c

Att granska miljölöften: är det gröna verkligen grönt?

Många byggprojekt certifieras med olika gröna märkningar för att visa kunder och omvärld att man bidrar till hållbarhet. Men hur följs miljölöftena upp och hur garanterar man att det gröna verkligen blir grönt i slutändan?

Just den frågan borde ställas betydligt oftare, anser Åse Togerö som är utvecklingschef för hållbar affärsutveckling på Skanska. 

- Det finns en stark drivkraft i branschen och det händer mycket på miljöområdet, det är positivt. Men vi måste också stanna upp efter hand och fundera på om vi valt rätt spår och hur vi kan mäta våra framsteg. Det pratas för lite om uppföljningen, vi ser inte att det förs ut som ett krav och vi får inte heller särskilt många frågor om det, säger Åse Togerö.

Hur gröna är miljömärkningarna

Svanen, Miljöbyggnad, BREEAM, LEED… En förvirrande faktor är den stora floran av gröna certifieringar, från globalt via nationellt ner till ett företagsspecifikt plan. Men varför använder inte alla samma märkning, så blir det lättare att kontrollera?

Ett dilemma med de etablerade och framförallt globala miljömärkningarna är att de ur svenskt perspektiv inte alltid ställer så höga energikrav, enligt Åse Togerö.

- Om man tittar på projekt som certifieras genom Miljöbyggnad eller Svanen så är besparingen i koldioxidutsläpp under driften 15-25 procent. Varje projekt som vi miljömärker kanske inte gör enorm skillnad, men att vi miljömärker så mycket i vårt land ger sammanlagt en väldigt stor volym. Jämfört med andra länder är Sveriges moderna bostadsbestånd därför väldigt energieffektivt och fritt från farliga kemikalier.

Grön karta skapar spjutspetsar

På vissa områden vill Skanska ställa högre krav på sig själva än märkningarna gör. Dessutom är Skanska en internationell koncern och det var ännu ett skäl till att skapa en egen, intern miljömärkning.

- Ingen i USA har hört talas om Svanen eller Miljöbyggnad, men vi ville föra vårt gröna arbete framåt och klassa våra byggnader, länder och regioner i samma system. Det är rätt smart, för vi visar tydligt internt att det är viktigt för oss att gå från ord till handling.

Så föddes Skanskas gröna karta, en skala där projekt klassas från beige till mörkgrön. Den ljusaste färgen står för nivån som följer lagar och normer medan allt mörkare nyanser indikerar högre miljöprestanda. Mörkgrön, som är den allra tuffaste kravnivån, har tagit enskilda byggprojekt långt över de externa kraven.

- Vi blir ofta inbjudna att prata om vår metod eftersom vi får fram spjutspetsprojekt som går så mycket längre än de etablerade märkningarna. Vi har ett nollenergikvarter som producerar solel i Växjö där klimatutsläppen under drift är 85% lägre än i standardhus och ett plusenergikontor i Helsingborg där driften till och med är klimatpositiv. Spjutspetsen är ännu bara några få projekt, men de visar vägen och bevisar att det går att reducera klimatavtrycket betydligt mer.

Grönare än förväntat

Hur kan man då veta att de här projekten levererar? Skanska har en stor mätdatabas och etablerade metoder för energiuppföljning. De mörkgröna projekten granskas noggrant och samtliga levererar bättre än målsättningen. Men en viktig faktor saknas: tredjepartsgranskningen som följer med de stora, externa certifieringarna.

- Att kraven ställs av en oberoende expertkommitté baserat på vetenskapligt bevisad miljönytta och att resultatet granskas av tredje part: så ska en riktig miljöcertifiering se ut. Vi är väldigt förtjusta i de externa märkningarna, de går hand i hand med Skanskas metod. Vi har sagt att vi Svanenmärker alla våra egenutvecklade bostäder, nu för vi inser att Svanen är lättare att förstå för kunder som vill köpa en miljövänlig bostad, säger Åse Togerö.

Ny klimatmärkning på gång

Nytt och viktigt är att miljöcertifieringarna har börjat ställa krav på lägre klimatbelastning från material och själva byggprocessen. Åse Togerö medverkar i Swedish Green Building Councils arbete att ta fram en ny certifiering för byggprojekt som totalt sett är klimatneutrala under livscykeln, en fråga hon själv brinner för.

Men beräkningarna är komplexa, allt ska räknas in: transporter och industriell framställning av material, energiåtgång under såväl bygget som efter inflyttning. Vissa faktorer arbetar emot varandra, exempelvis välisolerade byggnader som kräver mindre energi men mer material.

- I framtiden vill vi få beställningar på klimatneutrala byggnader av våra kunder. Vi vill att de ställer högre krav och gärna öppna förfrågningar om hur mycket vi kan åstadkomma: hur mycket vi kan få ner klimatbelastningen genom hela produktionen, från material och under driften. Då vet de säkert att de får en riktigt bra byggnad ur miljösynpunkt, säger Åse Togerö.

Senast uppdaterad: 2018-05-16