Normalt är trafiken tät på E22 vid Lund. En alldeles vanlig dag passerar ungefär 40 000 bilar. Fast just nu ligger den här biten av motorvägen från Malmö, mellan trafikplatserna Gastelyckan och Lund norra, närmast spöklikt öde.
I två veckor är denna pulsåder i det skånska vägnätet avstängd. Anledningen till att bilisterna tillfälligt får söka sig andra vägar är det brobygge som behövs för att Lunds nya spårvägslinje ska kunna passera under europavägen.
Den 5,5 kilometer långa spårväg som Skanska bygger ska från år 2020 knyta samman centralstationen i Lund med Science Village på Brunnshög. Med ESS och Max IV som motorer blir detta en forsknings- och innovationstät ny stadsdel där det också ska byggas många bostäder.
– Den gamla bron var helt enkelt inte tillräckligt bred för dubbla spårvagnsspår och körfält för bilar samt gång- och cykelbana, säger Calle Geraldsson, produktionschef på projektet.
Byggd vid sidan av
Att på så kort tid smälla upp en bro som har en spännvidd på 28 meter bred, är 43 meter lång och med en inre fri höjd på närmare fem meter är såklart fullkomligt omöjligt. Hur går det här till egentligen?
– Bron har byggts vid sidan av motorvägen och det arbetet påbörjade vi redan i somras, avslöjar Calle som berättar att han haft ett dussintal kolleger till hjälp i den processen.
Nu ska de sista momenten ske. Bron behöver flyttas på plats och motorvägen göras farbar igen.
– Det är sällan man har så många ögon på sig, säger Calle och blickar mot den utsiktsplats som monterats upp precis utanför arbetsplatsen för att intresserade lundabor på säkert avstånd ska kunna följa arbetet.
Vårvädret gör utsiktsplatsen välbesökt. Spänningen stiger i takt med att det avgörande momentet, själva lanseringen, närmar sig.
Calle poängterar att byggsättet som sådant är väl beprövat. Det används för järnvägsbroar och, som här, när det bedöms som svårt att leda förbi trafiken för att bygga på det traditionella sättet.
Skillnaden ligger i storleken.
– En så pass stor bro har troligen aldrig tidigare skjutits på plats i Sverige.
Minutiöst planerade veckor
Det krävs 24 domkrafter för att höja den 5 000 ton tunga bron med ungefär fem centimeter. Ytterligare åtta domkrafter ser till att den med millimeterprecision rör sig utmed de fyra lanseringsbalkar som ligger ovanpå en betongplatta med grusbädd under.
Farten är maklig: 65 meter på ungefär tio timmar.
– Bron klarar flytten, säger Calle tryggt.
I och med att bron är så tung har oron mest cirklat kring risken för sättningar i marken:
– Efter att ha anlitat geotekniker för att i detalj undersöka markförhållandena är vi trygga också på den punkten.
Under de båda extremt hektiska veckorna följer Skanska och underentreprenörer som Tunga lyft ett väl utmejslat schema. Något tvivel på att allt ska bli klart i tid finns inte.
Hela insatsen är planerad timme för timme. Arbete pågår dygnet runt. Calle berättar att det krävdes en del nattarbete även vid gjutningen av bron.
Bara minuter efter motorvägsavstängningen, som skedde en torsdagskväll, frästes asfalten bort. Den gamla bron revs på ett och ett halvt dygn. För att göra plats för nykomlingen var det också nödvändigt att schakta bort 17 000 kubikmeter jord.
Ritningen i paddan
När bron nu står där den ska kan efterarbetet inledas. Lanseringsmaterialet tas bort och stödmurar sätts på plats innan det är dags för återfyllning med sisådär 6 000 krossmaterial. Ovanpå bron är det redan förberett med tätskikt och räcken, men innan de första bilarna kan passera ska det också asfalteras och målas linjer.
Den spektakulära lanseringen har fått stort utrymme i skånemedia. Därför har också det, av vissa, befarade bilkaoset uteblivit.
Att projektet dessutom har präglas av nya grepp på flera teknikområden kanske inte är lika känt. Konstruktören Kalle Lundstedt berättar till exempel att bron ritats i 3D:
– Ritningar i läsplatta istället för på papper har många fördelar och det är något som vi helt klart kommer att få se mer av.
Bro utan vibrationer
Han vittnar om ett nära och gott samarbete med såväl beställaren Lunds kommun som Trafikverket under den drygt årslånga projekteringsfas som föregick byggstarten. Att i en samverkansentreprenad skapa en bro som ska tjäna i många år handlar inte bara om frågor som hållfasthet.
Stor omsorg har lagts på gestaltning med bland annat nischer i brons inre:
– Eftersom bron är så pass lång gäller det att göra den välkomnande, ljus och säker. Inte minst för dem som cyklar och går.
Merparten av bron är gjuten med självkompakterande betong. Calle berättar att betongtypen, skb, funnits ett tag på marknaden. Pris- och materialutvecklingen har varit så gynnsam att denna bro bara består till ungefär en femtedel "vanlig" brobetong.
– Självkompaktering ger tydliga arbetsmiljövinster eftersom vibrering inte är nödvändig, summerar han.