhetstänkande har därför präglat hela projektet från start. Flexibilitet och generalitet har varit nyckelbegrepp vid planering och design av sjukhuset och lokalerna är väl anpassade för att kunna förberedas för framtida behov och verksamheter. Landstinget tar över driften av sjukhuset 2040, då får man ett toppmodernt sjukhus i nyskick utan behov av renoveringar eller moderniseringar.
Alla kostnader inom OPS-avtalet är fastslagna från början och ger SLL full kontroll på kostnaderna inklusive drift och underhåll fram till 2040.
Rubrikerna slår fast att NKS blivit mycket dyrare än planerat och att kostnaden stigit från 14,5 miljarder kronor till 22,8 miljarder kronor. Stämmer det?
Svar: Nej. Byggkontraktet som tecknades 2010 á 14,5 miljarder kronor gäller. Till detta har SLL gjort tilläggsbeställningar som t ex ny design och fyra extra våningar på en av byggnaderna, nytt tillagningskök samt apotek mm. Summan av dessa tilläggsavtal till OPS avtalet är 1,5 miljarder kronor.
Så varför kostar det nyckelfärdiga sjukhuset nästan 23 miljarder kronor?
Utöver OPS-kontraktet tillkommer kostnader för landstinget. Kostnaderna har varit kända sedan början och budgeterade för i annan budget. Detta är kostnader för t ex medicinsk teknisk utrustning, möbler, IT, samt renovering och ombyggnation av andra byggnader (Thorax och Astrid Lindgrens barnsjukhus). Inkluderar man dessa kostnader kommer man till nästan 23 MDR.
Det hävdas att NKS kostar tio gånger mer än andra sjukhus. Hur är det möjligt?
Svar: Detta är fel. Man kan inte jämföra ett litet hus med ett stort hus. Man kan möjligtvis jämföra kvadratmeterkostnaden mellan olika sjukhus. Men även då blir det svårt. T ex skiljer det minst 10 år i prisbild. De tyska sjukhusen är upphandlade som traditionella entreprenader. NKS levererar inte bara en bara en byggnad utan även ett funktionsansvar och underhållsansvar fram till 2040. De tyska sjukhusen leveraras med en förväntad livslängd på 20-30 år och NKS levereras med en livstid på minst 70 år. Dessutom är flexibilitets- och redundanskraven är mycket högt ställda på NKS liksom de miljö- och energikrav som NKS har.
Enligt media är Nya Karolinska Solna försenat med två år. Följer vi inte plan?
Svar: Skanska levererar sjukhuset enligt plan utan några som helst förseningar i arbetet. En tidig vision hos landstinget var att ta emot de första patienterna i december 2015. I avtalet med Skanska har det alltid varit aktuellt först hösten 2016.
Genomfördes upphandlingen av NKS helt utan konkurrens?
Svar: Nej. Det fanns stort internationellt intresse kring projektet 2008. Till sist var det dock bara Skanskas konsortium som lämnade ett anbud, vilket motsvarade landstingets högt ställda kriterier.
Artiklar gör även gällande att transparensen i projektet inte varit tillräcklig och att kunden, landstinget, inte haft full insyn i processen. Stämmer det?
Svar: Hela avtalet har funnits tillgängligt och varit publikt. Kunden har haft full access och insikt i finansiella modeller och beräkningar under processen och förhandlingar.
Varför ligger räntan på finansieringen i NKS på runt 12%?
Svar: Det är inte en ränta utan en kapitalkostnad för ägarna Skanska och Innisfree, som delfinansiärer med 7 procent satsat eget kapital i projektet. Bygginvesteringen finansieras dels genom landstingets egen upplåning och dels via projektbolaget SHP inom ramen för OPS-avtalet. SHP betalar en fast ränta på i genomsnitt 5,95% på sina marknadslån.
Kunde inte landstinget ha finansierat en större del av projektet själva?
Svar: Landstinget bestämde sig under resans gång för att öka den egna insatsen till drygt hälften av byggkontraktet, något som välkomnades av Skanska.
Summering av kostnader för Nya Karolinska Solna
- OPS-avtalet (byggnation): 14,5 miljarder kronor
- Tilläggsavtal till OPS-avtalet: 1,5 miljarder kronor
- Tillkommer medicinteknik och annan teknisk utrustning: 4,3 miljarder kronor
- Övriga bygginvesteringar som inte ingår i OPS-avtalet: 2,5 miljarder kronor
- Totala kostnader för att bygga och utrusta: 22,8 miljarder kronor
- Totala kostnader för att bygga, utrusta och underhålla sjukhuset till 2040: omkring 61 miljarder kronor