c

Alexander Ståhle, stadsforskare: ”Vi har tvingats ersätta närheten med digitaliseringen”

Alexander Ståhle reflekterar kring hur pandemin påverkar vår vardag och våra städer. Han ser starka tecken på att allas vårt behov av närhet har blivit tydligare.

Hur påverkar pandemin hur vi kommer att bo och arbeta framöver? Stadsforskare Alexander Ståhle tror att närheten till andra människor – och allt annat vi behöver – är fortsatt viktig.

Kommer vi att vilja bo och arbeta annorlunda när pandemin är över? Kommer stadsmiljön och stadsplaneringen att förändras? Kommer städerna att överleva? Det här är stora frågor som jag följer i diskussioner med forskare och kollegor i branschen.

Livet i städerna har förändrats radikalt under pandemin. Som vi vet: olika grader av nedstängning har lett till att fler arbetar hemma och resandet har minskat. Betyder det då att vi alla har ett minskat behov av närhet? Nej, snarare har vårt behov av närhet blivit ännu tydligare. Vi har bara tvingats ersätta närheten med digitaliseringen, som nu fått en extra skjuts.

Hösten 2020 startade jag en digital dialogplattform för stadsplanering, Placetoplan. Syftet var att skapa ett slags Instagram för stadsplanerare att använda i planprocesser. Intresset för plattformen har exploderat eftersom kommuner inte längre kan genomföra samrådsmöten med allmänheten. Därmed inte sagt att fysiska möten inte är viktiga. Pandemin har bara ökat trycket på utvecklingen av digitala plattformar.

En blandning av bostäder och arbetsplatser ger stabilitet

Vad är det då som händer i vår stadsmiljö? Då många arbetar hemma betyder det att stadsdelar som har hög boendetäthet har fått en större dagbefolkning. När fler är hemma, blir det fler som vistas på lokala gator och i parker. Kaféer och restauranger i boendetäta områden får ett större kundunderlag. Kontorstäta stadskärnor drabbas hårdare, men stadsdelar som har en blandning av bostäder och arbetsplatser får ett mer stabilt ekonomiskt liv.

Vi har sett flera artiklar om att ”täthet” förstärker smittspridningen. På ett teoretiskt plan är det förstås så att om folk bor och arbetar tätare tillsammans ökar sannolikheten för mänsklig kontakt. Men i praktiken har det visat sig att täthet inte kan förklara smittspridning Det finns inget samband, enligt de senaste analyserna av amerikanska och kinesiska städer.

Närhet innebär trygghet och ett biloberoende

Den amerikanska stadsforskaren Richard Florida tror att vi kommer att se viss rörelse av stadsbor som flyttar ut till den stadsnära landsbygden och till små tätorter, men inte i en sådan omfattning att städerna krymper. Florida menar att tätare stadsdelar där man kan nå service, vård och jobb inom gång- och cykelavstånd kommer att öka i efterfrågan, eftersom närhet innebär en trygghet och ett biloberoende.

Däremot ser vi att bilresandet tillfälligt ökar, framför allt för att vi under en tid undviker kollektivtrafik. Kollektivtrafiken har i vissa städer minskat med över 90 procent. Det här är en utmaning för städerna: det kan leda till att fler skaffar bil och nya resvanor.

Grönområden uppskattas av hemarbetare

Redan före pandemin var cykeln ett växande transportsätt, och cykeln har också fått en renässans under pandemin. I Paris, Milano och Berlin har man tagit bort körfält för bilar och målat flera kilometer av cykelbanor. Förhoppningsvis kan ombyggnationen av våra gator och utbyggnaden av städernas cykelnät nu accelereras. Stockholm och Oslo kan komma att bli cykelstäder i paritet med Köpenhamn och Amsterdam om rätt satsningar görs nu. I Oakland i USA har flera kilometer av gatunätet stängts av för biltrafik och gett mer utrymme till gångtrafiken. New York arbetar med över 160 kilometer bilfria gator, så kallade ”open streets”. Trottoarer breddas för att minska trängseln i många städer. Om detta permanentas efter pandemin kan vi tänkas få en mycket mer gångvänlig och rymlig, tät stad.

Eftersom många arbetar hemma och behöver rekreation utomhus har bostadsnära grönområden blivit mer använda under pandemin. Förhoppningsvis betyder detta att parker och grönområden ges större betydelse, och att kraven att inom stadsplaneringen säkerställa att kvantiteter av grönyta kommer tillbaka. I mitt forskningsprojekt Stockholms Framtidsgator har gator vid skolor byggts om till temporära skolgårdar för att öka lek- och rekreationsytorna.

Tillbaka till stadskärnorna?

Städerna har genom århundraden klarat många kriser: epidemier, depressioner och krig, och återhämtat sig och utvecklats till att vara ännu starkare. När pandemin är över kan det mycket väl bli en stark pendel tillbaka till stadskärnorna och en urban kulturell blomstring. Det visar historien. Det hände efter spanska sjukan på 1920-talet, efter andra världskriget på 1950-talet och efter oljekrisen på 1980-talet. En ”grön våg” följs ofta av en ”urban våg”. Vissa trodde att människor under 2000-talet skulle flytta från städerna i och med internet och digitaliseringens utveckling, men effekten blev tvärtom ökad urbanisering. Varför? Jo, vi inser att vi är beroende av varandras närhet.

Foto: Adrian Recordings

 

Senast uppdaterad: 2021-05-25