c

Enad vision ger hälsofrämjande skola

Framtidens skolor kan bli platser där eleverna mår bra till både kropp och själ – och dessutom når högre studieresultat. När skolor byggs med en enad vision får värden som rörelseglädje, återhämtning och jämställdhet utrymme.

När Skanska bygger skolor med hälsa i fokus är en framgångsfaktor, enligt Erik Bragg, att alla parter samarbetar mot överenskomna mål. Han ser Kattegattgymnasiet i Halmstad som ett lyckat exempel. En stark vision – den om en hjärnsmart skola – lanserades direkt från start och blev en gynnsam utgångspunkt.

Kan man verkligen bygga in hälsa i en skola? För Skanskas affärsutvecklingschef för skola, Erik Bragg, är svaret ett definitivt ja. I ett seminarium på Kvalitetsmässan mötte han Niklas Singstedt, partner vid White arkitekter och Kattegattgymnasiets rektor Frank Wedding för att diskutera frågan.

Stark vision - bra resultat

När Skanska bygger skolor med hälsa i fokus är en framgångsfaktor, enligt Erik Bragg, att alla parter samarbetar mot överenskomna mål. Han ser Kattegattgymnasiet i Halmstad som ett lyckat exempel. En stark vision – den om en hjärnsmart skola – lanserades direkt från start och blev en gynnsam utgångspunkt.

– Hjärnsmart är ett enormt bra koncept, för det är tydligt för alla inblandade hela vägen vad vi ska göra. Allt vi gör i projektet ska vara hjärnsmart säger Erik Bragg.

White arkitekter har stor erfarenhet från skolor där hälsa stått i fokus och Niklas Singstedt är inne på samma linje.

– Alla måste inte tycka att allt blir bra till 100 procent, det tror jag är omöjligt, men om visionen funnits som en röd tråd genom projektet får man en förståelse för hur saker är gjorda och varför.

Uppmuntra rörelseglädje

Niklas Singstedts har till uppgift att skapa förutsättningar för fysisk aktivitet i skolor. Hur utformar man skolgårdar och gymnastiksalar så att eleverna vill röra på sig? Här är friyta ett viktigt begrepp, det utrymme som finns för eleverna att springa, hoppa, gunga och klättra på. På platser med tät bebyggelse är brist på friyta ett vanligt bekymmer. Då får man tänka kvalitet snarare än kvantitet, menar Niklas Singstedt.

– Det är viktigt att inte bygga för prestation utan uppmuntra rörelseglädje. Genom att skapa multifunktionella och flexibla miljöer får fler plats att göra vad de vill, spela bollspel, springa eller hjula. Det handlar också om att ge killar och tjejer samma möjligheter till utrymme. Man har sett att på traditionella skolgårdar använder killar ungefär 80 procent av ytan och tjejer 20 procent.

Eleverna ska kunna använda utrymmena för rörelse på olika sätt vid olika tillfällen och samtidigt välja var och hur de vill vara i miljön.

– On stage, off stage och back stage är tre begrepp man brukar prata om. Är man on stage står man i mitten och är bekväm med det. Är man off stage är man intresserad av vad som händer på scenen men vill inte stå där själv. Är man back stage kan man göra saker på sitt sätt, utan allas ögon på sig. Alla de här beteendena ska ha en plats i miljöerna, säger Niklas Singstedt.

Lär av hjärnforskare

Kattegattgymnasiets rektor Frank Wedding fick sin uppenbarelse kring hälsa för kropp och knopp i axelpressen på gymmet. Det är klart att man kan träna hjärnan precis som musklerna! Resultatet är Kattegattgymnasiet som slår upp portarna i augusti 2020. Alla inblandade i projektet, från kommun och skolpersonal till arkitekt och byggföretag, har fattat beslut utifrån visionen och fört en aktiv dialog under hela processen.

– En hjärnsmart skola innebär att vi lär oss av hjärnforskare hur hjärnan fungerar och hur vi kan lära oss mer och bättre. Man kan säga att det är ett starkt koncept för studieteknik, men det är också mycket mer, säger Frank Wedding.

Det hjärnsmarta konceptet kallas ”10 goda vanor”. Där ingår bland annat fysisk träning, sömn, mat som är bra för hjärnan och metoder för att hantera stress. Gymnasiet kommer också att ha ett ”hjärngym” för eleverna. Frank Wedding hoppas att virtual reality blir ett av träningsredskapen, i form av digitala pannband som mäter tankeaktiviteten.

I anslutning till gymmet inrättas tysta rum med plats för lugn och ro i den ofta stimmiga skolmiljön. I kombination med fysisk aktivitet och andra goda vanor är chanserna stora att eleverna presterar bättre.

– Många tankar dyker upp när man tränar, man kommer på saker. Det är helt naturligt för så fungerar hjärnan. Har eleverna sovit och tänker positiva tankar lyckas de bättre, och lyckas de bättre mår de bättre. Mående och hur mycket man lär sig går hand i hand, säger Frank Wedding.

Senast uppdaterad: 2019-11-21