I Järvastaden, där tusentals bostäder har byggts och alltjämt byggs under flera års tid, drev Skanska under åren 2008 - 2015 en materialterminal mitt i bebyggelsen. Där vi tog emot och krossade entreprenadberg som sedan användes för bygg- och anläggningsändamål.
Konceptet är i grunden enkelt. När en tunnel, ett bostadsområde eller ett köpcentrum byggs blir det i många fall ett överskott på flera miljoner ton entreprenadberg. Genom att bearbeta berget kan det cirkuleras och användas till att bygga nya bostäder, kontor och andra byggnader som är nödvändiga när samhället växer. Och ju närmare ett projekt som entreprenadberget bearbetas, desto kortare blir transportsträckorna.
– Transporter står för en stor del av utsläppen inom byggsektorn. Enligt Trafikverket krävs det att Sverige minskar utsläppen från vägtransporter i rask takt för att nå uppsatta mål. Här har Skanska ett ansvar att dra sitt strå till stacken, säger Emma Robbert, produktionschef på Skanska och tillägger:
– Alternativet är att köra entreprenadberget till platser långt utanför storstäderna där de bearbetas – och sedan transporteras tillbaka till de olika byggprojekten. I praktiken skulle det innebära att vi under flera års tid släpper ut tusentals ton koldioxid i onödan.
Närområdet i fokus
Skanskas första citynära materialterminal öppnade 1999 i Nacka kommun, öster om Stockholm. Sedan dess har terminaler upprättats på flera platser runt om i Stockholmsområdet där staden utvecklas, bland annat i Hammarby Sjöstad, Järvastaden och Årsta. Fokus från start har varit att minimera störningar för de som bor och arbetar i närområdet.
Enrique Oyarzun är projektledare för Järvastaden AB, där Skanska mellan 2008–2015 hade en materialterminal med en bergkross belägen mitt i projektområdet.
– För oss var det A och O att värna om de boende i Järvastaden. Det fanns på förhand en viss oro för störande buller och damm, men Skanska var alltid lyhörd och hade metoder för att minimera påverkan, säger Enrique Oyarzun.
Terminalen i Järvastaden stod i närheten av nyproducerade bostäder. Emma Robbert bekräftar att så ofta är fallet.
– Vår verksamhet är anpassad för att se till att materialterminalen inte påverkar omgivningen i någon större utsträckning. Oavsett om det ligger bostäder eller kontor i närområdet anpassar vi verksamheten så att den inte stör. Det kan röra sig om såväl bullerdämpande åtgärder som driftstider.
Vilket är det största missförståndet med citynära materialterminaler?
– Att det skulle vara en miljö- och hälsoförstörande verksamhet. Allting är noggrant reglerat. Vi skulle inte få bedriva verksamhet om den på något sätt skadade människor eller miljön runtomkring. Vi skulle heller inte vilja bedriva en sådan verksamhet. Klarar vi inte av miljökraven som ställs på oss stänger myndigheterna ner, vilket vi inte har behövt göra vid någon av våra terminaler.