Som Göteborgs stadsträdgårdsmästare har Johan Rehngren en strategisk roll i arbetet med att utveckla staden. Och målen är högt ställda, enligt miljö- och klimatprogrammet ska Göteborg 2030 vara en ekologiskt hållbar stad med ett klimatavtryck nära noll. Staden ska då också ha bättre luftkvalitet och högre biologisk mångfald.
– Den biologiska mångfalden är en del i klimatanpassningen, men den är också en förutsättning. Därför är det en otroligt viktig och stor fråga som vi alla måste ta ansvar för, inte bara biologer och ekologer. Generellt är kunskapen om vad biologisk mångfald faktiskt innebär ganska låg. Det handlar ju inte bara om att ha en variation av olika arter, det handlar också om att ha en genetisk variation och variation av olika ekosystem, till exempel åar, sjöar, ängsmarker, ädellövskogar och barrskogar, säger Johan Rehngren.
Hållbara livsmiljöer skapar samhällsnytta
I sitt arbete har han stort fokus på de offentliga rummen och hur man kan dra nytta av och utveckla stadens blågröna strukturer, det vill säga vatten- och grönområden, för att skapa sociala, kulturella och ekologiska värden.
– Vår stad är planerad och byggd för det klimat vi hade igår, inte för det klimat vi kommer att ha imorgon. Genom att ta beslut som stärker och gynnar befintliga ekosystem, bidrar vi till hållbara och attraktiva livsmiljöer som i sin tur skapar samhällsnytta.
Jubileumsparken bra exempel
Ett konkret exempel är det pågående arbetet med att utveckla Göteborgs parker. Bland annat har Färjenäsparken på Eriksberg byggts om för att bli en plats för rekreation och evenemang. I en del av parken har man planterat träd som på sikt ska bli en variation av olika artrika miljöer och biotoper med både löv- och barrträd. Jubileumsparken i Frihamnen är ett annat exempel som Johan Rehngren tycker väl speglar stadens ambitioner.
– Här har vi valt att bygga parken först och på så sätt skapa gränser. Bostäderna kommer först i nästa steg.
Ett annat exempel är evenemangsområdet som under de närmaste åren ska utvecklas med nya arenor och bostäder. En viktig del i arbetet är att undersöka hur Mölndalsån som rinner genom området kan stärkas.
– Mölndalsåns blågröna stråk är en jätteresurs för staden och en guldgruva ur många aspekter. Vi tittar bland annat på hur man ska skapa förutsättningar för bättre djur- och växtliv i kantzonerna. En annan del handlar om hur vi kan utveckla området så att det skapar sociala värden och främjar hållbar mobilitet, säger Johan Rehngren.
De gröna miljöerna måste stärkas
Planeringsinriktningen är att Göteborg 2050 kommer att ha 183 000 fler invånare än idag och det behövs mängder av nya bostäder, kontor och samhällsbyggnader. En stor utmaning när staden växer är just att se till att det inte görs på bekostnad av befintliga ekosystem och grönområden.
– Det är inte alltid enkelt, men om vi inte bevarar och stärker de gröna miljöerna kommer vi att bygga en stad som vi inte kan bo i om 50 år. Men de offentliga aktörerna kan inte ensamma bära ansvaret, det är något vi måste göra tillsammans. Näringslivet spelar en viktig roll, men också allmänheten genom att efterfråga det från politikerna.
Johan Rehngren upplever att allt fler fastighetsägare och byggentreprenörer intresserar sig för frågor som rör biologisk mångfald och att många vill vara med och driva arbetet framåt.
– När vi pratar om nya satsningar är det viktigt att inte bara fokusera på kostnader och tid, utan också prata om det långsiktiga värdeskapandet. Som offentlig aktör måste vi våga ställa krav och visa vägen. På så sätt får vi förebildsprojekt och verktyg som kan inspirera och motivera andra aktörer.