c

Innovation och hållbarhet på spåret

Solnedgång över Sundbybergs centrum
– Det är en stor utmaning att bygga mitt i centrum och på en liten yta. För att störa omgivningen så lite som möjligt krävs smarta och innovativa lösningar. Det är här robotarna kommer in, säger Ulf Håkansson, teknisk chef på Skanska
Ulf Håkansson i ett möte
Ulf Håkansson, teknisk chef på Skanska
jenny-ahlsen

Industriellt byggande, spännande innovationer och grundligt hållbarhetsarbete är tre faktorer som ska göra Mälarbanan Sundbyberg-Solna till ett kostnadseffektivt och klimatsmart projekt. Tidig entreprenörsmedverkan och samverkan gör detta möjligt.

Grönast möjliga betong, robotiserad tillverkning av armeringsenheter och samarbeten som gynnar hållbarhetsarbete bäst. Det är fokusområden för arbetet på Mälarbanan Sundbyberg-Solna.

– Jag ser positivt på att Skanska har fokus på innovation och hållbarhet. Trafikverket har valt entreprenadformen tidig entreprenörsmedverkan då detta är ett projekt med stor komplexitet som kommer att pågå under lång tid. Att jobba i samverkan med entreprenören i de här tidiga skedena ger möjlighet till stora besparingar, både ur ett ekonomiskt perspektiv och klimatperspektivet. Vi är i ett tidigt skede och det är fantastiskt att se hur Skanska driver på i dessa frågor. Hur de driver innovationsarbetet framåt. Vi hoppas att vårt projekt i och med detta kan vara med och bidra till att branschen utvecklas, säger Angelica Persson, Trafikverkets projektledare för delprojekt Mälarbanan Sundbyberg-Solna.

Vinnande kontraktsform

Tidig entreprenörsmedverkan med fokus på hållbarhet och innovation bäddar för en produktionsanpassad och klimatsmart lösning för projektet.

– Kontraktsformen i sig är en viktig parameter för ett hållbart arbete. Den ger oss tid att planera och utföra fler tester än vanligt. Ett exempel är hur vi kan ta fram en grönare anläggningsbetong. Finns det möjlighet att ha en större inblandning av restprodukter, som flygaska eller slagg? Där har vi ett bra samarbete med Skanska Industrial Solutions, säger Jenny Alsén, miljö- och hållbarhetschef.

Målsättningen är att minska projektets koldioxidutsläpp med 30 procent, i enlighet med projektet målsättning - något som också stöds av Färdplan för fossilfri konkurrenskraft – Bygg och anläggningssektorn.

– Det är ett rimligt mål och klimatavtrycket skulle gå att minska ännu mer, men det kräver ändringar i regelverken. Vi måste ha möjlighet att göra avsteg från AMA:s direktiv, det vill säga att ersätta cementklinker med en högre andel av restprodukter än vad AMA tillåter. Idag kan vi byta ut 20 procent av cementklinkern mot restprodukter, men vi skulle kunna ersätta upp till 35 procent, säger Skanskas tekniske chef Ulf Håkansson och påpekar att en knäckfråga också är vem som ska ta ansvar för oprövade typer av betongblandningar.

Robotarna tar över

Entreprenaden Mälarbanan Sundbyberg-Solna består av mark- och anläggningsarbeten för en cirka 3,3 kilometer lång järnvägssträcka. Två spår ska bli fyra och läggas under jord i tunnel och tråg. Arbetena kommer att genomföras mitt i befintlig stadsmiljö och med pågående trafik.

Sundbyberg är en trafikhubb där 55 000 personer dagligen passerar. Det är människor som är beroende av att tåg, tunnelbana, tvärbana och bussar går som planerat. Mitt i detta ska en lång tunnel byggas.

– Det är en stor utmaning att bygga mitt i centrum och på en liten yta. För att störa omgivningen så lite som möjligt krävs smarta och innovativa lösningar. Det är här robotarna kommer in, säger Ulf Håkansson och berättar att man nu utvecklar styrning av robotar för prefabricerade armeringskorgar och industriell produktion.

Snabbare och billigare

De flesta betongkonstruktionerna kräver armering. Armeringsarbetet är både resurs- och tidskrävande. Det utgör en dålig arbetsmiljö och har en avsevärd påverkan på tidsplanen i de flesta projekt.

– De stora vinsterna med byggautomation är ökad produktivitet, eliminering av tungt arbete och dålig arbetsmiljö samt effektivare transporter. Robotarna utför arbetet snabbare än människor och kan arbeta dygnet runt sju dagar i veckan, säger Ulf Håkansson.

Skanska har arbetat med automatiserad tillverkning av armeringskorgar- och nät under en längre tid.

Som partners i detta har Skanska samarbetat med ABB och Mälardalens Högskola, genom dess Centrumbildning Robotdalen i Västerås och Eskilstuna. Skanska har också en adjungerad professor på Mälardalens Högskola och har varit med och startat en forskarskola, ARRAY, med en doktorand inom ämnesområdet byggautomation.

– Det nya är att vi nu jobbar med att utveckla ett sätt att styra robotarna med en 3D BIM-modell. Vi är i slutskedet av den forskningen och med det tar vi ett stort kliv framåt för flexibel automation och industriellt byggande.

Väljer rätt leverantör

Om betongfrågan är den viktigaste när det kommer till minskat klimatavtryck, så kommer stålet på en god andraplats.

– Det är viktigt att välja en bra stålleverantör som har en klimateffektiv produkt, en partner som har en stark drivkraft och egna, hållbara idéer. Det är viktigt att fånga upp klimatfrågan redan där. Projektörer, inköp och produktion – alla ska med på tåget, säger Jenny Alsén.

Hon vill särskilt lyfta det viktiga och nära samarbetet mellan Trafikverket som beställare, Skanska och teknikkonsulten Tyréns.

– Respektive organisation bidrar med sina erfarenheter och idéer. Alla drar åt samma håll och samverkan är ett vinnande koncept för ett lyckat projekt. Vi tar fram de bästa produktionsmetoderna för att minska kostnader, förbättra projektresultatet och för att uppnå en så bra och klimatsmart lösning som möjligt.

Senast uppdaterad: 2020-04-21