c

Nästa generation i arbetslivet: Hellre livskarriärist än chef

De vill mycket, 80- och 90-talisterna. Men vara chef vill de inte. Hur påverkar nästa generations prioriteringar ledarskapet på framtidens arbetsplatser?

Hellre livskarriärist än chef sager Mathias Jonasson, chef för e-handel

– Jag ville inte bli chef, säger Mathias Jonasson, 30 år och, just det, chef för e-handel och kundtjänst på Nudie Jeans i Göteborg. När han säger det sitter han i en panel på Västsvenska Handelskammaren. Ämnet för dagen är Livskarriäristerna, en rapport från Handelskammaren om millenniegenerationens syn på karriär och arbetsliv. Den bygger på data från Ungdomsbarometern, ett analysföretag med fokus på trender bland unga.

– Vi har valt att kalla rapporten Livskarriäristerna, säger moderatorn Åsa Wikner, ansvarig för kompetensförsörjningsfrågor på Västsvenska Handelskammaren.

Millenniegenerationen vill nämligen inte bara göra karriär på jobbet. De vill göra social karriär, familjekarriär och fritidskarriär. De vill laga mat från grunden och ha ”balans i livet”.

– Det gör att den här generationen är i ständig jakt på tid. Det påverkar hur de ser på jobbet och arbetsgivarens ansvar, säger Åsa Wikner. Publiken nickar. Åsa Wikner börjar rabbla siffror ur rapporten, bild efter bild av infografik bläddras igenom. Vi lär oss att för unga är det viktigaste i yrkeslivet att: göra något jag är intresserad av, ha kul och utvecklas och få möjlighet att utnyttja sin potential. De vill dessutom att deras arbetsinsatser ska tjäna ett högre syfte, göra världen lite bättre.

Varannan person i millenniegenerationen kan tänka sig att gå ner i lön för att få mer semester. På fritiden, berättar Åsa Wikner, tycker de om att kolla på film och umgås. Av sina chefer vill de ha snabb respons.

Gårdagens och dagens chefsskap

Mathias Jonasson på Nudie Jeans fick sitt jobb efter högskoleutbildningens praktik, på Nudie Jeans huvudkontor. Då hade han dessförinnan jobbat både i deras lager och butik. I dag har han personalansvar för ett team och är spindeln i nätet för en rad projekt.

– Mitt jobb är att se till att mina medarbetare känner sig motiverade, att de får utmaningar de kan hantera och att de har resurser att lösa dem. Jag sitter i mitten av gruppen, bygger gruppens värderingar, sätter gränser, avgör konflikter och samlar alla. Men jag säger inte vart vi ska eller hur vi ska ta oss dit. Det skulle begränsa oss till mig. Däremot ser jag till att alla i gruppen strävar efter att nå de mål vi tillsammans sätter upp. Märker du skillnad på chefer i din egen generation och tidigare?

– Inte på Nudie Jeans. Men ganska ofta när jag möter chefer från andra företag. Det är attityden ”klart det ska finnas en chef, och det är han som bestämmer”. Ofta är det en han. Men det beror nog mer på företagskultur än ålder, säger Mathias Jonasson.

Chefsskap med frihet under ansvar

Samhället går från att följa auktoriteter till att vilja ta eget ansvar, menar Mathias Jonasson.

– Vi ifrågasätter, eftersom det är lätt att få tag i information. Förändringen märks kanske tydligare bland unga eftersom vi aldrig levt med något annat, men den pågår överallt. Samtidigt erkänner han att det inte alltid är oproblematiskt.

– På Nudie Jeans har vi en stark kultur av frihet under ansvar. Samtidigt vet jag att det är ett sätt att jobba som är svårt för många. De vill att man ska säga till dem exakt vad de ska göra, annars mår de inte bra.

Vad gör man då?

– Då måste man som chef bygga motivation hos den individen att ta egna initiativ. Ofta är de rädda för att misslyckas. Därför är det viktigt att visa att det är bättre att göra fel, än att inte göra något alls. Men om misstag alltid är okej, hur fungerar då ansvarsdelen?

– Det är inga problem om man börjar i rätt ände. Chefen är viktig i en organisation som arbetar med frihet under ansvar. När saker går fel beror det nästan alltid på att man slängt på människor uppgifter de inte har en chans att lösa. Min roll som chef är att ha koll på vilken kompetensnivå alla ligger på, så att de får uppgifter de klarar av och som de är motiverade att lösa.

Utveckla unga till chefer

Det talas mycket om att färre unga vill bli chef i dag jämfört med tidigare. Mathias Jonasson hade inte tänkt eller önskat att bli chef.

– Efter några år sa min chef att det var dags att jag fick en titel som hörde till jobbet jag redan gjorde. Jag hade vuxit in i chefsrollen utan att tänka på det, säger Mathias Jonasson och fortsätter:

– Svaret på frågan hur man får unga att vilja vara chefer är att få folk att vilja utvecklas. Plötsligt sitter de på spetskompetens och har allt som krävs för att vara chef. Då inser man att som chef fortsätter man bara att göra det man gillar.

Unga på jobbet – vad säger statistiken?

Enligt rapporten Livskarriäristerna vill de ha ett arbetsklimat som karakteriseras av tydligt ledarskap, rättvisa och feedback. Med bra feedback menar de återkoppling som är situationsanpassad, oombedd, konstruktiv, bekräftande och snabb. Drömchefen beskrivs som öppen, ödmjuk, stabil, kreativ och driven. Studier från Universum, ett företag som jobbar med employer branding (att anpassa organisationer för att attrahera unga talanger) visar att varannan ung vuxen i Norden tycker att en chefs viktigaste egenskaper är förmågan att delegera och stärka sina anställda.

Bland de som fortfarande studerar vill tre av fem bli chef, enligt rapporten Livskarriäristerna. Av de som redan börjat jobba vill något färre, var fjärde tjej och var tredje kille, bli chefer. Det är färre än i tidigare generationer. Bara 16 procent av tjejerna vill bli chef för att tjäna mer pengar. Nästan dubbelt så många, 30 procent, av killarna svarar samma sak. Mest lockar möjligheten att få leda och utveckla andra, alltså precis det unga vill ha ut av sin chef. Hela 61 procent av tjejerna anger det som skäl till varför de vill bli chef, 45 procent av killarna. En av tre vill däremot inte bli chef eftersom det innebär hög arbetsbelastning och stress. Bland tjejer vill en av fem inte bli chef för att det känns ensamt.

Text: Marie-Louise Olsen

Senast uppdaterad: 2017-11-17