c

Jarlaplatsen tar radikal funkis in i framtiden

En stor utmaning och en känslig balansgång mellan dåtid och framtid. Det kan man kalla utformningen av Brf Jarlaplatsen i Göteborg, som skulle smälta in i en kulturminnesmärkt omgivning av riksintresse men samtidigt bli en modern och högrest silhuett som sticker ut. Resultatet är ett kvarter som lämnar få oberörda.

Husen fick ljusa putsfasader med en hög sockel av mörk natursten. Det mest framträdande elementet är de rundade balkongerna som går längs hela fasaderna och runt hörnen. Brf Jarlaplatsen i Göteborg.
1 av 4 Husen fick ljusa putsfasader med en hög sockel av mörk natursten. Det mest framträdande elementet är de rundade balkongerna som går längs hela fasaderna och runt hörnen.
Vi ville hitta olika element i omgivningen och applicera dem på byggnaderna för att få dem att smälta in, samtidigt som vi ville göra något nutida och modernt, säger arkitekten Martin Lafveskans.
2 av 4 "Vi ville hitta olika element i omgivningen och applicera dem på byggnaderna för att få dem att smälta in, samtidigt som vi ville göra något nutida och modernt," säger arkitekten Martin Lafveskans.
”Menar du husen med balkongerna?” är en vanlig kommentar när Skanskas bostadskvarter Brf Jarlaplatsen kommer på tal. Brf Jarlaplatsen i Göteborg.
3 av 4 ”Menar du husen med balkongerna?” är en vanlig kommentar när Skanskas bostadskvarter Brf Jarlaplatsen kommer på tal.
Att bygga ett nytt, högrest kvarter på en framträdande plats i ett sådant område förpliktigar. När Skanska fick möjlighet att bygga på marken lades stor vikt vid att ta vara på det omgivande kulturarvet
4 av 4 Att bygga ett nytt, högrest kvarter på en framträdande plats i ett sådant område förpliktigar. När Skanska fick möjlighet att bygga på marken lades stor vikt vid att ta vara på det omgivande kulturarvet.

”Menar du husen med balkongerna?” är en vanlig kommentar när Skanskas bostadskvarter Brf Jarlaplatsen kommer på tal. De tre lägenhetshusen på nio och sjutton våningar har bidragit med en ny silhuett till innerstaden som inte går obemärkt förbi. Men bakom det formstarka kvarteret ligger också en hållbarhetsagenda, en större tanke om att bevara snart hundraåriga kulturvärden och ge dem en ny plats i framtidens stad.

Radikal och politisk stil

Övre Johanneberg i Göteborg är ett av Sveriges finaste och mest välbevarade funkisområden. Området utformades i mitten av trettiotalet av Uno Åhrén, känd stadsingenjör och en av funktionalismens stora förespråkare i Sverige. Husen kännetecknas av vita eller ljusa putsfasader, rundade balkonger och en luftig placering med grönområden mellan byggnaderna.

Miljön är i dag kulturminnesmärkt på goda grunder som sträcker sig förbi det estetiska. Det som på trettiotalet blev ett helt nytt grepp inom arkitektur var nämligen också en ideologi. Funkisen bar med sig revolutionerande tankar om ett nytt sätt att bygga stad. Att skapa bättre levnadsvillkor för människor jämfört med äldre tiders mörka, trånga, opraktiska och ofta ohälsosamma bostäder.

Utformningen av arkitekturen sågs som ett socialt ansvar, i de nya hemmen skulle alla må bra och leva väl med tillgång till luft och ljus. All formgivning utgick från funktionella lösningar som underlättade livet, utseendet kom därefter och fick ett rent formspråk. Det som var praktiskt skulle samtidigt vara vackert och tillverkat i kvalitetsmaterial som höll länge.

Värden att värna om

Att bygga ett nytt, högrest kvarter på en framträdande plats i ett sådant område förpliktigar. När Skanska fick möjlighet att bygga på marken lades stor vikt vid att ta vara på det omgivande kulturarvet och arkitektuppdraget gavs till Erséus arkitekter.

- Det var ett väldigt spännande uppdrag att bygga någonting som skulle passa in i den här känsliga och vackra miljön. Många kvaliteter som utvecklades under funktionalismen är värda att bevara. Vi ville hitta olika element i omgivningen och applicera dem på byggnaderna för att få dem att smälta in, samtidigt som vi ville göra något nutida och modernt, säger arkitekten Martin Lafveskans.

Husen fick ljusa putsfasader med en hög sockel av mörk natursten. Det mest framträdande elementet är de rundade balkongerna som går längs hela fasaderna och runt hörnen. Henrik Gustavsson, marknadsområdeschef på Skanska Nya Hem i Göteborg anser att slutresultatet bär med sig flera goda värden för Skanska och för staden.

- För oss är det viktigt att bygga vackert för att det ökar attraktiviteten för vårt projekt. Samtidigt vill vi vara samhällsbyggaren som är med och bygger staden och vara stolta över det vi lämnar ifrån oss. Det tjänar ett större syfte, vi vill skapa mervärde åt den stad vi lever i.

Bygga staden för barnen

Samtidigt med Skanskas utveckling av Brf Jarlaplatsen tog Göteborg stad fram en ny arkitekturpolicy och publicerade 30 teser som ska ligga till grund för att ”bygga den stad som vi vill lämna över till våra barn”. Arkitekturens roll är att bidra med långsiktigt hållbara värden och låta god funktion möta skönhet och kreativitet.

Christina Ingelsten, som ansvarar för hållbar bostadsutveckling på Skanska Nya Hem i Göteborg, ser många paralleller med Jarlaplatsens bidrag.

- Vi ville ge Göteborg ett landmärke, en ny silhuett med stark identitet och det är en av de uttalade önskemålen från staden. Byggherrarna ska skapa byggnader med kvalitet och gestalt som bidrar till stadens horisont. Vi ska också förhålla oss till platsens historia och låta den synas i det nybyggda, ge invånarna sinnliga upplevelser och känslovärden. Allt det har vi speglat i Brf Jarlaplatsen.

Ännu ett önskemål var att ta in konst i stadsutvecklingen för att ge värde åt det offentliga rummet. På gården har Skanska rest granitkonstverket ”Bruten cirkel” som ska bli en träffpunkt, snackis och trivselfaktor i området - för de som bor där och för de som passerar förbi.

Senast uppdaterad: 2019-03-15