Många har skrivit under färdplanen för fossilfri konkurrenskraft med målet att halvera utsläppen till 2030, men vad innebär det i praktiken? Frågan ligger till grund för ett forskningsprojekt och en praktisk vägledning kring hur klimatkrav kan formuleras och följas upp, och i förlängningen leda till ett minskat klimatavtryck.
– Vi kände ett behov av att samla ihop den kunskap som finns i branschen, men också skapa struktur och samsyn. Klimatarbetet blir onödigt krångligt om alla gör lite olika. Dessutom behöver vi jämförbara beräkningar och krav, inte minst för att det ska bli en sund konkurrens, säger Skanskas hållbarhetsspecialist Jeanette Sveder Lundin, som tillsammans med Sara Borgström, WSP och Ida Karlsson, Chalmers, lett arbetet med stöd av SBUF.
Klimatarbete i tre nivåer
Vägledningen är uppdelad i tre ambitionsnivåer. Instegsnivån motsvarar cirka 35 procents utsläppsminskning 2030 jämfört med 2020, och ligger i linje med nationella mål. Färdplansnivån, 50 procent, utgår från lösningar som redan finns på marknaden. Den ambitiösa nivån, 65 procent, kräver omställning i hela värdekedjan.
– Alla projekt har inte samma förutsättningar. Var vi bygger, hur markförhållandena ser ut och hur byggnaden utformas påverkar möjligheterna. Därför behöver man tidigt bestämma ambitionsnivå och organisera projektet därefter, säger Jeanette Sveder Lundin.
Smörgåsbord av kravformuleringar
För det ska bli enklare att upphandla byggprojekt med lägre klimatavtryck innehåller guiden färdiga kriterietexter, men också beräkningsanvisningar och uppföljningsmetodik.
– Man kan beskriva det som ett smörgåsbord med juridiskt granskade och klara kravformuleringar, förklarar Jeanette.
Med det följer olika åtgärdsportföljer – från effektivare design och materialval till elektrifiering och cirkulära flöden. En annan dimension är ekonomin.
– Vi har analyserat hur EU:s utsläppshandel kommer att förändra prisbilden på utsläppstunga material. På sikt kan standardmaterial bli dyrare än klimatoptimerade alternativ och vi ser att fossila drivmedel kan skjuta i höjden dramatiskt fram till 2035, säger Ida Karlsson, forskare på Chalmers.
Bra i dialogen med kunder
Dan Gustafsson är operativ chef för Byggdialog Dalarna och har använt vägledningen, och den fördjupande rapporten, inför bygget av nya multiarenan Hillängen i Ludvika.
– Projektet ska fungera som en testbädd och undersöka frågan hur beställare enklare och bättre kan göra kloka, hållbara val i kommande byggprojekt.
– För mig som inte är verksam i byggsektorn, utan inom tillverkningsindustrin, har vägledningen hjälpt mig förstå de processer och strukturer som behöver
vara på plats för att kunna leda byggprojekt mot ambitiösa klimatmål, säger han.
Även Skanskas regionchef Per-Anders Ericsson har haft nytta av den, särskilt i dialogen med kunder.
– Vi har haft klimatworkshops med rapporten som bas. Det har lett till mycket givande samtal, och vi kommer att fortsätta driva på för att våra kunder ska använda innehållet i sina förfrågningsunderlag och i sitt målarbete.
Varför ska beställare använda den här vägledningen?
– Klimatarbetet är inte något vi ska göra sen. Det måste ske nu och upphandling är ett av de starkaste verktyg vi har för att styra utvecklingen. Vi hoppas att vårt arbete bidrar till att sänka några trösklar och på sikt höja nivån i hela branschen, avslutar Jeanette Sveder Lundin.