Tunnlar ger stora miljövinster för staden
Norra länken är en viktig pusselbit för att lösa Stockholmsregionens trafikproblem. Samtidigt har den skapat en rad nya möjligheter för staden och dess invånare. När Norra Länken stod färdig 2015 resulterade det i att Karlberg i norra Stockholm sammanfogades med Värtan i söder. Norra länken har också en tunnelmynning mot Frescati.
Trafikverket Stockholm gav Skanska i uppdrag att bygga två av sex delprojekt på Norra länken. Ett av dessa delprojekt – NL11, ligger vid Norrtull och blev Norra länkens in- och utfart till E4an och Uppsalavägen.
Ett projekt i flera delar
Skanskas uppdrag bestod av flera olika delar – en bergtunnel inklusive ventilationstunnel, en betongtunnel, två driftsutrymmen, en pumpstation och vägarbeten. Projektet omsatte i snitt 50 personer.
102 sprängningar skapade bergtunneln
Bergtunneln passerar under Karolinska sjukhuset och har därför döpts till Karolinertunneln. Tunneln går även under befintliga Eugeniatunneln där E4-trafiken passerar endast 70 centimeter ovanför bergtunneln. Det fanns med andra ord inget utrymme för felmarginaler.
Arbetet med bergtunneln påbörjades 2008 och slutfördes under 2009. Totalt genomförde vi 102 sprängningar. Inför varje sprängning borrades mellan 100 och 250 hål i berget. Även här var planering och försiktighet av yttersta vikt. Inget hål fick borras snett, inget hål fick laddas för mycket och inga hål fick sprängas samtidigt. När det var dags att spränga stängdes trafiken av ett par minuter.
Berget säkrades därefter med bultar och kläddes in i sprutbetong för att inga stenar skulle lossna och ramla ned. Hela Karolinertunneln kläddes sedan in med gummiduk som förhindrar att vatten läcker in i tunneln. På gummiduken sprutades tio centimeter armerad sprutbetong som gör att duken skyddas och klarar framtida is- och explosionslaster. Taket målades i en ljusare kulör för att vägleda trafikanterna.
Nära samarbete med Karolinska sjukhuset
Sprängningarna planerades i samråd med Karolinska sjukhuset eftersom tunneln går rakt under känslig utrustning på sjukhuset, bland annat en magnetröntgenkamera. Vi sprängde därför försiktigare än normalt och informerade sjukhuset flera dagar i förväg. I området fanns dessutom 30 mätare utplacerade som mätte vibrationerna efter varje sprängning. Målet för bergsprängningsteamet var att vi inte skulle ha ett enda vibrationsövertramp vilket vi också lyckades leva upp till.
Sjukhuset hade även en särskild telefonlinje till sprängledningen som de bland annat kunde använda för att avbryta planerad sprängning när de fick in någon sjuk eller skadad som behövde röntgas omedelbart.
En betongtunnel ovan mark
När bergtunneln var klar påbörjade vi arbetet med betongtunneln som är döpt till Stallmästartunneln efter den historiska Stallmästargården vid Brunnsviken. Här anlitades våra egna ingenjörer på Skanska Teknik för projekteringsarbetet och skapandet av konstruktionsbyggnaden.
Med betongtunneln arbetade vi inte under mark utan skapade istället en öppen schaktgrop. Bergssidorna förstärktes med nät, bergbult och sprutbetong så att vi kunde arbeta säkert. Därefter byggde vi betongtunneln.
Miljövänliga val viktigt
Miljövänliga val i arbetet var mycket viktigt. Vi valde aktivt att använda paradiesel för tunnelmaskinerna, eftersom det är ett renare drivmedel och skapar bättre luft att andas in.
Dustex är en restprodukt från träindustrin som vi lade ut på grusvägarna för att binda dammet. Finessen med detta är att dammbindningen därmed fungerar under lång tid, flera månader, och dessutom tål regn. Om vi istället hade valt den traditionella metoden, att vattna, så hade det bara varit dammfritt någon dag.
Flerfaldigt prisbelönt arbetsplats
Genom hela projektet har arbetsmiljön och säkerheten varit a och o. Under de tre åren som bygget pågick registrerades inte en enda olycka. Vi är mycket stolta över att projektet två år i rad, 2009 och 2010, tilldelades Trafikverkets arbetsmiljöpris. 2009 tilldelades projektet även Skanska koncernens arbetsmiljöpris. Nyckeln till vår framgång var att vi kontinuerligt genomförde ett stort antal aktiviteter för att minska incidenter och olyckor på arbetsplatsen.
Lyckad forcering tack vare gott samarbete
Hösten 2009 var vi tvungna att ta en paus i byggprocessen då Stockholms stad beslutade sig för att exploatera Norra stationsområdet. Vi fick då omarbeta planerna och göra några tillägg i konceptet för att anpassa oss till det kommande bygget på Norra stationsområdet. Tack vare mycket nära samarbete med Trafikverket och Stockholms Stad kunde vi trots detta avsluta ursprungsuppdraget på utsatt tid.
En förbättrad trafiksituation
Numera leds personbilar och tung trafik ned de nya tunnlarna och trafiksituationen har förbättrats väsentligt i Stockholmsregionen. Samtidigt kör färre bilar i innerstaden och därmed sker även färre olyckor samt att en säkrare trafikmiljö har skapats för både gående och cyklister. Bullernivån har också blivit lägre och kvävedioxidhalten har sänkts.
En annan framgångsfaktor var förberedelserna. Genom noggrann planering hade medarbetarna på arbetsplatsen alltid full koll på när de olika momenten skulle göras och vem som ansvarade för vad. Vi delade också upp bygget så att varje yrkeskategori fick göra klart sin del innan nästa tog vid. Tack vare omsorgsfull logistik och långsiktig planering har vi kunnat slutföra arbetet med NL11 på endast tre år.
Projektet i siffror
- 700 meter bergtunnel
- 245 meter betongtunnel
- 50 000 kubikmeter bortsprängt berg ovan jord
- 50 000 kubikmeter bortsprängt berg under jord
- 12 000 kubikmeter betong
