Som senior analytiker på Försvarshögskolan har Mats Koraeus sett ett tydligt skifte i hur myndigheter, kommuner och människor ser på krisberedskap.
– Totalförsvarsutbyggnaden började för drygt tio år sedan, men det är inte förrän nu folk börjar förstå att det är allvar. Det har varit ett slags uppvaknande, konstaterar han.
Det pågår just nu en intensiv upprustning i hela landet, som bland annat innebär bättre beredskapslager av både sjukvårdsprodukter och livsmedel. Stockholm har en central roll i det arbetet, inte minst som nav för viktiga samhällsfunktioner. Samtidigt är staden ovanligt sårbar.
– Man brukar säga att Stockholm består av fjorton öar och femtiosju broar. Det innebär att det finns många känsliga punkter som kan slås ut, säger Mats Koraeus.
Bekvämt men inte alltid robust
Han menar att det är lätt att klippa av Stockholm på mitten, med långa omvägar som konsekvens – både för människor och transporter.
– Man kan ju tycka att jag borde vara krismedveten, men har ändå valt att bo på Kungsholmen. Tre stora smällar så måste jag simma till jobbet.
Även om Stockholm i dag inte står inför något direkt hot är det viktigt att förbereda och planera, särskilt då sårbarheten inte bara handlar om vägtrafik. I eller under broarna går ofta elledningar, vatten och avlopp, vilket innebär att mycket kan gå sönder samtidigt.
– Vi har länge byggt vårt samhälle för att vara rationellt och effektivt. Det har gett moderna och bekväma lösningar, men inte alltid robusta sådana.
Det behövs en plan B
Mats Koreaus nämner fastigheter med avancerade lösningar för inpassering och drift där det ofta är otydligt vad som händer om strömmen försvinner. Moderna lägenheter som saknar ordentliga förråd och förvaringsutrymmen.
– Om jag bor i innerstan i en nybyggd etta, var ska jag ha mina vattendunkar och konserver? Samhället kräver hemberedskap, men våra bostäder är inte alltid utformade för det.
Det här behöver både beställare och entreprenörer ta höjd för i framtida byggprojekt, menar han.
– Det finns ett begrepp som jag alltid återkommer till – redundans. Vi behöver se till att det finns en plan B.
Funktion i vardagen – reserv i krisen
Det kan handla om reservkraft och alternativ vattenmatning, eller stora skyddsrum som fungerar som idrottshallar eller parkeringar i fredstid men snabbt kan ställas om vid behov.
– Det är den extra tankesvängen man behöver ta: kan det här fylla en funktion i vardagen och samtidigt vara en reserv i krisen?
På längre sikt tror Mats Koraeus att säkerhetsläget kan påverka människors preferenser. Under lång tid har ljus och maximal boyta varit ideal. Framöver kan andra kvaliteter bli viktigare.
– Nu kanske man vill ha ett rum som faktiskt inte ligger mot yttervägg. Något man kan stänga om, hålla värme i och använda på ett annat sätt.