c

När stålet kommer tar Hisingsbron form

Med 3 500 av 7 500 ton stål i hamn kan montaget av Hisingsbron kickstarta. Nu läggs en helt ny växel in i det enorma byggprojektet. Redan före årsskiftet kommer göteborgarna kunna se bron resa sig ur älven.

När delarna fraktats till rätt plats vid det framtida brofästet pallas de upp och inspekteras. Annica Ridell, samordnande stålbyggledare för Trafikkontoret Göteborg och Ida Ramic som är Skanskas projektingenjör för Hisingsbron.
1 av 3 När delarna fraktats till rätt plats vid det framtida brofästet pallas de upp och inspekteras. Annica Ridell, samordnande stålbyggledare för Trafikkontoret Göteborg och Ida Ramic som är Skanskas projektingenjör för Hisingsbron.
Hisingsbron ska hålla i minst 120 år och dessutom se fin ut. Svetsskarvar, ojämnheter och eventuella skador ses över och åtgärdas innan delarna går vidare till montaget i älven.
2 av 3 Hisingsbron ska hålla i minst 120 år och dessutom se fin ut. Svetsskarvar, ojämnheter och eventuella skador ses över och åtgärdas innan delarna går vidare till montaget i älven.
Att lasta ur alla delarna tar tre dygn. Det finns många moment som kräver särskild uppsikt. Varje gång en tung stålsektion lyfts av fartyget riskerar det att kantra och man måste fylla på med vatten på andra sidan båten för att kompensera.
3 av 3 Att lasta ur alla delarna tar tre dygn. Det finns många moment som kräver särskild uppsikt. Varje gång en tung stålsektion lyfts av fartyget riskerar det att kantra och man måste fylla på med vatten på andra sidan båten för att kompensera.

Under de senaste 1,5 åren har ståldelarna till Hisingsbron svetsats ihop i en fabrik i spanska Bilbao. De gigantiska stålelementen blev en komplex utmaning för ståltillverkaren. Leveranserna fördröjdes och en otålig byggprojektgrupp fick vänta och planera om arbetet. Men nu är tiden kommen: stålet anländer till Frihamnen.

– Nu kan vi styra själva, det känns skönt. När stålet väl är på plats går det fort, säger Ida Ramic som är Skanskas projektingenjör för bron och den som leder och samordnar arbetet med stålet.

Den senaste leveransen innehåller sidospann, de längsgående balkar som ska bli botten för brobanan. Att lasta ur alla delarna tar tre dygn och Ida Ramic är på plats i hamnen större delen av tiden för att se till att allt går som det ska. Det finns många moment som kräver särskild uppsikt. Varje gång en tung stålsektion lyfts av fartyget riskerar det att kantra och man måste fylla på med vatten på andra sidan båten för att kompensera.

Alla delar inspekteras

När delarna fraktats till rätt plats vid det framtida brofästet pallas de upp och inspekteras. Allt undersöks noggrant – bron ska hålla i minst 120 år och dessutom se fin ut. Svetsskarvar, ojämnheter och eventuella skador ses över och åtgärdas innan delarna går vidare till montaget i älven.

– Allt är lättare att rätta till på land än i luften, säger Annica Ridell som inspekterar brodelarna i rollen som samordnande stålbyggledare för Trafikkontoret Göteborg.

Hon drar med handen över en aningen ojämn skarv och överlägger med Ida Ramic om var nivån ska ligga för en godtagbar finish. Medan betong är ett material som tillåter viss skrovlighet är stål som vackrast med en slät yta. Annica Ridell har en bakgrund som konstruktör, hon tilltalas av det noggranna och exakta med stål. Betong kan gjutas till i efterhand men stål kräver millimeterprecision. Det gäller att allt passar när ritningar och beräkningar ska omsättas i praktiken.

– Det händer att ingenjörslösningar inte fungerar i verkligheten, säger Ida Ramic. Men i det här projektet har vi försökt involvera byggarna direkt i montageplaneringen. Deras idéer och lösningar kan vara hundra gånger lättare än dem man själv tänkt ut.

Verklig fart när tvärbalkarna kommer

I och med stålets ankomst tar bygget över vatten verklig fart. Framförallt ökar tempot vid nästa stålleverans, med tvärbalkarna som blir underdelen av pylonerna.

– När de finns på plats kan vi bygga upp bron ganska snabbt. Den kommer att ta form före årsskiftet, säger Ida Ramic.

Trots försenade stålleveranser beräknas Hisingsbron hålla tidsplanen med invigning 2021 och nedmontering av den utslitna Götaälvbron året därpå. Därmed vinkar man adjö till en strikt fysisk förbindelse mellan Hisingssidan och fastlandet. Parollen för Hisingsbron är nämligen ”mer än en bro”. Den är utformad för att knyta samman Göteborg och ge en känsla av mindre avstånd över älven.

Ett nytt göteborgskt landmärke

Dessutom ska Hisingsbron bli ett ikoniskt byggnadsverk för staden – ett nytt göteborgskt landmärke. Det är Annica Ridell övertygad om att den blir.

– Det är en jättehäftig bro. Snygg, rak och enkel. Det är det som är så roligt med broar överhuvudtaget, att de syns och märks, säger hon.

Fascinationen för broar delar hon med Ida Ramic, som drömde om att bli brobyggare redan som liten. Det här är hennes sjätte bro och den i särklass största hittills.

– Hisingsbron är ett väldigt stort, roligt och utmanande projekt, med många människor och många viljor. Ibland krockar det lite, särskilt vid tidspress, men alla har ett gemensamt mål: vi bygger en och samma bro, som ska bli klar i tid och bli bra. Hisingsbron engagerar många, säger Ida Ramic.

Senast uppdaterad: 2019-10-31