c

Skanskas rapport om höghastighetståg på brobanor

Skanska har tagit fram en rapport gällande höghastighetståg och byggandet av nya stambanor vilket uppmärksammats i media. Det rör sig om en studie vi gjort om hur nya stambanor kan byggas på ett tids- och kostnadseffektivt sätt.

Höghastighetståg på brobana i skogsslandskap minskar påverkan på djurliv och miljö.
1 av 5 Bild: Skanska/CRIG
Höghastighetståg på brobana i jordbrukslandskap minskar påverkan på djurliv och miljö.
2 av 5 Bild: Skanska/CRIG
Höghastighetståg på brobana i bebyggelse minskar påverkan på passager och miljö.
3 av 5 Bild: Skanska/CRIG
Höghastighetståg på brobana sett underifrån på prefabricerade betongbroar i stället för på traditionella banvallar.
4 av 5 Bild: Skanska/CRIG
Höghastighetståg på brobana sett ovanifrån på prefabricerade betongbroar i stället för Höghastighetståg på brobana sett ovanifrån på prefabricerade betongbroar i stället för på traditionella banvallar. traditionella banvallar.
5 av 5 Bild: Skanska/CRIG

Rapporten visar att det går att bygga höghastighetsjärnväg i Sverige betydligt snabbare än vad tidigare beräkningar har visat. Detta genom att man tänker nytt och bygger spåren på prefabricerade betongbroar i stället för på traditionella banvallar.

Det ger dessutom en betydligt bättre förutsägbarhet på slutkostnaderna. Studien visar att sträckan Stockholm-Göteborg kan byggas för tåghastigheter på 320 km/h på cirka nio år, plus en planprocess på tre år.

Att bygga brobanor är en teknik som genom industrialisering och standardisering gör att det går att bygga snabbare och till mer förutsägbar kostnad. När delarna ser mer eller mindre likadana ut kan de prefabriceras, vilket underlättar produktionen och gör att de kan produceras i fabriker längs med sträckan som ska byggas.

Brobanor kräver dessutom betydligt mindre markåtkomst och masshantering än med banvallar. Broar minskar barriäreffekten och påverkan på djurliv och miljö och andra passager eftersom det går att gå eller åka under broarna och markägares maskiner kan ta sig fram.

Rapporten är en fallstudie av sträckan Hässleholm-Lund (59 km), där vi har lärt oss mer om tekniken av kinesiska CRIG. I Kina har ungefär 3 500 mil stambana byggts med denna metod.

För mer information, kontakta:
Jacob Birkeland, Press- och public affairschef
Kontakta Jacob Birkeland

Senast uppdaterad: 2022-01-31

Rekommenderad läsning