c

Tillgänglighet handlar om komfort

I Sverige finns över en 1,5 miljoner personer med någon form av funktionsnedsättning. Det är för dessa, och alla oss andra, som det finns regler om tillgänglighet.

I Sverige berörs 100 000-tals människor av regelverken kring tillgänglighet. Det finns omkring 560 000 personer över 16 år som har en rörelsenedsättning, knappt hälften av dessa är över 80 år. Cirka 130 000 personer i Sverige använder rullstol och ungefär en kvarts miljon rollator.
1 av 3 I Sverige berörs 100 000-tals människor av regelverken kring tillgänglighet. Det finns omkring 560 000 personer över 16 år som har en rörelsenedsättning, knappt hälften av dessa är över 80 år. Cirka 130 000 personer i Sverige använder rullstol och ungefär en kvarts miljon rollator.
Var börjar trappan? Enligt Boverkets Byggregler bör en trappas nedersta plansteg och motsvarande del av framkanten på trappavsatsen vid det översta steget, ha en ljushetskontrast på minst 0,40 enligt Natural Color System. Detta för att personer med nedsatt syn lättare ska se var trappan börjar och slutar. Torsten Persson, certifierad sakkunnig av tillgänglighet, demonstrerar.
2 av 3 Var börjar trappan? Enligt Boverkets Byggregler bör en trappas nedersta plansteg och motsvarande del av framkanten på trappavsatsen vid det översta steget, ha en ljushetskontrast på minst 0,40 enligt Natural Color System. Detta för att personer med nedsatt syn lättare ska se var trappan börjar och slutar. Torsten Persson, certifierad sakkunnig av tillgänglighet, demonstrerar.
Det finns en hel del att tänka på, som att det finns tillräckligt med svängrum för en rullstol i ett badrum eller att första och sista trappsteget är markerat med kontrasterande färg.
3 av 3 Det finns en hel del att tänka på, som att det finns tillräckligt med svängrum för en rullstol i ett badrum eller att första och sista trappsteget är markerat med kontrasterande färg.

Torsten Persson är tillgänglighetsspecialist på Skanska, eller lite mer formellt, Certifierad sakkunnig av tillgänglighet, TIL2. Han ser till att frågan om tillgänglighet kommer in tidigt i många av Skanskas projekt, oavsett om det gäller skolor, bostäder, höglager, hotell eller kontor.

- Vad är det för nytta med en tvättstuga, om du inte kan använda tvättmaskinen, frågar Torsten Persson lite provokativt. Att göra något tillgängligt innebär att identifiera och undanröja funktionshinder, förklarar han. För Skanska gäller det att bygga så att personer med olika former av rörelse- och funktionsnedsättningar kan vara fullt delaktiga i samhället.

I Sverige berörs 100 000-tals människor av regelverken kring tillgänglighet

Det finns omkring 560 000 personer över 16 år som har en rörelsenedsättning, knappt hälften av dessa är över 80 år. Cirka 130 000 personer i Sverige använder rullstol och ungefär en kvarts miljon rollator. Omkring 120 000 personer har nedsatt syn och cirka 10 000 är blinda eller svårt synskadade. Närmare 900 000 personer har hörselproblem och över 400 000 använder hörapparat.

Certifierad tillgänglighetskonsult

Torsten Persson har arbetat med dessa frågor i 40 år, de senaste två som Skanskas hittills ende certifierade tillgänglighetskonsult. Han ser till att Skanska bygger enligt de bestämmelser som reglerar tillgänglighet. Torsten har bidragit till att allt från hotell, kontor och förskolor till höglager, skolor och bostäder fått en bättre tillgänglighet.

Torsten Persson berättar att för många med funktionsnedsättningar kan det vara en utmaning att använda gemensamma utrymmen. Blir det för svårt så slutar det med att personen i fråga inte kan använda den.

Vad ska då göras för att uppfylla lagar och regler?

- Det kan vara att det finns tillräckligt med svängrum för en rullstol i ett sovrum, eller att första och sista trappsteget är markerat med kontrasterande färg, säger Torsten Persson. Det kan också vara att duscharmaturen finns på sidoväggen för att ge mer manöverutrymme för den funktionshindrade, att handikapparkeringen är nära porten och att det inte finns hinder på vägen, att hissknapparna är lågt placerade, stora och lättavlästa samt att det finns god belysning och rullstolsramper med rätt lutning.

Trösklar en stor utmaning

- En av de största utmaningarna för att skapa god tillgänglighet är att få till bra trösklar, säger Torsten Persson med ett leende. Det kan låta trivialt, men en tröskel ska enligt reglerna stoppa århundradets värsta regn, kyla och snö, samtidigt som den måste vara lätt att passera om man använder rullstol eller rollator.

Torsten berättar att ettgreppsblandaren, som snabbt och enkelt blandar varmt och kallt vatten till en lagom temperatur och därmed också sparar energi, från början togs fram för reumatiker som hade svårt att greppa och vrida på kranar. Äggkartongen, med sitt tydliga uttryck, är av synskadade korad som den tydligaste förpackningen.

- Bara fantasin sätter gränser för hur vi kan öka tillgängligheten i framtiden, säger han. Kanske ser vi snart att ledbelysning i golvsocklarna, för att ge god orienteringshjälp, har blivit en självklar standard i våra hem.

Som byggherre ansvarar Skanska för att lagarna följs

- Är vi raska och friska kan byggnaden i princip se ut hur som helst, fortsätter Torsten Persson. Har vi däremot någon form av funktionsnedsättning, svårt att gå, se eller höra, så omvandlas den allt mer till ett funktionshinder. Det kan bli allt svårare att öppna ytterdörrar som endast har dörrstängare, svårare att passera över trösklar och svårare att gå i trapphus utan hiss. 

- Nu är det inte bara personer med rullstol, stödkäpp, rollator eller nedsatt synförmåga som drabbas av ett hus med funktionshinder, betonar Torsten. I princip kan alla råka ut för att huset vid något tillfälle inte har tillräckligt med plats i dörröppningar, korridorer och trappor, eller att det är för mörkt.

Ju tidigare desto bättre

- De här aspekterna ska i det ideala fallet beaktas vid de första skisserna i ett nytt projekt, säger Torsten Persson. Detta görs oftast av en arkitekt. De flesta av dem kan det här, men samtidigt har de mycket annat att tänka på. Då många av tillgänglighetsaspekterna är på detaljnivå blir det lätt att de skjuts på framtiden.

Det är här Skanskas tillgänglighetskonsulter kommer in i bilden och Torsten påpekar att han helst ser att de är med i projektgruppen från början för att tillgänglighetsaspekterna ska tas med i ett tidigt skede.

Om Skanska inte följer lagarna uppstår avvikelser som måste åtgärdas i efterhand. Det innebär merkostnad och tidsfördröjning.

Torsten ger ett exempel:

- Antag att ett stödhandtag i ett badrum kostar 300 kronor. I samband med nyproduktion erbjuder Skanska detta som tillval utan kostnad. Ska det göras en bostadsanpassning i ett senare skede kostar handtagen samhället 3 000 kronor styck.

Senast uppdaterad: 2018-09-26