c

Skanskas färdplan för ett klimatneutralt Sverige 2045

Kan vi via teknik och innovationer inom byggsektorn bygga ett klimatsmart samhälle? Ett viktigt verktyg på vägen är den färdplan för hela sektorn som Skanska lett arbetet med och som tar sikte mot ett klimatneutralt Sverige 2045.

Skanska leder arbetet med en färdplan för ett klimatneutralt Sverige 2045.

Skanska var tidigt ute med att sätta tuffa klimatmål för hela sin värdekedja. När regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige inledde arbetet med att ta fram färdplaner för klimatarbete inom varje bransch bad man därför Skanska att leda arbetet med färdplanen för bygg- och anläggningssektorn. I dagsläget finns nio sådana färdplaner och ytterligare sex är på väg.

– Vår färdplan tillsammans med olika forskningsrapporter visar att klimatomställningen är fullt möjlig. Genom att utnyttja befintlig teknik bättre skulle vi kunna reducera klimatpåverkan med 50 procent till 2030. Men för att nå hela vägen fram behöver vi innovationer – varav några redan håller på att utvecklas idag. Nu gäller det bara att fortsätta utveckla och skala upp dem, säger Agneta Wannerström, projektledare för Färdplan för en klimatneutral byggsektor hos Skanska.

Samverkan och lösningar för hela byggbranschen

Skanskas färdplan är den enda som inte bara har tittat på branschen i sig, utan hela värdekedjan från materialtillverkning till byggprocess, användning, rivning och återvinning.

– Anledningen var att vi insåg att enda sättet att nå våra mål är om vi kan få med våra kunder och leverantörer också. Om de som gör affärer med varandra pratar klimat hamnar frågan där den hör hemma och kommer att driva nya affärsmodeller, samverkansformer och innovativa lösningar, säger Agneta Wannerström.

När det gäller byggnaders klimatpåverkan uppkommer ungefär hälften under användningen och hälften under byggskedet.

– Historiskt sett har vi varit väldigt fokuserade på driften och byggnaders energianvändning, som styrs av byggnormerna. Där har vi redan kommit en god bit på väg. Det som vi däremot inte haft så stor kunskap om och som inte styrts genom lagar och normer är påverkan under byggskedet och vad som händer med byggnaderna i slutskedet. Här finns alltså en rad olika åtgärder vi behöver ta itu med, påpekar Agneta Wannerström.

Framtiden är att bygga flexibelt

Runt 80 procent av miljöpåverkan under byggskedet hänger ihop med tillverkningen av material, speciellt stål och betong. För att komma tillrätta med det kan man optimera konstruktionen och materialet, byta ut material där det är lämpligt, samt titta på innovationer som tar bort klimatutsläppen vid tillverkningen. Tekniken finns redan idag, men behöver skalas upp.

– Något som många pratar om är CCS-tekniken, där man fångar upp och lagrar den koldioxid som bildas i tillverkningsprocessen. Den används redan nu i liten skala, men behöver utvecklas mer. Inte minst så att vi också kan använda den för att fånga upp koldioxid som redan finns i luften, säger Agneta Wannerström.

Eftersom renovering och ombyggnation står för ungefär en fjärdedel av en byggnads klimatpåverkan handlar det också om att kunna bygga mer flexibelt.

– Exempel på det kan vara att bygga innerväggar så att de enkelt kan flyttas eller att anpassa takhöjden i kommersiella byggnader så att man kan växla mellan olika verksamheter. Och när man bygger en ny skola kan man utforma den så att klassrummen kan användas som möteslokaler på kvällstid, slöjdsalen för hobbyverksamhet och idrottshallen för andra aktiviteter, säger Agneta Wannerström.

Hållbara fastigheter premieras

En annan trend hon ser när det gäller kommersiella lokaler är att digitaliseringen och nya sätt att arbeta skapar nya behov. Nu vill man ha yteffektiva kontor, med fokus på mötesplatser och sociala ytor, medan kvadratmeterytan per arbetsplats minskar.

– Det här är redan på väg, men kommer att accelerera. I framtiden tror jag inte bara vi får se aktivitetsbaserade arbetsplatser inom ett företag – utan också att olika företag delar kontorsplatser med varandra. Att använda våra gemensamma resurser mer effektivt är också ett sätt att minimera vår klimatpåverkan, säger Agneta Wannerström.

Agneta Wannerström menar att även om den omställning som krävs för att nå målet om ett klimatneutralt Sverige inledningsvis kommer att kosta både tid och resurser så kommer slutresultatet inte bara att bli bra för miljön, utan också för ekonomin. En intressant aspekt av det nu är det stora intresset från finanssektorn att styra om mot hållbara investeringar och gröna obligationer.

– För byggsektorns del kan det innebära finansieringslösningar där man premierar fastigheter som är hållbara och klimatsmarta. Som det ser ut nu är intresset från finanssektorn större än utbudet, vilket kommer att driva på utvecklingen ännu mer, säger Agneta Wannerström.

Text: Sara Bergqvist
Bild: Chris Barbalis

Senast uppdaterad: 2018-12-19