c

Niklas Laninge, beteendepsykolog: ”Många har kommit underfund med att arbetsplatsen är viktig”

Coronapandemin har gett oss en ny verklighet. Beteendepsykologen Niklas Laninge har tankar kring hur viruset kommer att förändra hur och var vi jobbar bäst. Vad ska vi göra på kontoret och vad ska vi göra hemma?

Beteendepsykolog Niklas Laninge på sitt kontor vid Globen i Stockholm.
1 av 4 Pandemin har accelererat frågeställningar och beteenden kring hur och var vi jobbar bäst. Beteendepsykolog Niklas Laninge djupdyker i frågan. Själv har han sitt kontor vid Globen i Stockholm.
Beteendepsykolog Niklas Laninge ensam. Ensamhet är enligt många det värsta med coronakrisen.
2 av 4 Oavsett var och hur vi jobbar kommer vi inte ifrån vårt behov av social kontakt. 51 procent av svenskarna tycker att ensamheten och avsaknaden av kollegor är det värsta med coronakrisen.
Beteendepsykolog Niklas Laninge tänker över vad man ska göra på jobbet och vad man ska göra hemma?
3 av 4 Vad ska man göra på jobbet och vad ska man göra hemma? Vi behöver inte sitta på kontoret för att gå igenom fakturor, men det finns mycket positivt med att samlas.
Niklas Laninge intill kaffemaskinen. Det sociala är en viktig funktion på arbetsplatsen.
4 av 4 Många har under pandemin kommit underfund med att arbetsplatsen är viktig gällande det sociala och det kreativa”, säger Niklas Laninge.

- Jag är inte odelat positiv till sammansmältningen av arbetsliv och privatliv. Kanske har vi för stora förväntningar på att företaget och kontoret ska förverkliga oss som människor? Kanske ska kontoren bara vara där för att vi ska kunna producera och skapa värde, och företagen ska istället göra det möjligt för oss att få tid till allt det där andra utanför kontoret? Så får vi komma på hur vi gör det själva.

Funderingarna kommer från Niklas Laninge, psykolog och expert inom beteendedesign, som har startat och drivit en rad företag som på olika sätt använt teknik för att hjälpa människor att förändra beteenden. Han var den första i Sverige som började arbeta med metoden ”nudging”, en metod för att påverka människors beteende i en viss riktning.

Vi talar om hur covid-19-pandemin ifrågasätter vår bild av samhället vi lever i och den roll våra byggnader, hem, jobb och kontor ska spela. Niklas insikter om människors beteende gör att han inte vill rusa för snabbt in i framtidsvisioner. Det är för tidigt att säga hur mycket pandemin kommer att förändra. Eller som den franske matematikern Pierre-Simon Laplace ska ha sagt på sin dödsbädd: ”Det vi känner till är inte mycket – det vi inte känner till är enormt.”

Däremot har pandemin accelererat frågeställningar och beteenden vi hade påbörjat redan innan, som till exempel hur och var vi jobbar bäst.

- Många har kommit underfund med att arbetsplatsen är viktig gällande det sociala och det kreativa. Det blir tydligt nu att vi frågar oss vad vi kommer till när vi går till kontoret. Vad ska vi göra där och vad ska vi göra hemma?

Men innan allt det kommer riskparametern, menar Niklas Laninge.

- Människor är riskaversiva – det är viktigare för oss att undvika jobbiga saker än att lyckas få till något bra. Nu har smittspridningen styrt. Det gör att våra kontor har ekat tomma en tid.

Ett yteffektivt kontor som möjliggör allt som krävs när vi ses

Hur kommer pandemin då påverka hur våra kontor utformas? En fråga är hur kontorets yta ska användas bäst om vi jobbar hemifrån – lite – mer?

- Våra kontor, och hem också för den delen, ska kanske fokusera på de positiva funktioner som finns med att samlas. Kan en fastighetsutvecklare skapa en byggnad som möjliggör allt som krävs när vi ses, men ändå vara yteffektiv?

Niklas Laninge funderar fritt vidare:

- Lite som nya sorters kollektivboenden. Kan företag dela på kontor? Ni har era dagar, vi har våra dagar – förutsatt att det går att lösa hygieniskt. Och om vi förväntas ha kontor hemma, bör vi också kunna få ett ”hem på kontoret”? Ett mer sömlöst liv? I USA har det till exempel under lång tid funnits företag som bygger förskolor åt medarbetarnas barn i samma byggnad.

Niklas Laninge stannar vid det faktum att Skanska utvecklar både kontor och hem.

- Kommer Skanska i ett nytt steg bygga fram de sociala aspekterna av jobbet och de jobbmässiga aspekterna av boendet? Framtidens hem kanske kan fylla den funktionen också, med lounger i bottenplan på bostadshusen, samtalsrum, små kontor…?
 

VI svenskar saknar våra kollegor

Oavsett var och hur vi jobbar kommer vi inte ifrån vårt behov av social kontakt och sammanhang. Vi behöver inte sitta och gå igenom fakturor i ett öppet kontorslandskap, men vi behöver tvingas ha ett möte med någon vi inte delar åsikter med. Varför? Jo, därför att dubbelt så många idag säger att de är ensamma, jämfört med 1980-talet. Mer än 60 procent av alla amerikanska collegestudenter säger att de för det mesta känner sig väldigt ensamma. Det är mer än någon tidigare generation. En undersökning av Ipsos och Dagens Nyheter i juli i år visar att 51 procent av svenskarna tycker att ensamheten och avsaknaden av kollegor är det värsta med coronakrisen.

Och forskningen är tydlig. Det som motverkar ensamhet är sociala interaktioner. Podcasten The Happiness Lab av Yaleprofessorn dr Laurie Santos slår fast att den enskilt största nyckeln till lycka är att umgås med andra människor. Det toppar träning, mat och all annan form av underhållning eller upplevelse. Och det i kvantitet, inte kvalitet. Små, dagliga interaktioner – till och med med främlingar på bussen – gör oss lyckligare.

Nicholas Epley, professor i beteendevetenskap på universitetet i Chicago, genomförde ett test. Han lät olika grupper av personer bete sig på olika sätt på tunnelbanan. Antingen fick de i uppgift att prata med främlingen på sittplatsen bredvid, eller inte. Resultatet visade tydligt att de som startade ett samtal med någon kände sig lyckligare. Detta gäller även mottagare av spontana samtal, vilket han också undersökte i ett separat experiment. Detta gällde alla typer av personligheter, extroverta, introverta och … ja, förstås alla typer av människor på ett kontor.

- Vi behöver röra på oss, komma i kontakt med främlingar, ha fysiska möten med andra, komma utanför bekvämlighetszonen. Att kunna erbjuda det, och knäcka koden till hur, det blir en ännu viktigare uppgift för våra kontor och arbetsplatser i framtiden, avslutar Niklas Laninge.

Text: Robert Långström Foto: Samuel Unéus

Senast uppdaterad: 2020-10-12