Invigningen markerar starten för något unikt i Sverige: en testbädd och flygplats för drönare mitt i stadens närhet. Skellefteå Droneport är en plats där innovation möter samhällsnytta och där eldrivna drönare ska testa framtidens lösningar för logistik, övervakning och räddningstjänst.
Bakom projektet står Arctic Aviation Hub, tillsammans med Skellefteå Airport, Skellefteå kommun, Skellefteå Kraft och Skanska, där initiativet fått stöttning av Sustainovation – Skanskas sätt att arbeta med innovation och utveckling. Det är ett samarbete där teknik, infrastruktur och politisk vilja samspelar för att driva utvecklingen framåt.
Sparar tid och resurser
Det handlar inte om pizzaleveranser från ovan. Det är inte där den verkliga nyttan finns. Skellefteå Droneport erbjuder möjligheter till leverans av hjärtstartare och blodprover, övervakning och inspektion av skog, vägar, byggnader och elledningar, samt lastmile-leveranser i glesbygd. Eller en snabb överblick av en olycksplats innan räddningstjänsten anländer.
– Den stora vinsten är effektivisering, säkerhet och miljöfördelar. I ett glest befolkat inland kan drönare komplettera dagens transportsystem och spara både tid och resurser, säger Martin Lundholm, projektingenjör på Skanska.
Till nytta för polisen
Polismyndigheten har senaste åren satsat mycket på utvecklingen av drönarsystem, också kallat Unmanned Aircraft System (UAS). Varje polisregion ansvarar för sin egen UAS-förmåga och de flesta lokalpolisområden i polisregion Nord använder sig dagligen av denna förmåga vid såväl spaning, pågående brottslighet, olyckor och brottsplatsundersökningar.
– UAS som arbetsredskap har gett oss nya möjligheter till att skapa lägesbilder och rikta resurser inom ett större område samt i begränsad mån komplettera Polisens helikopterförmåga på begränsade ytor, säger Daniel Karlsson, operativ koordinator på Polisen i Skellefteå.
Innovation kräver samverkan
För Skanska, som varit med från start, har det alltid handlat om att ligga i framkant – att förstå hur framtidens samhällen kommer att fungera och vara med och bygga dem.
– Vi ser det som en naturlig förlängning av vårt uppdrag: att bygga hållbara samhällen. Vi bygger redan vägar, järnvägar och flygplatser – nu är det dags att också skapa infrastruktur för drönare, säger Martin Lundholm.
Enligt Martin Lundholm visar satsningen på kraften och möjligheterna när många olika aktörer går samman och vågar tänka nytt och han säger att projektet har präglats av ett ovanligt friktionsfritt samarbete och en kultur av ja-sägare, något som enligt honom har varit avgörande.
– Det här hade aldrig blivit verklighet om inte kommunen, flygplatsen och andra aktörer varit så positiva, snabbfotade och lösningsorienterade. Innovation sker inte i stuprör, det sker när vi vågar tillsammans, säger Martin Lundholm.
Strategisk plats
Platsen som valdes, Hammarängens industriområde i Skellefteå, var tidigare en deponi. Det gjorde den svåruthyrd – men där andra såg problem såg de inblandade möjligheter.
– Vi valde platsen på grund av dess utmaningar – inte trots dem. Skellefteå passar perfekt med sitt tuffa vinterklimat, stora ytor, tillgång till luftkorridorer, en robust logistikbas och glest befolkade områden. Det är helt enkelt en idealisk plats för att testa drönare under realistiska förhållanden.
Till en början handlar det om tester i kontrollerat luftrum samt drönarflygplatsen som en nod för utbildning av drönaroperatörer. Men visionen är större: att skapa ett nav för drönarteknik i norra Europa, likt hur Arjeplog blev centrum för vintertester av bilar.
Måste upp i luften
När tekniken möter byråkratin och luftrumstillstånd börjar falla på plats, då väntar nästa steg: vardagliga transporter, samhällskritisk logistik – och kanske till och med drönare som flyger mellan sjukhus, skolor och offentliga verksamheter.
– Den tekniska kapaciteten finns redan. Utmaningarna ligger främst i certifiering, luftrumsanpassning och verifiering i kallt och varierande klimat. Det som tidigare varit pappersprojekt måste nu upp i luften. Det är först då man ser vad som fungerar, säger Martin Lundholm.