När bygget av nya centralsjukhuset i Karlstad skulle inledas var oron stor bland sjukhusets anställda. Ett tretton år långt projekt, tio befintliga byggnader som skulle rivas och tre nya, stora byggnader som skulle upprättas – ett mottagningshus med trästomme, ett akuthus och ett entréhus – totalt cirka 100 000 kvadratmeter nyproduktion. Allt medan den vanliga verksamheten pågår, med sina nära 400 000 mottagningsbesök per år och runt 3 800 anställda. Många såg framför sig en logistisk mardröm. Stadens politiker diskuterade länge möjligheten att uppföra det nya sjukhuset i andra änden av staden, men i slutändan ansågs det bli för dyrt.
Lösningen är kommunikation
Så för tre år sedan startade Skanska de omfattande ombyggnadsarbetena, och än så länge har den där mardrömmen uteblivit. Anders Eriksson är enhetschef på klinisk fysiologi, där man utför undersökningar som bland annat syftar till att kartlägga funktionen i olika organ och organsystem. Med andra ord är det en verksamhet som emellanåt kräver tystnad.
– Det är klart att ljudstörningarna har ställt till det ibland, konstigt vore det annars. Vi sysslar med diagnostik, och vi har bland annat barn som ska sova under vissa undersökningar, och då gäller det att det är tyst. Men på det hela taget har det gått väldigt bra.
Lösningen till det, förklarar han, stavas kommunikation. Något som Skanskas produktionschef Fredrik Jansson är den första att skriva under på.
Anpassar sig efter vården
Fredrik och hans kollegor har ständiga avstämningar med verksamheterna. I det långa perspektivet handlar det om att förbereda sjukvården på vilka störningar som ligger i planen flera veckor framåt.
– Det är då verksamheten får veta vilka jobb som kommer att damma, vilka jobb som låter och vilka som vibrerar, säger Fredrik Jansson.
I det korta perspektivet handlar det om kommunikation på veckobasis kring vad som händer just här och nu.
– Vi går igenom vad vi har gjort under den gångna veckan och hur planerna ser ut för den nästkommande, och sedan får vården reagera på det. Om det under en period måste vara tyst mellan åtta och tolv, då får vi anpassa oss efter det.
Oron har minskat med tiden
Ute på byggarbetsplatsen fungerar röda lysdioder i taket som stoppsignal. Lyser den så får yrkesarbetarna inte borra taket eller göra annat som kan ge vibrationer. Och skulle det av någon anledning inte fungera har verksamheten ett telefonnummer dit läkare eller sjuksköterskor kan ringa direkt. Då tar det i regel bara någon minut för störningsmomentet att upphöra.
– Målet är att det inte ska hända alls. Har vi sagt att det ska vara tyst ska det vara det också, säger Fredrik Jansson och konstaterar att över lag har frågorna och oron minskat med tiden.
Det gamla centralsjukhuset har under sina 120 år genomgått en rad renoveringar. Enhetschefen Anders Eriksson har hunnit med ett par av dem.
– Förr om åren kom bara byggjobbarna och började borra. Då var det mer inställningen att “det här får ni stå ut med”. Med samordningsmötena och tydliga kontaktvägar har den typen av överraskningar försvunnit, säger enhetschef Anders Eriksson.
”Gått över förväntan”
I en helt annan del av sjukhuset sitter Anette Källvik, biträdande avdelningschef för Öron- näs- halsmottagningen, en avdelning som även inkluderar sömnapné. Anette och hennes kollegor har framför allt påverkats av uppförande av det nya Mottagningshuset som ligger vägg i vägg. Den inledande byggperioden var så utmanande att verksamheten under ett och ett halvt år behövde flytta till en annan del av sjukhuset. Det handlade inte bara om att byta lokaler – utan om patientflöden, utrustning och arbetsmiljö.
– Att flytta är alltid krångligt, och för en komplex verksamhet som vår tillför det onekligen ett par dimensioner till det allmänna omaket, säger hon men tillägger i samma andetag:
– Vi har faktiskt kunnat flytta tillbaka precis i dagarna, och allt har gått över förväntan.