c

Nya Karolinska Solna, Stockholm

  • Nya Karolinska Solna, sett från luften.
  • Nya Karolinska Solna, vy från söder.
  • Intensivvårdsrum
  • Hygienrum
  • Vy från korridor mot intensivvårdsrum
  • Korridor intensivvårdsavdelning
  • Korridor utanför avdelning vy mot installationsschakt
  • Korridor, vy mot expedition
  • Konstinstallation ljusschakt
  • Konstinstallation ljusschakt
  • Uppvärmningskök vårdavdelning
  • Reception vårdavdelning
  • PNA, Patient nära analys
  • Administrativ mantel norr
  • Trapphus
  • Trapphus från korridor
  • AGV robotar
  • Tvättmaskiner
  • Undercentral fjärrvärme_fjärrkyla
  • Undercentral fjärrvärme_fjärrkyla
  • Konstinstallation akutmottagning
  • Reception akutmottagning
  • Reception akutmottagning
  • Nya Karolinska Solna
  • Flygfoto över NKS-området

Ett sjukhus i världsklass

De första patienterna anlände till de nya sjukhusbyggnaderna i slutet av november 2016 där de erbjöds skräddarsydd vård på ett av världens mest hållbara universitetssjukhus. Nya Karolinska Solna är ett av Skanskas största projekt någonsin och drivs och finansieras genom OPS, offentlig och privat samverkan.

Nya Karolinska Solna är utvecklat med patienten i centrum. Det innebär att allt från arkitektritningar till driften av det färdiga sjukhuset utgår från patientens integritet, säkerhet och komfort. Samtliga patienter får enkelrum och man erbjuder så kallad tematisk vård. Tematisk vård innebär bland annat att olika medicinska kompetenser och specialister arbetar i team och besöker patienten, istället för att patienten slussas mellan olika avdelningar på sjukhuset.

Vilka byggnader ingick i Nya Karolinska Solna-projektet?

Skanskas uppdrag med Nya Karolinska Solna-projektet var ett omfattande byggprojekt som startade sommaren 2010 och färdigställdes december 2017. I projektet ingick det att bygga ett parkeringsgarage, teknikbyggnad, vårdbyggnader fördelade på fem huskroppar, forskningsbyggnad samt en behandlingsbyggnad.

Utöver Skanskas uppdrag hade landstinget, utanför projektavtalet, beslutat att rusta upp och bygga om fastigheter som hör till nuvarande Karolinska Universitetssjukhuset, Solna. Det berörde ombyggnader av labbkvarteret, Thoraxkvarteret samt byggnaden för Astrid Lindgrens Barnsjukhus.

De flesta byggnaderna på Karolinska sjukhusområdet fick vara kvar, men ingick inte i det nya universitetssjukhuset. Labbkvarteret, Thoraxkvarteret samt Astrid Lindgrens Barnsjukhus integrerades med det nya sjukhuset. Vad som sker med övriga byggnader på sikt ska utredas.

Ökad närhet mellan forskning och vård

Kopplingen till Karolinska Institutet, ett av världens ledande medicinska universitet, var högprioriterad och konkretiserades bland annat genom att de två institutionerna nu kom ännu närmare varandra, på varsin sida av Solnavägen. Genom en ökad närhet kan ny forskning från universitetet snabbare omsättas i det dagliga arbetet på sjukhuset, i form av kliniska tester, bättre arbetsmetoder eller nya läkemedel.

Designlösningar med fokus på funktion och flöden

Nya Karolinska Solna-projektet har möjliggjort för är ett högteknologiskt sjukhus, fullt anpassat för bästa möjliga kliniska funktionalitet. Anpassade logistikflöden och ett snabbare omhändertagande av patienterna ger en så bra sjukhusvistelse som möjligt.

Därför har man i den kliniska designen valt att separera olika flöden, och skiljer till exempel på öppen-/slutenvård och vuxen-/barnsjukvård. Man har också lagt stor vikt vid att de vårdfunktioner som har ett nära samarbete också ligger nära varandra i vårdbyggnaden. Exempelvis hittar man intensivvård och röntgen i nära anslutning till varandra.

Ett väldisponerat sjukhus

Sjukhusets designarbete utgick helt från landstingets kliniska och funktionella krav. Skanska har utifrån dessa utarbetat lösningar som sedan godkänts av landstingets experter och vårdspecialister. Att säkerställa patienternas trygghet har haft högsta prioritet, därför har representanter från de olika yrkesgrupperna som senare skulle arbeta på sjukhuset fått vara med och säga sitt.

Ett välkomnande sjukhus

Ljus, rymd och ett bra inneklimat var självklarheter för ett projekt som NKS. Men stor vikt lades också vid sjukhusets gestaltning. Material- och färgval, kulörkoncept, utsmyckning och skyltning var alla viktiga komponenter för att skapa en fungerande och behaglig miljö för både patienter, besökare och personal. Ett gediget konstprogram arbetades också fram för den konstnärliga gestaltningen.

En avtalsform som bröt ny mark

Design, uppförande, finansiering och drift av Nya Karolinska Solna-projektet upphandlades enligt den så kallade OPS-modellen. OPS står för offentlig-privat samverkan och är en för Sverige ny modell som använts framgångsrikt i andra länder. I fallet Nya Karolinska Solna valde landstinget dock att medfinansiera projektet under byggtiden genom löpande månadsbetalningar samt punktbetalningar när de olika faserna färdigställdes och sattes i drift. Syftet med detta var att minska finansieringskostnaderna.

Utmaningar utöver det vanliga

Ett så omfattande projekt som Nya Karolinska Solna har ställt höga krav på logistiken. Det råder specifika omständigheter vid alla byggen, men här har vi haft extra mycket att ta hänsyn vilket krävt planering in i minsta detalj. Det var inte enbart projektets storlek och komplexitet som påverkade logistikarbetet. Trafik, ljud och vibrationer fick inte heller störa den verksamhet som pågick dygnet runt vid närliggande Karolinska Universitetssjukhuset.

Vad ingick i Swedish Hospital Partners (SHP) åtagande att driva och underhålla NKS?
SHP ansvarade för projektering, byggnation, drift och underhåll samt del finansiering av NKS.

Projektering och byggnation utfördes av Skanska Healthcare, drift och underhåll utfördes av Coor.

Coor ansvarade för både fastighets tjänster (el, VVS, hissar mm) och arbetsplatsservice (lokalvård, logistik, textil, reception mm).

I vårt uppdrag ingick inte den medicinska utrustningen och heller inte IKT, telefoni och patientlarm, dessa har projekterats och upphandlats av SLL helt utanför OPS-avtalet.

En modell för överskådlighet

I projektet Nya Karolinska Solna användes en metod att rita och konstruera byggnader helt i 3D där information om alla ingående objekts egenskaper återfinns. Modellen kallas BIM - Building Information Management. För NKS har BIM i princip varit en förutsättning för att lyckas med bygget inom de strama tidsramarna. BIM kommer även att fungera som ett verktyg för den komplexa framtida driften av sjukhuset.

Grönt i alla led

Hela byggproduktionen var en grön arbetsplats, med miljövänliga lösningar för bland annat transporter och avfallshantering. Det färdiga sjukhuset var ett av de första universitetssjukhusen i världen som miljöcertifierats enligt två certifieringar. Både guldnivån i Miljöklassad Byggnad och  nivå guld i det internationella certifieringssystemet LEED. Även energiförsörjningen är miljövänlig i form av egenproducerad bergvärme och annan förnyelsebar energi. 

Projektet i siffror

Byggandet av Nya Karolinska Solna var ett av Skanskas största projekt någonsin och det märktes på många sätt – i personalstyrka, materialåtgång, bodetablering, kontraktsvärde med mera. Här har vi samlat siffror som tydliggör hur stort projektet var.

7 174 500 meter armeringsjärn användes för att bygga Nya Karolinska Solna, vilket ungefär motsvarar avståndet mellan Stockholm och Chicago.

444 000 kubikmeter jord och berg har schaktats bort, det motsvarar 1 480 000 badkar.

8 000 dörrar har monterats i de nya sjukhusbyggnaderna.

1 300 meter är den sammanlagda längden på kulvertsystemet.

300 datorer fanns som mest på projektet.

200 mikrovågsugnar fanns som mest i bodetableringen.

30 kilometer är den sammanlagda längden på borrhålen till bergvärmeanläggningen.

32 nationaliteter har arbetat i projektet .

14,5 miljarder kronor är projektets kontraktsvärde.

24 olympiska simbassänger skulle kunna fyllas med den mängd konstruktionsbetong som används.

110 meter var den högsta kranen på byggarbetsplatsen

13 000 meter är längden på kulvertsystemet

220 meter djupa är de ca 150 borrhål som är till bergvärmeanläggningen

Milstolpar

Sexton år från idé till färdigt sjukhus, det var tidplanen. Själva byggandet inleddes 2010 och hela sjukhuset var färdigställt och i full drift år 2017. Här har vi samlat projektets viktigaste milstolpar.

2001
Idén om ett nytt universitetssjukhus lanserasde i landstingsstyrelsen. Ett antal utredningar följde under de kommande åren.

2005
Beslut fattades om att planeringen av ett nytt universitetssjukhus skulle fortsätta och en formgivningstävling utlystes.

2006
Formgivningstävlingen avjordes – en jury utsåg förslaget från White arkitekter till vinnande bidrag.

2007
Vinnarbidraget utvecklades och förberedande arbeten inleddes.

2008
I april fattades beslutet att bygga Nya Karolinska Solna och i juni bestämdes att OPS (Offentlig Privat Samverkan) skulle vara finansieringsmodellen. Läs mer om OPS

2009
Anbudsförfarandet inleddes i mars 2009.

2010
Den 4 maj beslutade landstingsfullmäktige att ett konsortium med Skanska och brittiska Innisfree fick i uppdrag att finansiera, bygga och driva det nya sjukhuset.

3 september tog kronprinsessan Victoria det första spadtaget (i form av en sprängladdning) vid en ceremoni på byggarbetsplatsen.

2011
Bygget var i full gång och grunden lades för de nya sjukhusbyggnaderna. Sveriges största bodetablering invigdes.

2012
I januari invigdes en utställning för allmänheten på Karolinska Sjukhuset som visade på det framtida universitetssjukhuset.


Parkeringshuset var den första byggnaden som stod klar på området.

2014
Teknikbyggnaden stod klar.

2016
Sjukhusbyggnad del 1 och parkeringsgarage stod färdigt och de första patienterna anlände.

2017
Sjukhusbyggnad del 2, forskningsbyggnaden och behandlingsbyggnad stod klar.

2018
Det nya sjukhuset var färdigbyggt och i full drift. Servicetjänsterna sköts av Coor Service Management.

Antal projekt

loading