Ny bro ger ökad kapacitet
Skanska fick i uppdrag att bygga Södra Marieholmsbron över Göta älv som en del av Marieholmsförbindelsen. Den nya bron kompletterar förbindelsen för den befintliga Marieholmsbron.
Den dåvarande bron var enkelspårig och allt gods behövde passera över den för att komma till Göteborgs hamn, som är nordens största hamn. En störning skulle därmed kunna innebära en stor skada för industrin och hamnverksamheten.
Södra Marieholmsbron är nu mer robust och risken för eventuella avbrott i den ökande järnvägstrafiken har minskat. Den nya bron byggdes strax söder om befintlig Marieholmsbron.
Entreprenaden var en totalentreprenad som genomförs i utökad samverkan med Trafikverket.
Vann anbudet i december 2013
Efter en nio månader lång anbudsprocess lämnade Skanska och MT Højgaard anbud senhösten 2013 för att få bygga bron. I december 2013 vann vi anbudet och kunde redan då hålla ett startmöte tillsammans med Trafikverket.
Under första kvartalet 2014 startade projektet på allvar och en organisation sattes ihop. Vi etablerade oss på plats och genomförde kompletterande geotekniska undersökningar. På platsen där bron byggs har det tidigare funnits gammal industri och vi var därför tvungna att sanera marken. Vi var också tvungna att lägga om stora ledningar för att bereda plats för bron. Vi lade om vatten, avlopp, el, gas samt fjärrvärme.
200 000 meter pålar
I maj 2014 påbörjade vi succesivt bygget av själva betongbron. Vi startade med grundläggning och pålning. Totalt använde vi oss av ca 200 000 meter pålar och som mest hade vi fem pålkranar på platsen.
I juli 2014 stängde vi av järnvägen för att kunna skapa en stor anslutning mot Göteborg. I oktober samma år genomfördes ytterligare ett tågstopp då järnvägen lades om i ett provisorium vid Kvillebangården.
I november 2014 påbörjades arbetet i Göta älv med muddring, pålning och spontning för stöden i vattnet. Vinterhalvåret är en mindre känslig säsong för fiske och målet är att projektet ska störa omgivningen så lite som möjligt.
En lyftsvängbro
Den öppningsbara bron utgörs av en lyftsvängbro jämförbar med den dåvarande bron, med överbyggnad av stål och spannlängd på 36 plus 36 meter. Öppningsrörelsen innebär att bron lyfts och sedan svänger 90 grader så att fartygen kan passera på sidorna om mittpelaren.
I november 2015 lanserades den rörliga delen av bron. Den tillverkades i Polen och fraktades till Sverige på pråm. Därefter vidtog arbeten med alla installationer och tester fram till den togs i bruk vid påsk 2016.
Projekt med rörliga broar betraktas ofta som en stor risk då det kan vara svårt att förutse de eventuella problem som kan uppstå. I projektet med Södra Marieholmsbron arbetade vi i en utökad samverkan med Trafikverket. Det innebar att vi delade på både eventuella risker och möjligheter.
För att minimera tänkbara förseningar valde vi samarbetspartners för maskineri/hydraulik och styrning som hade tidigare erfarenhet från utförande av liknande konstruktioner.
3D-modell minimerar problemen
Stora delar av projekteringen, däribland lyftsvängbron utfördes i 3D. Det medförde att vi löste en hel del samordningsfrågor gemensamt i modellen. Samgranskning mellan olika projektörer utfördes i modellen och vi kunde därmed känna oss trygga med att allt passade ihop.
3D-modellen var i sin tur kopplad till tidplanen vilket gav oss en tydlig bild av hur projektet växte fram.
Grönt projekt
Vi strävade efter att Södra Marieholmsbron skulle vara ett så grönt projekt som möjligt. Bland annat var byggarbetsplatsen certifierad enligt Skanskas eget miljömärkningssystem, Grön arbetsplats. Det innebar att vi behövde leva upp till ett antal högt satta energi– och miljökrav. Bland annat fick max fem procent av byggavfallet gå till deponi, resten sorterades.
Arbetsplatsen låg också i närheten till flera områden som var klassade som Natura-2000. Det innebar områden med särskilda skydds- eller bevarandevärden. Göta Älv är Sveriges vattenrikaste älv och har en mycket intressant fiskfauna. Här finns runt 30 olika arter och vattnet är klassat som laxfiskvatten. Vi tog hela tiden stor hänsyn till detta.
Vi har även byggt särskilda sedimentationsdammar som tog hand om vatten, avskilde olja samt skötte om länsvattenhanteringen.
Vi jobbade även med återvinning av så mycket befintliga schaktmassor som möjligt inom projektet och även gammal riven betong krossade vi upp och använde i projektet som fyllningsmaterial istället för att köra det till deponi, allt för en minimal miljöpåverkan.
