c

Byggarbetsplatsen avslöjar vår historia

Stockholm vilar på ett underjordiskt arkiv. När det ska byggas nytt i staden kallas många gånger arkeologer in. Fynden de gör i jordmassorna kan förändra historien för alltid.

Stockholm består till stora delar av fornlämningar. På Slussenbygget i Stockholm jobbar arkeologer med att dokumentera historiska fynd, som Christopher Polhems sluss från 1755. Foto: Arkeologikonsult
1 av 4 Stockholm består till stora delar av fornlämningar. På Slussenbygget i Stockholm jobbar arkeologer med att dokumentera historiska fynd, som Christopher Polhems sluss från 1755. Foto: Arkeologikonsult.
Det är Länsstyrelsen som beslutar om arkeologer ska övervaka ett byggprojekt. Här rensar arkeolog Malin Karlén fram golvet i källaren under ett av tornen på Christopher Polhems sluss från 1755. Foto: Arkeologikonsult
2 av 4 Det är Länsstyrelsen som beslutar om arkeologer ska övervaka ett byggprojekt. Här rensar arkeolog Malin Karlén fram golvet i källaren under ett av tornen på Christopher Polhems sluss från 1755. Foto: Arkeologikonsult
När ett fynd dyker upp i jordmassorna har arkeologerna rätt att stoppa byggarbetet. Här 1700-talets slussränna. Foto: Arkeologikonsult
3 av 4 När ett fynd dyker upp i jordmassorna har arkeologerna rätt att stoppa byggarbetet. Här 1700-talets slussränna. Foto: Arkeologikonsult
I Gamla Stan renoverade Skanska sex fornminnesmärkta hus. En antikvarie övervakade arbete och såg till att bara gamla byggtekniker och material användes. Foto: Svante Ekesiöö
4 av 4 I Gamla Stan renoverade Skanska sex fornminnesmärkta hus. En antikvarie övervakade arbete och såg till att bara gamla byggtekniker och material användes. Foto: Svante Ekesiöö

Det är lätt att se byggföretagens grävmaskiner och arkeologernas spadar som varandras motsatser, men de behöver samverka när det ska byggas i Stockholms innerstad. Stadsdelar som Södermalm och Gamla Stan består till stor del av fornlämningar. Staden har byggts ovanpå staden i decennier, och bildat årsringar under jord. Ett av Länsstyrelsens villkor för att få exploatera marken är därför att antikvarier eller arkeologer medverkar i projekten.

– Det är klart det kan vara en utmaning att bygget stoppas när det dyker upp fynd i schaktmassorna. Samtidigt är det spännande att följa arkeologernas arbete. De gräver fram det gamla Stockholm medan vi bygger det nya, säger Skanskas projektchef Jan Udén som har ansvar för renoveringen av Slussen på uppdrag av Stockholms Stad.

Söders äldsta gator

Slussen har bytt skepnad fyra gånger sedan 1600-talet, så numera bildar jordlagren ett slags historiskt arkiv. Ett av de mest spektakulära fynden hittills är Christopher Polhems sluss från 1755, som legat begravd sedan senaste ombyggnationen 1935. Vid Södermalmstorg har ett okänt medeltida kvarter blottlagts åtta meter under marken. Det tros vara från sent 1200-tal och utgör därmed Söders äldsta stenlagda gator. Det är ett fynd som bokstavligen skriver om historien.

– Vi har grävt fram allt från barnskor i läder från 1300-talet till en koppardaler från 1700-talet. Det är häftigt att jobba på historisk mark. Visst, det är utmanande och ibland tekniskt svårt, men vi har ett otroligt bra team som brinner för det här, säger Jan Udén.

Bevarar ursprunget

I Gamla Stan genomförde Skanska förra året ett renoveringsprojekt som krävde annan expertis. Sex bostadshus från 1600-talet var i akut behov av renovering. Grundvattenförändringar i marken hade medfört röta och orsakat sättningar i husen. Fastigheterna behövde grundförstärkas med långa stålpålar som borrades tjugofem meter ner i marken från husets källare och fästes in i berget. Eftersom husen klassas som fornminnen var kravet från fastighetsägaren Stadsholmen att återskapa de ursprungliga detaljerna när huset sen skulle rustas upp. Därför genomfördes projektet i samarbete med en antikvarie från Stadsmuseet.

– Vi fick göra nyinstallationer av el, rör och vatten i befintliga hål, men absolut inte tilläggsisolera eller komma med innovationer som nytt fläktsystem, berättar Svante Ekesiöö, projektchef på Skanska.

”Det luktar 1500-tal”

Målare och hantverkare utbildades i dåtidens byggtekniker och använde bara historiska material som kalkputs, limfärg och linoljefärg till väggar och tak. Det hände ändå att de fick bakläxa.

– När vi renoverade en 1600-talsdörr hade målaren använt mjukfog, eftersom han vet att speglarna i dörren kommer spricka annars. Antikvarien var orubblig ”På 1600-talet fanns inte mjukfog”. Det var bara att skrapa bort och börja om.

I samband med pålborrning i källaren upptäcktes en märklig träkonstruktion och arkeologer fick kallas in även här. Det visade sig vara en slaktar- eller fiskarbod från tiden innan Gamla Stan brann 1628.

– När vi hade grävt ungefär en meter ner i marken sniffade en av arkeologerna i luften och sa ”Känner ni, vi har kommit ner till 1500-talet”. De kunde alltså känna på lukten att vi hade passerat 1600-talet, en tid då stockholmarna slängde sina sopor på gatan, berättar Svante om den unika renoveringen som avslutades i höstas.

Stor förståelse

Det är Kulturmiljölagen som kräver att arkeologer och antikvarier övervakar byggprojekt och renoveringar i fornlämningar och kulturmärkta hus. Syftet är att rädda historien så att den finns kvar att lära av för kommande generationer.

– Som arkeolog vill man i första hand bevara en fornlämning. Går inte det handlar det om att undersöka och dokumentera den, som vi gör på Slussen. Det blir ett sätt att öka kunskapen om lämningen, samtidigt som den försvinner bit för bit, förklarar Jan Kockum på Arkeologikonsult som medverkar under Slussenbygget.

Om krocken som kan uppstå mellan exploatörens vilja att driva arbetet framåt, och arkeologens önskan att stoppa det, säger Jan Kockum:

– Oftast fungerar det väldigt bra. Vi möter stor förståelse från Skanskas medarbetare och får de resurser vi behöver. Jag tror att alla inblandade inser att om vi inte dokumenterar vår historia nu är den snart borta för alltid.

Vill du se arkeologernas fynd från Slussen? Gå in på www.slussenportalen.se

Senast uppdaterad: 2021-02-16