1.

Skrämmande nymodighet | Skanska har byggt mängder av pampiga broar genom åren, men det är kanske mindre känt att vi 1887 byggde Sveriges första betongbro? Det var samma år som Skånska Cementgjuteriet startades och det fanns en allmän skepsis kring det nya materialet. För att lugna innevånarna i skånska Jordberga gömde man därför betongen under ett lager av huggen granit. Stenarna på utsidan gav konstruktionen ett stabilt intryck. Bron trafikeras än i dag.

2.

Grundläggande styrka | Skånska Cementgjuteriet blev snabbt känt för att klara svåra grundläggningar av så kallade monumentalbyggnader. 1898 invigdes nya Kungliga Operan i Stockholm där grunden innehöll hela 9 000 kubikmeter betong. Vi fick också lägga betonggrunderna till Rosenbad som stod klar 1902 och Centralposthuset som invigdes 1903. Andra utmanande anläggningsuppdrag för tiden var stora hamnar. Torrdockan i Malmö var 1909 Skandinaviens största med en längd av 163 meter.

3.

Kraftiga konstruktioner | Industrins behov av elektricitet påskyndade utbyggnaden av de stora kraftverken i Sverige. Ett betonggjutarlag bestod vid den här tiden av blandare, stampare, formbyggare, smeder och transportarbetare. Stora byggen krävde således mängder av skickliga arbetare, något som Skånska Cementgjuteriet kunde erbjuda. Redan år 1900 stod Kvarnsvedens kraftstation färdig. Ett annat tidigt kraftverksbygge var Bullerforsen som hade en byggkostnad på hela 1,5 miljoner kronor år 1910.

4.

Med imponerande mått | 1925 startade byggandet av en dubbelspårig järnvägsbro över Årstaviken i Stockholm. Ett toppmodernt projekt för tiden där byggandet rationaliserats med transportrännor, kranar och handvevade verktyg. Grundläggningen av bropelarna skedde under vatten med hjälp av kassuner, en slags arbetslådor, som sänktes ned och hölls täta med tryckluft och övertryck. Årstabron var vid tiden Sveriges längsta bro med sina 753 meter och invigdes av kung Gustav V i november 1929. Bron klassades som byggnadsminne 1986.

5.

Full fart framåt | 1952 var Lundavägen Sveriges mest trafikerade väg med 6 000 bilar per dygn. Skånska Cementgjuteriet var en av flera entreprenörer som fick dela på uppdraget – att bygga Sveriges första motorväg mellan Malmö och Lund. Vägen skulle bli enorm. Dubbla körbanor med en bredd av sju meter vardera, åtskilda av en tre meter bred mittremsa. Många skåningar hade svårt att förstå behovet av en så stor väg mitt i jordbrukslandskapet. Den 11 kilometer långa motorvägen byggdes i betong och krävde en arbetsstyrka på 400 man. Den 8 september 1953 invigdes den nya autostradan och Prins Bertil var den första att provköra sträckan. I dag heter vägen E22 och är Skånes mest trafikerade väg.

6.

Hem för alla | På 1950-talet lanserade Skånska Cementgjuteriet en metod som skulle revolutionera husbyggandet. Allbetongmetoden handlade om prefabricerade betongelement som tillverkades i fabrik och sedan sattes ihop till bostäder. Det fanns många fördelar med konceptet. Tillverkningen kunde ske under kontrollerade former och behovet av arbetskraft minskade, vilket både sänkte kostnaderna och effektiviserade arbetet. Under miljonprogrammet 1965 till 1974 skulle bostadsbristen i Sverige byggas bort. Där blev betong och cement, i kombination med industrialiserade byggmetoder, avgörande för att planerna skulle lyckas. Under den här perioden byggde vi 10 000 nya bostäder varje år! Bilden visar ett hus i Malmö som var det första att byggas enligt den nya metoden.

7.

Högakustenbron stod klar 1997 och är med sina 1,8 kilometer en av världens längsta hängbroar. Att bygga bron var ingen lätt sak då arbetet skedde i en miljö med hårda vindar, omfattande snöfall och nedisning. Vid ett tillfälle började det brinna på en av pylonerna 80 meter över marken. En kranförare blev dagens hjälte när han snabbt kunde sätta hantverkarna i säkerhet med hjälp av sin lyftkran.

8.

2018 återinvigdes landets pampigaste museum efter en fem år lång renovering där målet var att återställa fastigheten till sitt ursprungliga utseende. Skanskas hantverkare fick gå oerhört varsamt fram i varje steg av byggprocessen. En av de största förändringarna är ljusinsläppet. Tidigare täcktes fönstren över för att skydda konsten mot solljus. Nu sitter där i stället högteknologiska fönster som släpper in ljus utan att skada.

9.

2021 öppnades Göteborgs nya länk mellan fastlandet och Hisingen byggd av Skanska. Den 1 380 meter långa Hisingsbron är en så kallad lyftbro av stål och betong. Bron har en segelfri höjd på 12 meter som, när den öppnas, blir 28 meter. De fyra pylonerna har en höjd på 55 meter över vattenytan. Bron har dessutom ett avancerat ljussättningssystem som gör att den kan belysas vackert på natten.