c

Monica von Schmalensee: Visioner för en hållbar stad

Monica von Schmalensees visioner om framtidens stad ligger helt rätt i tiden. Så rätt att hon dels är rådgivare åt Londons borgmästare, dels kan titulera sig ordförande i Rådet för hållbara städer.

Monica von Schmalensee, Stockholm
1 av 3
Monica von Schmalensee, Stockholm
2 av 3
Monica von Schmalensee, Stockholm
3 av 3

Det är inte många som frivilligt skulle hoppa av rollen som vd för Sveriges största arkitektfirma. Men förra året bestämde sig Monica von Schmalensee för att göra just det.
– Efter sju år som vd för White Arkitekter hade jag åstadkommit det jag ville.
Hon hann inte ens gå ner på sparlåga innan det första uppdraget kickade in: rådgivare åt Londons borgmästare, Sadiq Khan. London har nyligen antagit en ny översiktsplan och Sadiq Khan beslöt att skapa ett råd för att samla kompetens inom design, arkitektur och stadsplanering för stadens 32 boroughs. Monica von Schmalensee ska under fyra år leverera kloka tankar om världsstadens stadsplanering. Med huvudrubriken "Good growth by design" har tre ledord valts för att identifiera framtidens London: inkluderande, tillgänglig och hållbar.
– Inkluderande handlar bland annat om mångfaldsperspektiv och de inkomstskillnader som idag delar staden.
Men de tittar också på mycket annat, allt från luften till bättre ljus i skolorna.
– Vårt konsensustänkande, att alla ska vara med, det är unikt för Sverige. Ibland kan det ta längre tid och vara stelbent, vilket kan vara frustrerande. Men när väl alla är med på tåget blir det också väldigt, väldigt starkt.

Långsiktig stadsutveckling

Utgångspunkterna i London är i princip desamma som i Monicas nya projekt på hemmaplan: Rådet för hållbara städer. När miljöminister Karolina Skog i februari 2018 ställde frågan om hon ville bli ordförande för det nya rådet tvekade hon inte. Som arkitekt har Monica von Schmalensee en förståelse för de komplexa utmaningar och målkonflikter som stadsutveckling omfattar. Monica menar att regeringen, genom att tillsätta en arkitekt, visar att man tänker långsiktigt.
– Vi arkitekter bygger inte för oss själva. Vi bygger för nästa generation, och nästa efter den. Rådet består av tio myndigheter, bland andra Boverket och Tillväxtverket, och är underställt Miljödepartementet. Uppdraget, som sträcker sig till 2022, består av att se vilka möjligheter och hinder som kan finnas för att förverkliga regeringens formulering i budgetpropositionen för 2018: "Inkluderande och tillgängliga stadsmiljöer som erbjuder alla människor en attraktiv och grön livsmiljö.".
– Det vi ska titta på är bland annat på vilket sätt myndigheterna kan vara proaktiva mot kommunerna och stötta dem. Hur kan vi undvika stuprörstänkande? Vem ska bestämma och på vilket sätt?

Välkomnande gemensamma ytor

Även om uppdraget i huvudsak handlar om processer är framtidsvisionerna fundamentet man utgår ifrån. Hur kommer Sverige, inte minst storstadsregionerna, se ut om fem eller tio år?
– Stockholm är den stad i Europa som växer allra snabbast just nu. Om vi behöver 140 000 nya bostäder, hur många nya museer behöver man då? 21?
Monica anser att kultur och gemensamma ytor, där människor i alla åldrar vill och kan mötas, är navet i en levande stadsmiljö. Allt från kulturhus och bibliotek till parker och gångtunnlar måste anpassas efter de som rör sig i området, och inte tvärtom. Och de gemensamma ytorna måste upplevas som trygga och välkomnande. Av alla.
– Vem skapar vi egentligen ytorna för, och hur används de? Sådant måste vi ju ta reda på, genom att ha en dialog med de som rör sig i området!
Monica menar att man historiskt inte planerat för alla åldrar eller ens båda könen, något som nu hamnat högt på agendan.

Använda kontorsfastigheter till annat

En kraftig befolkningsökning kräver många nya bostäder och framtidens stadsbyggande ligger fjärran från 1960-talets miljonprogram. Hållbarhet à la 2018 handlar om levande stadsdelar med rimliga avstånd, helst cykeldistans, mellan arbete och bostad. För att uppnå det måste vi ibland våga tänka nytt från grunden. Monica talar engagerat om "Maker's Place" – kluster av hantverkare och småindustrier som slår sig samman – och om skolor där lokalerna får andra användningsområden utanför skoltid.
– Jag ser också en stor utmaning i kontorsfastigheter som inte funkar för dagens behov. Kan de användas till annat? Hur kan man använda lokaler för olika ändamål 24 timmar per dygn? Och hur ska man då jobba med stadsplanering?

Skanska och hållbarhet

Inkluderande offentliga rum, kollektivboende och hantverkarkluster. Mycket av det som får Monicas ögon att gnistra till lite extra, har rötterna i 1970-talets gröna vågen-ideal. Och just White Arkitekter har ända sedan 1970-talet varit en pionjär inom hållbart byggande och var också ett av de första arkitektkontoren att anställa miljövetare och biologer.
– Kombinationen av miljö och teknik är, enligt mig, en stor anledning till att Sverige fått ett så gott rykte i byggbranschen, och att många ser oss som förebilder i dag.
Genom åren har hon sett hur hållbarhetsfrågorna vuxit i omfattning och att en hel bransch gått från snack till handling.
– Numera hittar vi miljö och kvalitet överst på alla protokoll, förr glömdes det ofta bort i slutänden. Och det är företag som Skanska som satt agendan för det här. De var med från början och kom framåt snabbt tack vare ett tydligt ledarskap.
Trots att Monica jobbat med arkitektur i över 30 år har det aldrig varit själva husritandet som varit hennes drivkraft, utan arbetsprocessen och samarbeten över disciplingränser.
– Det krävs så många olika kunskaper i dag när man projekterar och det ger också en klokhet som för oss framåt på ett helt nytt sätt. Vårt jobb handlar ju inte bara om utseende, utan framför allt om vilken sorts liv det blir på och kring en plats när det är färdigbyggt.

Text: Christina Bild
Foto: Samuel Unéus

Senast uppdaterad: 2018-09-20