Det handlar om att skapa bostäder där människor kan trivas och må bra, utforma kvarter där fler kan känna trygghet och tillhörighet – men också om att använda projekten som plattform för att bidra med lösningar på bredare samhällsutmaningar. SoVI är ett skräddarsytt index som fångar hela handlingsutrymmet en bostadsutvecklare har och stärker förutsättningarna för att platsomvandling ska driva på en socialt hållbar stadsutveckling.
Ett efterfrågat sätt att konkretisera social hållbarhet
Arbetet med SoVI har tagits emot positivt av kunder, kommuner och branschkollegor. Det finns ett tydligt behov av att konkretisera begrepp och arbetssätt och göra social hållbarhet mer greppbart i vardagen.
– Våra kunder som ska förvalta de bostadskvarter vi utvecklar vill förstås att människor får bästa möjliga förutsättningar att trivas, må bra och bo kvar. Det tror jag att alla vi som arbetar inom samhällsbyggnad vill. Men hur säkerställer vi att vi faktiskt utvecklar socialt hållbara kvarter – och vad betyder ens det? Jag hör begreppet användas som ett samlingsbegrepp för allt från sociala samhällsutmaningar och fördelningspolitik till hur man skapar trivsel och trygghet i nyproduktion av bostäder, säger Christina Ingelsten, initiativtagare och utvecklare på Skanska Hyresbostäder.
– Med SoVI har vi konkretiserat vad social hållbarhet de facto handlar om i utvecklingen av bostadsmiljöer. Bara det har bidragit till ett viktigt internt kunskapslyft. Och eftersom verktyget är utformat som en checklista minskar risken att något faller mellan stolarna.
82 parametrar för social hållbarhet i kvartersutveckling
SoVI består av en checklista med 82 parametrar som tillsammans poängsätter 15 indikatorer. Indikatorerna har utvecklats inom det Vinnovafinansierade forskningssamarbetet Sociala Värden Hela Vägen [Sociala värden hela vägen] och är organiserade i fyra kategorier: Bostad, Byggnad, Utemiljö och Samhälle. Verktyget omfattar alltså inte bara kvaliteter i den enskilda bostaden eller sociala aspekter i utformningen av byggnader och gårdar – utan även vilken nytta projektet skapar för stadsdelen och för samhället i stort. Det kan handla om hur kvarteret bidrar till en mer attraktiv, inkluderande och fungerande stad.
Ju fler parametrar som uppfylls i checklistan, desto högre poäng samlar projektet. Slutpoängen fungerar som ett index på hur väl projektet levererar på SoVI:s sociala kvaliteter. Den kan användas för att sätta mål, följa upp genomförandet och jämföra projekt över tid.
Trygga och trivsamma hem och omgivningar
En del av SoVI fokuserar på byggnadens funktioner och kvaliteter i de enskilda lägenheterna. En genomtänkt beställning till arkitekten kan skapa många värden: en entré med tydlig skyltning, god belysning och en sittplats för den som behöver vila.
För att ett kvarter ska bidra till kompletta, blandade och levande stadsdelar – och fungera för en mångfald av människor – omfattar SoVI även variation i upplåtelseformer och lägenhetsstorlekar. Även bottenvåningarnas planering och innehåll blir då en viktig del av helheten.
I bostaden vägs “må bra-faktorer” in såsom takhöjd, siktlinjer och dagsljusinsläpp från flera håll. Dessutom tar SoVi hänsyn till olika livssituationer. Går det exempelvis att möblera flexibelt? Kan bostaden fungera för en varannan vecka-förälder eller vid vård av närstående i hemmet? Finns det en avskild sovhörna eller en bra plats för hemmakontor?
Gårdsmiljön utgör en stor del av SoVI och handlar både om tillgång till tillräcklig yta och om utformning. Ambitionen är att optimera ytorna och skapa platser där människor vill vara. Ljus och grönska spelar stor roll, liksom mötesplatser där man gärna tillbringar tid med familj och vänner. Med smart planering kan gården bidra till att människor både lär känna nya bekantskaper och stärker gemenskapen med sina grannar.
Det kan exempelvis handla om att det finns sammanhängande ytor för rekreation, lek och rörelse, eller att placera sittgrupper på de mest attraktiva lägena och samtidigt göra dem tillgängliga för alla. SoVI betonar också vikten av att väga in flera perspektiv samtidigt: att skapa lugna, gröna och mer avskilda platser – men utan att tumma på överblick, som ofta är trygghetsskapande.
Så skapas stadsdelsnytta, samhällsengagemang och sociala samhällsvärden
En central del i SoVI handlar om projektets bidrag till samhället i stort – hur den enskilda kvartersutvecklingen också bidrar till att forma hela stadsdelen för alla som ska leva, bo, vistas och verka där.
Därför innehåller SoVI parametrar som spänner från konst i utemiljön till mobilitetslösningar. Det kan handla om att möjliggöra en ny busshållplats, skapa ett övergångsställe, förbättra belysningen i en gångtunnel eller stärka trygghet och orienterbarhet i viktiga stråk.
Verktyget premierar också hur medborgare hålls informerade och får möjlighet att bidra med tankar och idéer – exempelvis genom medborgardialog – som ett sätt att stärka delaktighet och samhällsengagemang.
Poäng ges även när projektet innehåller satsningar som främjar ett mer inkluderande samhälle. Det kan handla om samverkan med skolor för att motverka utanförskap, eller samarbeten med kommun och andra aktörer för att bidra till ökad sysselsättning.
Listan över möjligheter är lång – och frågan uppstår ofta: är allt det här verkligen de privata byggbolagens ansvar?
– Det vi bygger ska stå länge. Vi har stor möjlighet att påverka hur platser formas och omvandlas – och med det kommer också ett ansvar. Samtidigt vet vi att ingen aktör kan lösa samhällsutmaningar ensam. SoVI hjälper oss skapa struktur för hur vi kan ta delat ansvar genom våra projekt, säger Christina Ingelsten.
Vikten av verktyg för socialt hållbar stadsdelsomvandling
SoVI tydliggör vilka aspekter vi behöver ta hänsyn till – och hur vi värderar dem. Nu har projektutvecklarna en användarvänlig checklista som testas skarpt och som vi kan lära oss mycket av, inte minst i dialog med kunder, kommuner och branschkollegor. Det ger oss en stark grund för att gå djupare och bättre förstå vilka åtgärder som ger störst effekt och nytta.
Christina Ingelsten pekar också på att arbetet väcker viktiga frågor om kunskapsläget.
– Under Vinnovaprojektet blev det tydligt att alla indikatorer inte är så beforskade som man kan tro. Det finns målkonflikter och kontexten spelar stor roll. En checklista är ett viktigt steg – men inte tillräckligt. Vi vill förstå effekten av det vi gör och säkerställa att vi gör rätt saker.
– Det känns väldigt bra att nu kunna testa verktyget i alla våra projekt och ta det från pilot till en metod. Jag ser fram emot att tillsammans med kunder och branschkollegor bättre förstå effekterna och nyttan av olika planeringsprinciper och åtgärder. På sikt kan det också stötta kommuner i att ställa rätt krav i markanvisningar eller skapa rätt planmässiga förutsättningar – till exempel som diskussionsunderlag i gårdsutformning, avslutar Christina Ingelsten.