c

”Vi måste börja där vi står”

– Jag har tagit mig an en inspirerande utmaning — att jag och min familj ska vara fossilfria år 2025, säger armbryterskan Heidi Andersson, som också titulerar sig planetskötare. Här är hennes egen historia.

Jag växte upp 80 mil norr om Stockholm i byn Ensamheten. Min allra största förebild var min farfar Tore Andersson. När jag kom till farfar släppte han alltid allt han hade och gav mig full uppmärksamhet. Vi satt ofta i köket, pratade om livet och försökte lösa världsproblem. När vi kom på, som vi själva tyckte, en bra idé, kavlade vi upp ärmarna och satte i gång direkt.

Som liten hade jag två drömmar. En var att bygga ett ekohus och en annan att bli världsmästare i armbrytning. I dag har jag 11 VM-guld och nyligen blev jag klar med mitt alldeles egna ekohus, ett riktigt ”secondhandprojekt” som jag fick av min man Björns föräldrar. De skulle bygga en stuga i andra änden av kommunen, mellan Tärnaby och Hemavan, men det blev aldrig färdigt och fick stå och växa över i drygt 35 år innan jag fick projektet i mina händer. Under all sly fanns en välbevarad timmerstomme med plåttak. Den är nu inbyggd med lösvirke från egen skog, sågad på eget sågverk i Ensamheten och transporterad med elbil och släpvagn. Att stryka handen mot den ohyvlade fasaden är stort för mig. 

Ekohusbygget är en del av ett större mål som min man har. Vi har bestämt oss för att tillsammans undersöka om den hållbara livsstilen är eftersträvansvärd, med fokus på att bli, som vi säger, planetskötare i världsklass, och fossilfria till år 2025. Det är många som har skakat på huvudet åt den idén och tycker att vi är galna. När vi blev med elbil undrade alla hur tusan vi skulle få allt att fungera med 25 mil till närmaste snabbladdare? Kommer bilen starta i minus 32 grader? Svaret på båda frågorna är ja. Oftast laddar vi bilen hemma med en så kallad destinationsladdare. Det kostar två kronor per mil.

Många vill veta hur vi började, och vilket som är det första steget om man vill börja ställa om sitt liv? Eftersom jag är van vid att väga in mig inför tävlingar, började vi helt enkelt med att, så att säga, väga in oss. Vi gick in på sajten Klimatkontot.se och matade in hur vi lever. Som med alla verktyg finns det begränsningar, men vi fick ändå en sorts kvitto på hur våra utsläpp såg ut.

Den absolut största utsläppskällan visade sig vara våra transporter. Resultatet blev att Björn – för första gången i livet – fick logga in på SJ:s hemsida.

Vi har slutat flyga, åker mer buss och vi slog till och började leasa elbil när vårt leasingavtal för fossilbilen gick ut.

Vi har också en lastcykel med elassist och dubbdäck som vi använder när vi ska handla och behöver transportera saker kortare sträckor.

Jag och Björn är verkligen inga miljö-proffs, men vi är nyfikna och lär oss massor av att försöka vara den förändring vi själva vill se i världen. Numera finns åtta snabbladdare i Storumans kommun och fler är på gång. En grävmaskins-entreprenör har fått bygglov beviljat för en tankstation med biobaserad diesel och ett projekt med fokus på en vätgasstation inleddes nyligen med representanter från bland annat Vattenfall, SCA, Svevia och kommunen. Cykelförsäljningen har nått alla rekord och restauranger och mat-varubutiker i samhället samarbetar för att minimera matsvinnet. En sak som gör mig extra glad är att eleverna i skolan har bestämt att de ska sluta med den så kallade slaskhinken. En och annan rektor var skeptisk, men barnen insisterade och fick sin vilja igenom.

Jag brukar säga, att om man vill förändra världen, kan man alltid börja med sig själv. Har du tur finns någon där, precis som min farfar Tore fanns för mig, som inspirerar dig. För det vi mest av allt behöver i livet, är någon som får oss att göra det vi kan.

Betong är sedan länge ett viktigt byggnadsmaterial. Utmaningen är att traditionell betong innehåller cement, som ger upphov till koldioxidutsläpp vid framställningen. Nu har Skanska hittat fram till en lösning för grönare byggande – med Grön betong.

Ludvig Dahlgren är teknisk specialist på region Betong på Skanska och har under en längre tid arbetat med utvecklingsprojektet Grön betong. Målet har varit att ta fram miljövänliga alternativ för husbyggande genom att sänka betongens koldioxidpåverkan. En utmaning har varit att hitta materialsammansättningar som fungerar för olika typer av användningsområden.

– En utsatt utomhusmiljö har en tuffare exponering än en inomhusvägg och kräver olika lösningar. Samtidigt har vi strävat efter att använda cement så lite som möjligt i alla betongrecept som vi tagit fram.

Under våren lanserade Skanska Grön betong, som innehåller en lägre cementhalt än traditionell betong.

Betongen är anpassad för tre olika användningsområden: vägg, bjälklag och garage.

 – Vi ersätter delar av cementmängden som i dag står för den största delen av koldioxidutsläppen med slagg – ett restmaterial som blir över när stål tillverkas. Vi har lyckats anpassa betongen till hur och var den ska användas så att vi har rätt betong på rätt plats. Det innebär att koldioxidutsläppen minskar med upp till 52 procent beroende på användningsområde, säger Ludvig Dahlgren.

Att byta ut standardbetong till grön är en direkt och positiv klimatåtgärd. Att utveckla nya klimatsmarta lösningar, som den nya betongen, är också ett led i Skanskas långsiktiga miljöarbete.

– Vi på Skanska har som mål att, precis som hela Sverige, halvera vår

klimatpåverkan till 2030. Eftersom det alltid går åt stora mängder betong och därmed koldioxid får användandet av Grön betong en omedelbar, positiv påverkan.

All betong går inte att ersätta med ett miljövänligare alternativ – än.

– Det här är ett första viktigt steg för en fortsatt sänkt klimatpåverkan. Vi är redo att tillmötesgå kunder med höga miljökrav och hoppas att allt fler kommer att fråga efter en mer hållbar betong. Men utvecklingen kommer inte att avstanna nu, tvärtom. Nästa steg blir klimatförbättrad anläggningsbetong för att bygga exempelvis broar. Vi hoppas kunna implementera det under 2020, säger Ludvig Dahlgren.

Berättat för: Stina Gyldberg 
Foto: Christopher Hunt

Senast uppdaterad: 2020-01-15