c

Jämtkraft, Östersund

  • Jämtkraft
  • Jämtkraft
  • Jämtkraft
  • Jämtkraft
  • Jämtkraft
  • Jämtkraft

Minskad risk för strömavbrott med vädersäkert elnät

Risken för långa strömavbrott har reducerats kraftigt i Jämtland. Den 1 januari 2011 trädde en ny lag i kraft som förbjuder elavbrott i mer än ett dygn. Allvarliga konsekvenser till följd av långvariga elavbrott ska undvikas.

Skanska har byggt ett vädersäkert elnät, vilket i praktiken betyder skydd mot storm, blötsnö och nedfallande träd. Resultatet har blivit en minskning av strömavbrotten samtidigt som underhållskostnaderna minskat. Vi fick uppdraget av Jämtkraft Elnät AB.

Vi har även skapat förutsättningarna för snabbare internetuppkoppling i regionen. I vårt uppdrag ingick nämligen förläggning av Optoslang, som fylls med fiberoptik. Detta möjliggör bredbandsutbyggnad till glesbygdsområden.

Området storlek ställde extremt höga krav på logistiken. Vi har grävt ner elledning som motsvarar sträckan Malmö – Luleå.

Stora delar av projektet utfördes i känslig fjällnatur. Projektets storlek kombinerat med de geografiska avstånden och den känsliga naturen krävde god planering, hög flexibilitet och stor erfarenhet.

Unik samarbetsform

Samarbetsformen i projektet var unik. Beställare, entreprenör och underentreprenör deltog på lika villkor: budget gjordes gemensamt, eventuell vinst eller förlust delades sedan lika. Det innebar lägre kostnader och kortare beslutsvägar.

Vi hade ett gemensamt platskontor, vilket bidrog till de korta beslutsvägarna. I projektet bidrog alla parter med unika kunskaper. Skanska har stor erfarenhet av att driva projekt och ekonomiredovisning. Vi ansvarade för att den enorma logistikapparaten fungerade. Förenklat kan man säga att det innebar rätt sak på rätt plats vid rätt tid. Och rätt personer fanns där för att utföra arbetet.

Jämtkraft är expert på elnätbyggnad och arbetade även med beredning, lantmäterifrågor och materialförsörjning. Underentreprenörerna utförde det fysiska arbetet som exempelvis att gräva ner kablar.

Vädersäkra lösningar

I uppdraget ingick det att bygga ett vädersäkert elnät samt att förlägga Optoslang som möjliggör bredbandsutbyggnad.

Elavbrott på grund av väder sker främst på grund av tung blötsnö eller kraftiga stormar. Trädgrenar eller hela träd faller ner över elledningarna och orsakar kortslutningar. Elnätet blev vädersäkert genom att vi grävde ner kabel i marken och bytte ut luftledningar mot en hållbar isolerad lina som klarar fallande träd.

Strömavbrotten har blivit betydligt färre, och underhållskostnaderna för Jämtkraft har minskat.

Möjlighet till bredband

Bredbandsutbyggnad till glesbygdsområden förbereddes i samband med utbyggnaden av det vädersäkra elnätet. Vi grävde ner en slang i jorden som senare kan fyllas med optisk fiber. En bra bredbandsuppkoppling medför att geografiska avstånd får mindre betydelse.

Vi tog gemensamma beslut avseende det mesta tillsammans med Jämtkraft Elnät AB, exempelvis inköp av underentreprenörer. Exempel på underentreprenörer är företag som gjorde själva kabelförläggningen och linbytet, utförde styrd borrning, skogsavverkning och bromontage.

Alla deltog på samma villkor i projektet, vilket medförde att alla strävade mot samma mål och beslutsvägarna blev kortare. Beställare, entreprenör och underentreprenör delade på eventuell vinst eller förlust.

Skanskas uppdrag påbörjades 2006 och vi var klara 2011.

Gemensamt arbete, gemensamt kontor

På det gemensamma platskontoret satt Skanska, Jämtkraft och vissa externa konsulter. Matsola Vestin, som är produktionschef på Skanska Region Väg och Anläggning Norr, berättar om fördelarna:

– När vi satt under samma tak, togs de viktiga besluten omgående. Beställare och entreprenör hade möjlighet att diskutera samt komma fram till den bästa lösningen på ett enkelt och snabbt sätt. Vi kunde titta på en ritning tillsammans och prata om en alternativ lösning direkt. Normalt sitter folk på olika kontor och ibland i olika delar av Sverige.

Alla parters unika kunskaper togs tillvara i projektet. Skanska har stor erfarenhet av att driva projekt och ekonomiredovisning. Jämtkraft är expert på elnätbyggnad samt har lokal kännedom om sina elledningar, anslutningar och kunder. De tog även hand om beredning, lantmäterifrågor och materialförsörjning. Jämtkraft skaffade alla tillstånd som behövdes från kommuner och länsstyrelsen.

Logistiken – ett gigantiskt pussel

Logistiken är som ett gigantiskt pussel i ett så här stort projekt. Kabelschakter utfördes på sommaren, linbyten samt rasering av gamla linjesträckor skedde på vintern och så vidare. Vi på Skanska såg till att rätt personer fanns på rätt plats vid rätt tid. Rätt maskiner och material skulle också finnas där så underentreprenörerna kunde utföra arbetet. Dessutom skulle vi säkra att kvalitets- miljö- och arbetsmiljömål uppfylldes.

Området där vi arbetade är lika stort som Sörmland och Uppland tillsammans. De stora avstånden ställde extremt höga krav på logistiken. God planering var viktig: vi behövde alltid ligga några steg före. Flexibilitet krävdes också, ibland fick vi hitta en alternativ lösning.

Ett exempel på god planering är att röjning och avverkning, borrning under vattendrag, bromontage samt materialtransporter var utförda innan kabelschaktningsentreprenörerna kom för att gräva ner kablarna. Ingen skulle behöva stå och vänta innan de kunde utföra sitt arbete.

300 delprojekt

I projektet fanns 300 delprojekt som bidrog till helheten. Det handlade om kabelförläggning, linbyte, rasering, avverkning och mycket annat. Förutom själva kabelförläggningen där vi grävde ner cirka 150 mil elledning bytte vi även till isolerad luftlina på cirka 75 mil. Vi raserade även de gamla ledningarna och trädsäkrade cirka 60 mil ledningsgator genom att avverka 40 000 kubikmeter skog.

Ett sätt att få alla att dra åt samma håll var att varje arbetslag fick fylla i checklistor. Dessa blev verktyg som säkerställde att arbetslagen gjorde allt rätt, vilket betydde trygghet och stöd. Lagandan och samhörigheten stärktes samtidigt som kvalitetsarbetet blev bättre.

Erfarenhet från de tidigare delsträckorna togs tillvara. Tjällossningen ställde till exempel till problem med begränsad framkomlighet på vissa vägar, vilket medförde att vi tidigarelade vissa materialtransporter.

Resultatet – minskat antal strömavbrott

Projektet har medfört stor samhällsnytta eftersom strömavbrotten minskat. Snabbare internetuppkoppling ger invånare och företag i glesbygd samma förutsättningar som andra i mer tätbebyggda områden. Det betyder att fler kan stanna i hembygden.

Ett projekt med eco-fokus

Miljön måste alltid skyddas. Under hela projektet ställde vi höga krav på maskinerna och följde kontinuerligt upp bränsleåtgången. Personalen var utbildad i eco-driving och visste därmed hur de skulle använda maskinerna på ett energisnålt sätt. Rent praktiskt handlar eco-driving om att planera körningen, titta framåt och se om det är kö till lastningen, samt köra med optimala laster.

Skyddade vattendrag

Känsliga vattendrag skyddades. Att förlägga kabeln på botten av vattendraget var förenat med miljörisker; därför borrades i stället ett hål två meter under botten. Kabeln drogs igenom borrhålet och på så vis kom vi aldrig i kontakt med vattendraget.

Vi använde en ny metod för slangförläggning för att kanalisera kabel långa sträckor. Det innebar att åtgången av skyddsfyllnadsmaterial minskade kraftigt, vilket i sin tur betydde färre transporter. Körskadorna minskade kraftigt vilket är viktigt när vi arbetar i känslig natur. Särskilt bra har metoden visat sig vara i känslig fjällterräng.

Säkerheten a och o

Personalens säkerhet var givetvis viktig. Ett sätt att skydda personalen var att tillsätta personer med rätt kompetens. Vid skydds- och miljöronder kontrollerades att alla medarbetare och maskiner hade korrekt skyddsutrustning, alla maskiner uppfyllde miljökraven och hade spillberedskapsutrustning och så vidare.

Materialåtgången hölls nere både av kostnads- och miljöskäl. Kabel skarvades så det inte blev onödiga mängder med spillbitar.

Jämtkraft återvann transformatorer vilket är ytterligare ett exempel på miljömedvetenhet i projektet. Begagnade transformatorer som höll tillräckligt god kvalitet skrotades inte, utan såldes i stället till Nigeria och andra länder i Afrika. Genom att köpa begagnade transformatorer kan fattiga områden få råd med el.

Projektet i siffror

  • 1 000 000 000 kronor var den totala investeringen
  • 154 mil nedgrävd mellan- och lågspänningskabel
  • 725 nätstationer
  • 75 mil linbyte
  • 90 mil raserad kabel och lina
  • 200 mil Optoslang
  • Cirka 300 delprojekt i projektet

 

Antal projekt

loading
Se även Skanskas globala projekt på www.skanska.com/projects