Sjukvårdens förutsättningar och verksamhet har förändrats radikalt de senaste decennierna. Tekniken utvecklas i rasande takt och vårdbehoven kan förändras över en natt, det fick alla erfara med covid-19. Det ställs med andra ord enorma krav när ett nytt sjukhus ska uppföras.
– Sjukhusbyggen är alltid komplexa. Ofta pågår verksamheten samtidigt och många gånger förändras behoven längs vägen. Det gäller att hela tiden ligga steget före, säger Björn Nyman, projekteringsledare hos Skanska.
Tar beslut för projektets bästa
Just nu leder han arbetet med det nya Centralsjukhuset i Karlstad (CSK), där ett akutsjukhus och ett mottagningshus på sammanlagt cirka 100 000 kvadratmeter ska byggas. Uppdraget för Region Värmland omfattar också om- och tillbyggnader av befintliga lokaler, en teknikförsörjningscentral och ett parkeringshus. Som sjukhusprojekteringsledare måste han hålla koll på regelverk och förutse frågor som kan dyka upp, inte minst sådant som kan kräva tidsödande utredningar inom olika instanser. Men framför allt måste han se till att arbetsgruppen är informerad, delaktig och engagerad för att komma framåt.
– För att inte fastna i detaljer är det viktigt att skapa ett förtroende hos kunden. De måste kunna lita på att vi alltid tar beslut för projektets bästa. Och för att göra det måste gruppen vara kalibrerad och samarbetad, vilket kan ta lite tid i början.
Arbetar nära verksamheten
Björn Nyman har flera stora sjukhusprojekt på sitt cv, bland annat Nya Karolinska i Stockholm och Centrallasarettet i Växjö. Erfarenheter som är avgörande för att hitta rätt balans mellan teknik och vårdkrav i Karlstad.
– Vi arbetar alltid i nära dialog med verksamheten. Ju tidigare deras krav kommer in i projekteringen, desto smidigare går det längre fram, säger han.
Sjukhusprojekt är komplicerade av flera skäl. Stora hus, ofta i centrala lägen, ett stort flöde av personal och patienter, teknisk installation för krävande vård och smittskyddsanpassning är bara några bitar att ta hänsyn till. Därför har Skanskas sjukhusprojekt både en klinisk och en teknisk projekteringsledare.
Teknisk och klinisk projektering
Björn Nyman liknar systemet med två kurvor på ett diagram, där klinisk respektive teknisk projektering växeldrar. Ju tidigare den kliniska processen påbörjas och genomförs, där verksamheten får komma med krav och önskemål, desto bättre för att undvika ändringar och förseningar. Sedan kommer en peak när teknisk projektledning ”äger” projektet. Då kan vissa förutsättningar inte längre ändras utan noggrant övervägande, till exempel mått på byggnaden, fönster och dörrar.
– Samspelet mellan teknisk och klinisk projekteringsledning är väldigt viktig, och att vi förstår varandras utmaningar. Vi har ju samma mål. Vi gör detta gemensamt för verksamheten och patienten, säger Björn Nyman.
Tar med kunskapen till nästa projekt
En annan aspekt är att samma personer sällan är involverade från ax till limpa, vare sig från beställaren eller byggaren. Som projekteringsledare leder Björn Nyman jobbar arbetet fram till systemhandling. Projektet fortgår sedan med en bygghandling och produktion innan det lämnas över till Region Värmland.
– Mitt arbete är som mest intensivt i början av projekten. Sedan lämnar jag över till Skanskas byggande verksamhet och tar med mig min kompetens och kunskap till nästa projekt. Det är en framgångsfaktor för både oss och våra kunder. När jag kommer till nästa sjukhusprojekt så vet jag att det här, det kan jag.