c

Frågor och svar OPS

Här har vi samlat de vanligaste frågorna om OPS, offentlig-privat samverkan.

Är OPS en dyr upphandlingsform?

OPS-modellen ska bara användas då den ger mest nytta för pengarna, jämfört med andra upphandlingsformer. Det finns analysmodeller för att göra sådana jämförelser. I rätt projekt är OPS en lönsam upphandlingsform.

Det innebär inte att OPS är en modell för billig finansiering. OPS är en samarbetsform för effektivt genomförande av samhällsnyttiga projekt. Den externa finansieringen är nyckeln till de värden i form av kvalitet, leverans i tid och inom budgetramarna som följer med OPS-lösningar. Och det finns inget som hindrar att det offentliga är medfinansiär i OPS-projekt.

Med ett OPS-upplägg tas ett helhetsgrepp över projektets hela livscykel. Upphandlingen görs för själva byggandet men också för drift och underhåll under projektets livscykel. Genom optimeringar och effektiviseringar kan kostnaden hållas nere. Exempelvis kan ett val av material med högre kvalitet göra att investeringskostnaden blir högre till en början, men sett över projektets hela livscykel blir kostnaden lägre.

Varför behövs privata pengar?

Den externa finansieringen är en viktig parameter som skiljer OPS från andra upphandlingsformer. Många ser potentialen i OPS-modellen men förstår inte varför det privata kapitalet behövs. Det privata kapitalet spelar en roll utöver att enbart finansiera projektet. Det fungerar som en garanti eller en försäkring för att kunden ska få en totalleverans över tiden och till överenskommet pris av det projekt man upphandlat.

Den externa finansieringen består normalt av 10 procent riskkapital från entreprenören (exempelvis Skanska) medan resterande 90 procent  lånas upp av banker eller i obligationsmarknaden. Den externa finansieringen utgör en garanti för beställaren och skattebetalarna på att hela projektet genomförs som utlovat. Det gäller byggnation, drift och underhåll över cirka 25-30 år. Huruvida denna försäkring är värd högre finansieringskostnad måste ses mot andra mervärden som kunden får genom att genomföra projektet som OPS.

Det finns även möjligheter för offentliga beställare att ersätta delar av bankfinansieringen. På så sätt kombineras offentlig sektors kreditvärdighet med OPS-modellens alla positiva egenskaper. Denna tillämpning blir allt vanligare på global basis. Genom detta uppnås det bästa av två världar.

Kan vi inte få allt detta utan extern finansiering?

Nej, den externa finansieringen är en förutsättning för fördelarna med OPS: leverans i tid, till fast pris och till rätt kvalitet.

Är OPS en krånglig modell?

OPS innebär ett mer omfattande anbudsarbete än andra upphandlingsformer men ger också en större förutsägbarhet. OPS innebär att man köper en helhetsfunktion över en längre tid snarare än en produktion. Detta är på många sätt enklare för beställaren. 

Leder OPS till privatisering?

Nej, OPS leder inte till privatisering. OPS bygger på att det offentliga kvarstår som ägare. OPS innebär att den privata parten utöver produktion svarar för drift och underhåll under avtalsperioden. När avtalstiden är slut, övertar ägaren ansvaret för dessa funktioner.

Binder vi offentliga pengar under lång tid?

OPS synliggör kostnader som utelämnas i andra modeller. I en upphandling med OPS inkluderas nämligen också det underhåll som krävs av till exempel vägen under 25-30 år framåt.  Det ger trygghet och förutsägbarhet. Genom ett balanserat underhåll undviks snarare kapitalförstöring.

Är OPS ett kostsamt sätt att upphandla?

OPS innebär ett större arbete initialt, men det innebär också att man genomlyser alla risker i projektet redan från början. Eftersom det är en mer omfattande upphandlingsform lämpar sig inte OPS för alla projekt. Kostnaden för en OPS-upphandling ska jämföras med att upphandla en entreprenad (vanligtvis i flera separata kontrakt) samt upprepade upphandlingar för drift och underhåll fördelat över till exempel 30 år.  

Är OPS en lösning när offentliga medel saknas?

OPS-projekt precis som traditionella byggprojekt måste slutfinansieras, antingen genom ersättning direkt från beställaren via anslagsmedel i till exempel statsbudgeten, via brukaravgifter eller andra intäkter som markutveckling, hyresintäkter, annonsintäkter etcetera.

I en OPS-lösning som slutfinansieras via anslagsmedel behövs samma mängd offentliga medel som i traditionella byggprojekt. Men OPS kan underlätta ett tidigare genomförande, och snabbare byggtakt, genom att utgifterna för beställaren fördelas över tid.

Vissa tillämpningar av OPS kan genomföras med ökat privat ansvarstagande, till exempel genom att de privata betalas direkt via brukaravgifter istället för ersättning från offentliga medel, så kallad koncession eller marknadsrisk OPS. Det innebär att statens budget och de offentliga finanserna inte belastas på samma sätt som vid anslagsfinansiering. Därmed kan den totala investeringsvolymen jämfört med utvecklingsanslagen, utökas och projekt tidigareläggas.

Är OPS en bra lösning för staten och kommunen?

OPS är en mycket bra upphandlingsform i de projekt där det absolut inte får uppstå förseningar eller osäkerhet kring budgeten. OPS innebär leverans i tid och på budget. Totalkostnaden blir lägre vilket bidrar till en hållbar lösning för offentliga beställare.

För vilka typer av projekt passar OPS?

OPS passar inte för alla projekt. Projekten bör vara stora för att möjliggöra skalfördelar och optimeringar. Det är också viktigt med identifierbara risker i projektet för att åstadkomma en optimal risk- och ansvarsfördelning mellan parterna. Dessutom bör det finnas utrymme i projektet för optimeringar över tid och innovationer.

OPS bör endast användas när man är säker på att det ger mest nytta för pengarna. Det går att göra analyser där man jämför OPS med andra upphandlingsmodeller. I andra länder används exempelvis en analysmetod som kallas ”Value for Money”.

Används OPS som ett sätt att dölja kostnader och skjuta dem på framtiden?

Tvärtom, OPS gör kostnaderna tydliga och förutsägbara. Beställaren vet precis vad kostnaderna blir för investeringen men också drift och underhåll för en lång tid framöver. OPS leder också till att kostnaderna fördelas jämnt över projektets livscykel. Kostnaderna knyts till användandet; den generation som är med och använder exempelvis en väg är med och betalar för den.

Används OPS i Sverige?

I många andra länder som USA, Storbritannien, Tyskland och Norge, är OPS vanligt förekommande. I Sverige har OPS inte använts så mycket. Nya Karolinska Sjukhuset och Arlandabanan är byggda med OPS. Dessutom har simhallar byggts med OPS. OPS-liknande modeller används även för till exempel skolor och äldreboenden men i de projekten överförs ägandet till det privata.

En statlig utredning (Finansiering av infrastruktur med privat kapital, SOU 2017:13) har föreslagit att ett försöksprogram bör genomföras i Sverige, där tre vägar ska upphandlas med OPS och sedan utvärderas ordentligt. Skanska har skrivit ett remissvar om utredningen.

Remissvar finansiering av infrastruktur med privat kapital

Kan bristande konkurrens bli ett problem för OPS?

Konkurrens är bra. Om ett försöksprogram där vägar ska upphandlas med OPS genomförs kommer det vara viktigt med god konkurrens. Här kan man titta på internationella erfarenheter. I Norge genomförs OPS med god konkurrens. För de tre OPS-projekt som upphandlades i Norge i början av 2000-talet lämnades mellan fyra och fem anbud, från såväl nationella som internationella aktörer. 2017 fick man sju ansökningar om att lämna anbud för den första vägen av det nya vägprogrammet.

Finns det risk för konkurs?

Risken för konkurs i ett OPS-projekt är förhållandevis liten. Detta beror bland annat på att projektet är mycket ordentligt genomlyst av långivarna innan det sjösätts.

Det finns också rekommendationer som är utfärdade på europeisk nivå av Eurostat om standarder för OPS. Dessa tar bland annat upp hur effekterna för staten kan begränsas för det fall en konkurs mot förmodan inträffar.

Senast uppdaterad: 2018-03-21