När Göteborgs Stad efterlyste en samarbetspartner för ett höghusprojekt, som samtidigt var testarena för sociala krav till byggherrar på kommunal mark, anmälde Skanska sitt intresse. Skanska hade redan gjort större sociala projekt i England, USA och flera svenska orter och bedömde att både kunskapen och viljan fanns i organisationen. Kommunen sa ja - och ett tätt samarbete inleddes.
Parterna beslutade tillsammans att rikta sig till ungdomar i stadens ytterområden, där arbetslösheten är hög och framtidstron lägre.
- Vi uppmuntrar unga vuxna att plugga vidare, involverar och intresserar dem för vår bransch. Det är viktigt framför allt för att integrera fler människor i samhället men också för att attrahera den kompetens vi behöver och få in nya perspektiv på det vi bygger och utvecklar. De unga vuxna ska känna sig viktiga i samhället, att deras idéer och tankar spelar roll och kan påverka hur Göteborg ser ut som stad i framtiden.
Det säger Matilda Moberg som är ansvarig för den sociala hållbarhetsagendan i Citygate. Istället för att fokusera på någon enstaka insats bestämde sig Skanska tidigt för att tänja på bredden av sätt att bidra under projektets gång. Resultatet blev en palett av satsningar, där exempelvis läxhjälp och mentorskap redan var etablerade i organisationen medan andra grepp var helt nya.
Trasig parkbänk blir trivselpunkt
På Sjumilaskolan i Biskopsgården, en särskilt utsatt miljö, finns projektet ”Skolan som Arena”. Det ska göra skolan till en central samlingspunkt även på fritiden för eleverna att läsa läxor och träffa vänner. Skanska kom dit för att se hur man kunde hjälpa till och fastnade i skolans uppehållsrum.
- Det är ett tomt rum med grå väggar och en trasig parkbänk. Vi föreslog att vi skulle rusta upp rummet och göra det trevligt att plugga i, men också ett härligt häng för att spela spel och umgås. Skolan har haft problemet att saker snabbt blir förstörda. Därför kommer vi att involvera eleverna själva som bland annat får hjälpa till att måla. Då kan de känna delaktighet och därmed ta hand om miljön bättre, säger Matilda Moberg.
Så frön och sätta morot
En annan del i den sociala insatsen är att låta en naturklass på Angeredsgymnasiet följa projektet under alla sina tre år. Läraren har sett till att eleverna läser kursen Hållbart Samhällsbyggande så att övningar med Skanska blir betygsgrundande, vilket ökar elevernas engagemang.
Som en extra morot för långsiktigt lärande kan eleverna i klassen söka ett stipendium som skolan och Skanska satt upp. Om de väljer att läsa vidare på en eftergymnasial utbildning i samhällsbyggnadsbranschen hägrar ett stipendium på 10 000 kr för studiemedel samt två somrars garanterad praktik. Men inte bara eleverna har något att vinna på hållbarhetsarbetet, säger Citygates projektchef Per Hanson.
- För många av oss på Skanska är det spännande träffa de här eleverna. Det ger mig mycket att få se en elev komma in i klassrummet, sjunka ner på stolen - för att sedan fånga personens uppmärksamhet och se ett intresse börja växa i blicken. Det ger en kick. Jag har sått ett frö som kanske inte förändrar hela personens liv, men det är en början.
Engagemang gör det möjligt
Citygate har en hållbarhetsagenda även inom miljö och hälsa då bygget är certifierat enligt Leed och Well. Men Per Hanson ser stora skillnader mellan miljömässiga och fysiska aspekter kontra sociala insatser.
- När vi jobbar med det gröna är det en del i det dagliga arbetet, ett arbete vi har tydliga processer och verktyg för, man tar fram sina excel-dokument och ser vad man ska göra. I den sociala delen krävs att man går in med sin egen person och hela sitt hjärta, inget sker per automatik. Medarbetarna måste känna entusiasm, att det här är vettigt och något jag vill göra. Vikten av det personliga engagemanget kan jag inte nog understryka.