c

Nya Karolinska Solna i media

Med anledning av uppgifter i media vill vi klarlägga fakta kring Nya Karolinska Solna-projektet.

Projektfakta om Nya Karolinska Solna

  • Nya Karolinska Solna blir klart i tid
    Nya Karolinska Solna projektet är inte två år försenat. Nya Karolinska Solna projektets tidplan, som avtalades i juli 2010 mellan Skanska och Stockholms läns landsting, är oförändrad. Läs mer om tidplanen.
  • Nya Karolinska Solna till ett fast pris
    Kostnaden för att bygga, driva och underhålla Nya Karolinska Solna fram till 2040 är fast. Utöver det så kallade OPS-avtalet har landstinget kostnader för exempelvis medicinsk teknisk utrustning, möbler och IT. Dessa kostnader har varit kända sedan början, men inte en del av OPS-avtalet. Läs mer om den fasta kostnaden.
  • Riskerna ligger hos projektbolaget
    Landstinget har tecknat ett kontrakt om bygget och driften av sjukhuset till ett fast pris, på utsatt tid och rätt kvalitet. Projektbolaget som skrivit under avtalet med landstinget tar byggrisken och den finansiella risken som normalt ligger hos kunden. Läs mer om vem som tar riskerna.
  • Inget skattefusk
    Det finns inget skattefusk eller någon aggressiv skatteplanering kring Nya Karolinska Solna. Det finns inga hybridlån och det försvann inga skattepengar från Sverige genom att Skanskas partner var registrerad i Luxemburg. Läs mer om skattefrågan.
  • NKS jämfört med andra sjukhus
    NKS kostar inte tio gånger mer än andra sjukhus. Det går inte att jämföra ett litet hus med ett stort hus. Det går möjligtvis att jämföra kvadratmeterkostnaden mellan olika sjukhus, men även då blir det svårt, till exempel skiljer det minst 10 år i prisbild mellan NKS och de tyska sjukhusen som det skrivits om. Läs mer om jämförelsen med andra sjukhus.
  • Skanskas sjukhusbyggen i UK
    Skanska har tidigare byggt en rad sjukhus i Storbritannien med samma avtalsmodell som i Nya Karolinska Solna. Sjukhusen har byggts i tid och på budget och sjukvårdsstiftelserna vet vad kostnaderna kommer att vara under hela avtalsperioden. Läs mer om sjukhusbyggen i UK.
  • Avtalet om NKS är en offentlig handling
    Hela avtalet om NKS är publikt. Landstinget har haft full tillgång och insyn i finansiella kalkyler och beräkningar under processen och förhandlingarna. Skanska har endast begärt att formlerna i ett excel-dokument ska vara skyddade av sekretess. Läs mer om avtalet.
  • Den möjliga vinsten fram till 2040
    Vinsten på investeringen i Nya Karolinska Solna kan under 31 år i allra bästa fall bli 5,5 miljarder kronor på ett kontrakt värt 52 miljarder kronor. Det motsvarar 2 miljarder i 2015 års penningvärde. Vad resultatet blir vet vi först 2040. Läs mer om den möjliga vinsten.
  • Vilka byggnader ingår i Nya Karolinska Solna-projektet?
    Skanskas uppdrag med Nya Karolinska Solna-projektet är ett omfattande byggprojekt som startade sommaren 2010 och färdigställdes december 2017. I projektet ingår det att bygga ett parkeringsgarage, teknikbyggnad, vårdbyggnader fördelade på fem huskroppar, forskningsbyggnad samt en behandlingsbyggnad. Utöver Skanskas uppdrag har landstinget, utanför projektavtalet, beslutat att rusta upp och bygga om fastigheter som hör till nuvarande Karolinska Universitetssjukhuset, Solna. Det handlar om ombyggnader av labbkvarteret, Thoraxkvarteret samt byggnaden för Astrid Lindgrens Barnsjukhus.

Sant och falskt i media

Nya Karolinska har förekommit i media, här reder vi ut begreppen och hur det ligger till. Läs mer här:

2018-06-26 Nya Karolinska Solna – förtydliganden till SVT:s inslag 25 juni 2018
2018-03-23 Klargörande om prislista på Nya Karolinska Solna
2018-02-15 Kommentar till Affärsvärldens artikel om Skanskas vinster i NKS

2017-11-20 Inga bakfall i duscharna på NKS
2017-09-19 Det finns ingen dörr som kostar 1,2 miljoner
 
2017-09-18 Klargöranden med anledning av artikel i Svenska Dagbladet den 18 september 2017

2016-09-21 Förtydligande - Skatteverket stoppar räntesnurra för NKS

2015-12-18 Förtydligande - Nya Karolinska Solna i Svenska Dagbladet
2015-11-23 SvD och sanningen om Nya Karolinska Solna
2015-11-08 Kommer det att kosta 52 000 kr att byta en lampa på NKS?
2015-11-08 Vi svarar i SvD: ”NKS-avtalet blir inte dyrare än beräknat” (svd.se)
2015-10-09 Nya Karolinska Solna - för att reda ut begreppen
2015-05-26 Nya Karolinska Solna blir klart i tid och inom budget
2105-05-06 Förtydligande Nya Karolinska Solna i media
2014-11-26 Nya Karolinska Solna i media

Pressmeddelande Nya Karolinska

Ta del av milstolparna i projektet, läs samtliga pressrealser här:

2015-12-18 Förtydligande: Skanskas eventuella vinst i avtalet
2014-11-26 Klarlägganden om projektet

Nya Karolinska Solna blir klart i tid

Landstingsstyrelsens första ambition och vision 2008 var att NKS skulle tas i full drift i december 2015. Visionen ändrades till att istället ta emot första patienten vid den tiden och sedan klinisk driftsättning av hela sjukhuset under våren 2016. Under anbudsprocessen blev det tydligt att en mer rimlig tidplan för ett så pass komplext projekt var i linje med det som senare avtalades. Den typen av förhandlingar om tidplan mellan beställarens vision och entreprenörernas bedömning är vanlig. I avtalet från juni 2010 beslutades att den första delen av vårdbyggnaden ska stå klar i juni 2016 och hela anläggningen ska vara färdigställd i oktober 2017. Projektet löper enligt plan. I december 2012 överlämnades den första byggnaden, parkeringsgaraget, som är i bruk sedan dess och i maj 2014 överlämnades teknikbyggnaden. I november 2016 tog sjukhuset emot de första patienterna. Den andra delen av huvudbyggnaden lämnas över under 2017. Detta är helt i enlighet med avtalet som tecknades 2010.

Nya Karolinska Solna till ett fast pris

Byggkontraktet på 14,5 miljarder kronor som tecknades 2010 är fast. Det betyder att Skanska kommer att bygga ett av världens mest moderna och hållbara sjukhus till en fast kostnad och fast tidplan. Senare beslutade SLL om bland annat ny design, fyra extra våningar på en av byggnaderna och tillagningskök. Summan av dessa tilläggsavtal till OPS avtalet är 1,5 miljarder kronor. Utöver OPS-kontraktet har landstinget kostnader för bland annat medicinteknisk utrustning, möbler, IT, samt renovering och ombyggnad av andra fastigheter. Kostnaderna har varit kända sedan början och budgeterade för i annan budget. Inkluderas dessa kostnader blir det nästan 23 miljarder kronor. Totalkostnaden för ett OPS-sjukhus inkluderar både den fasta kostnaden för byggnationen av sjukhuset plus de fasta kostnaderna för drift och underhåll under hela avtalsperioden fram till 2040. Kostnaden för drift och underhåll finns alltid oavsett upphandlingsform. Skillnaden är att nu är den fastställd och förutsägbar för 25-30 år. Det är en lång tidsperiod och därför är det naturligt att den är större än byggkostnaden. Enligt avtalet har SLL rätt att marknadstesta kostnaden för drift och underhåll löpande under avtalets period.   

Riskerna ligger hos projektbolaget

Skanska och Innisfree tar en totalrisk i form av finansiella och entreprenad risker samt samtliga driftsrisker och energirisken fram till 2040. Enkelt beskrivet kan man säga att projektbolaget tar risker under byggtiden som exempelvis grundläggning, dåligt väder, strejker, förseningar och finansiella risker. Under driftsperioden tar projektbolaget risk i form av avdrag på den månatliga ersättningen för kvalitets- och tillgänglighetsbrister, som t ex att luftkvaliteten inte skulle möta de höga kraven eller att ett rum inte skulle gå att nyttja för att det inte till hundra procent uppfyller sin funktion. Landstinget har tecknat ett kontrakt om bygget och driften av sjukhuset till ett fast pris, på utsatt tid och rätt kvalitet. På det sättet vet landstinget vad sjukhuset kommer att kosta fram till 2040 och skattebetalarna försäkras mot oförutsedda utgifter, kostnader och förseningar.

Inget skattefusk

Skanska är en svensk investerare i NKS projektet och betalar skatt i Sverige. Vår partner Innisfree samordnar utländska investeringsfonder. Dessa fonder betalar skatt i det land där de har sin skattemässiga hemvist. 79 procent av investerarna i fonderna är skattebefriade pensionsfonder. Att Innisfrees fonder var registrerade i Luxemburg gör alltså ingen skillnad för skatteplikten i Sverige. Det finns ingen ”räntesnurra”. Med ”räntesnurra” avses vanligtvis att ett företag skapar stora skulder med syfte att genom ränteavdrag minska skatten. Det är inte fallet i NKS projektet. Syftet med lånen är att finansiera bygget av sjukhuset – ingenting annat. Det har påståtts att upplägget bakom investeringen i NKS är hybridlån. Det är direkt felaktigt och det finns inte ens något som liknar hybridlån kopplat till NKS. Det har påståtts att vår JV partner Innisfree förvandlar de avdragsgilla räntebetalningarna i Sverige till skattefria aktieutdelningar i Luxemburg. Med hjälp av en av Sveriges främsta skatteexperter och diskussioner med Innisfree har Skanska fått bekräftat att det inte finns något avancerat skatteupplägg. Innisfrees skattesituation påverkas inte av vilket land fonderna är registrerade i. Det är riktigt att det är svårt att få information om vem som investerar i en fond. Investerarnas integritet skyddas av europeiska regler för alternativa investeringsfonder (AIF). Innisfrees fonder står dock under tillsyn av brittiska finansinspektionen och lämnar inkomstuppgifter avseende sina investerare till brittiska skattemyndigheten.

Nya Karolinska Solna jämfört med andra sjukhus

De tyska sjukhusen som jämförts med NKS är upphandlade som traditionella entreprenader. NKS levererar genom OPS-avtalet inte bara en byggnad utan även ett funktions- och underhållsansvar fram till 2040. De tyska sjukhusen har dessutom en förväntad livslängd på 20-30 år och NKS ska ha en livstid på minst 70 år. NKS har byggts med stor hänsyn till livscykelperspektivet. Flexibilitets- och redundanskraven är mycket högt ställda, liksom miljö- och energikraven. De tyska sjukhusen är inte byggda enligt någon miljöstandard. NKS certifieras enligt både LEED Gold och Miljöbyggnad Guld. Kvadratmeterpriset för de tyska sjukhusen är jämförbart, eller strax under, ett vanligt kontorshus i Sverige. NKS är ett av världens mest moderna och hållbara universitetssjukhus. Det ställer helt andra krav på byggnaden. NKS har bara enkelrum (de tyska sjukhusen har 14 procent enkelrum) betydligt kraftigare bjälkar, hållbara material, reservkraft och dubbelmatade system för full backup vid till exempel strömavbrott. Det har även förekommit andra oseriösa jämförelser med lyxhotell i Mellanöstern och liknande. I de här länderna är arbetskraft mycket lågavlönad, saknar ofta rättigheter, har 80 timmars arbetsveckor och säkerheten på arbetsplatserna är mycket låg. Vid sidan av det ställer hotellbyggnader inte samma krav på komplexa system och lösningar som ett universitetssjukhus.

Skanskas sjukhusbyggen i UK

Några av de sjukvårdsstiftelser som tecknat avtal om nya sjukhus inklusive drift och underhåll har för närvarande svag ekonomi, i vissa fall dras de med förluster. Stiftelsernas svaga ekonomi hänger ihop med en rad omständigheter, som bland annat omorganisering och minskade anslag efter finanskrisen. Det finns inget samband mellan kvalitet på sjukvård och hur sjukhusbyggnaderna upphandlats. Den rapporterade förlusten för en av de sjukvårdsstiftelser som Skanska tecknat avtal med, Barts Health Trust, har inget med upphandlingsmodellen av sjukhuset att göra. Inspektörer slog, i en rapport, ner på vårdkvalitet och patientsäkerhet där tre av fem sjukhus i Barts Health Trust fick underbetyg. I rapporten är det tydligt att anmärkningarna avser vårdinnehållet och vare sig sjukhusbyggnaden eller upphandlingsformen har bedömts. Föreslagna förbättringsområden var i huvudsak kopplat till stiftelsens personal- och vårdfrågor. Totalkostnaden för ett OPS-sjukhus inkluderar både den fasta kostnaden för byggnationen av sjukhuset plus de fasta kostnaderna för drift och underhåll under hela avtalsperioden. Kostnaden för drift och underhåll har man oavsett upphandlingsform, i ett OPS-avtal är de fasta och kända.

Avtalet om NKS är en offentlig handling

Det har skrivits om att en rad uppgifter kring upphandlingen och Skanskas vinst med mera har varit hemligstämplade. Det är riktigt i så måtto att i princip alla uppgifter vid någon tidpunkt varit sekretess i en sådan här process. De har sedan offentliggjorts. Det enda Skanska har begärt sekretess kring är de bakomliggande formlerna till den finansiella kalkylen.NKS finansiella kalkyl är ett omfattande excel-dokument. Allt är del av de offentliga handlingarna. Vad projektbolaget SHP har begärt sekretess på är de bakomliggande formlerna som visar hur dokumentet är uppbyggt. Skälet är att det ligger mycket arbete bakom kalkylen och man vill inte göra den tillgänglig för konkurrenter. Det är formler som de inringade på bilden som är sekretess.

Den möjliga vinsten fram till 2040

5,5 miljarder är det möjliga resultatet före skatt för den verksamhet som projektbolaget Swedish Hospital Partners (SHP) bedriver under 31 år. Summan är angiven i löpande penningvärde fram till 2040. Det motsvarar 2 miljarder i 2015 års penningvärde. Det genomsnittliga beräknade resultatet efter skatt är 129 miljoner kronor per år i löpande penningvärde fram till 2040. Detta fördelas sedan mellan SHPs två hälftenägare, Skanska och Innisfree. Den del som tillfaller Skanska, i bästa möjliga utfall, är 65 miljoner kronor efter skatt per år i löpande penningvärde fram till 2040.Ett genomsnittligt utfall om 65 miljoner kronor per år förutsätter enligt OPS-avtalet att sjukhuset fungerar som avtalat varje timme, dygnet runt, 365 dagar om året under hela avtalstiden.Om någon del inte är användbar eller uppfyller sin funktion blir det avdrag på ersättningen. Det kan gälla allt från att golv eller hissar behöver bytas oftare än beräknat till ökade försäkringskostnader eller leveransbrister fram till 2040. Den möjliga vinsten bygger på att ingen av de riskerna faller ut. Där är det viktigt att det blir rätt från början. Hur det går och vad vinsten blir för projektbolaget vet vi först den dag avtalet löper ut. Till dess är landstinget försäkrade mot oförutsedda kostnader i drift och underhåll.

Senast uppdaterad: 2023-01-26